Reaktor 3 och 4 i kärnkraftverket Ringhals har goda förutsättningar att köras längre än ursprungligen planerat, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Frågan är bara om Vattenfall bedömer det som lönsamt. Och om den politiska viljan finns.

När rektorerna R3 och R4 togs i drift på Väröhalvön i Varberg i början av 80-talet var planen och den politiska överenskommelsen att de skulle producera el i 40 år. Men det finns goda förutsättningar att driva reaktorerna längre än så, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, som nu granskat Ringhals helhetsbedömning av reaktorerna som görs var tionde år.

I granskningen ingår bedömningar av komponenter i reaktorn som inte går att byta ut, som till exempel delar av reaktortanken.

– Ringhals har visat att livslängden kommer att vara minst 60 år hos de komponenter som ursprungligen analyserats för 40 års drift, säger Fredrik Forsberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Fråga om lönsamhet

Ringhals ambition är att driva R3 och R4 i ytterligare 20 år, kanske mer. Men bara om huvudägaren, Vattenfall, bedömer att det är lönsamt. Än så länge är inga beslut fattade.

– Man kan tänka sig en förlängning av kärnkraften i både Ringhals och Forsmark efter dessa 60 år. Men det är beslut som man inte behöver ta på ett bra tag, säger Björn Linde, vd för Ringhals och Forsmark.

När de svenska kärnkraftverken först driftsattes hade alla reaktorer en planerad livslängd på 40 år.

– Det var så det var bestämt. Det är lika för Oskarshamn, Forsmark och Ringhals, säger Linde.

Men sedan dess har politiken öppnat för möjligheten att driva verken längre än så.

– Kärnkraftsägarna har valt att driva sina verk vidare då man lyckats genomföra stora investeringsprogram för att höja både säkerhet och den tekniska statusen, säger Linde.

Reaktorer avvecklas

Men flera reaktorer är också under avveckling. R2 stängdes i slutet av förra året efter nästan 45 års drift. R1 ska enligt planen stängas till årsskiftet. Avvecklingen väntas ta minst tio år. Före rivning ska kärnbränslet transporteras till mellanförvaring i Oskarshamn.

– Det kommer att ta flera år innan man ser något på utsidan, säger Linde.

Beslutet att avveckla fattades av Vattenfall 2015.

– Det var av affärsmässiga skäl. Man bedömde att det inte var lönsamt att driva R1 och R2 vidare, säger Linde.

Rusande elpriser

I juni i år hände något ovanligt. Problem med elförsörjningen fick elpriserna i södra Sverige att skjuta i höjden. Bristen på el var så akut att eljätten Uniper eldade igång oljekraftverket i Karlshamn, som i normala fall används som reservkraftverk kalla vinterdagar.

Fyra av sju kärnkraftsreaktorer i Sverige var avstängda för underhåll.

Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stabiliteten i elförsörjningen, fick rycka in och betala för en tidigare start av R1, som Vattenfall av affärsmässiga skäl planerat att sätta i drift först efter sommaren.

– R1 är nu i gång igen och kör för full fart, tills vi stänger den permanent vid årsskiftet, säger Linde.

Het stridsfråga

Samtidigt är avvecklingen av kärnkraften en fortsatt het politisk stridsfråga. Fyra partier – M, L, KD och SD – har krävt att avvecklingen av R1 och R2 stoppas. I slutet av januari röstade riksdagen om saken. Omröstningen blev en rysare: S, MP, C och V vann med en enda röst, 174 mot 173.

Men att sätta i gång R1 och R2 kräver långsiktiga planer och investeringar, poängterar Linde.

– Det är orealistiskt att ändra på ett sådant beslut med kort varsel. Kärnkraft är en långsiktig bransch. Det är inget man ändrar på fram och tillbaka.

(Jonas Grönvik/TT)