Polisen utökar antalet bostadsområden som klassas som "särskilt utsatta" från 15 till 23.
Rikspolischef Dan Eliasson vill ha mer stöd från övriga samhället för att bryta utvecklingen där.
I dag presenterar polisen sin nya rapport om utsatta områden i Sverige vid en pressträff i Göteborg. Det handlar totalt om 61 utsatta områden, med 5 000 kriminella uppdelade på 200 kriminella nätverk, enligt polisen.
– Antalet utsatta områden har blivit fler. Det beror delvis på att vi redovisar på annat sätt. På något område har det kanske blivit sämre, på något bättre även fast det inte syns i statistiken, säger rikspolischefen Dan Eliasson.
"Hjälp oss"
Han säger att polisen behöver kraftsamla och vänder sig också till övriga samhället.
– Andra samhällsaktörer, hjälp oss, hjälp oss, säger han.
Av de 61 områdena klassas 23 som "särskilt utsatta". Det innebär, enligt polisens definition, att de kriminella strukturerna så påtagliga att det finns en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Under ytan rör sig ett parallellsamhälle med alternativ rättsskipning och med svagt förtroende för samhällets grundläggande institutioner.
Handlingsplaner
Polisen ska nu ta fram handlingsplaner för de utsatta områden så att resurser dit prioriteras. Handlingsplanerna ska vara på tre år. Polisen nationella operativa avdelning ska löpande följa upp dem, enligt rikspolischefen.
Enligt Eliasson behöver polisen inte bara mer resurser. De efterlyser också till exempel hårdare straff för vapenbrott, ökad möjlighet till kameraövervakning och möjlighet till hemlig dataavläsning.
23 utsatta områdena anges i rapporten. Foto: TT-arkivbild
Förnekar mörkning
De särskilt utsatta områdena finns framför allt i de tre storstäderna, men även i Uppsala, Örebro, Växjö, Borås, Linköping och Landskrona.
Eliasson förnekar att polisen velat mörka rapportens resultat att de särskilt utsatta områdena blivit fler.
– Vi har gjort förstärkningar i de här områdena, vi har fördjupat samarbetet och försöker uppmuntra till utökat samarbete med kommunerna, frivilligorganisationer, föräldrar på stan och religiösa samfund exempelvis, säger han.
(TT)
