Ökad gruvnäring kan gynna glesbygden ekonomiskt. Samtidigt krävs samförstånd med rennäringen i de områden där den verkar. Enligt renägarna själva är det möjligt till en viss gräns.
Marita Stinnerbom är ordförande i Sametingets rennäringsnämnd och tillhör Vilhelmina norra sameby.
– I dialogen med regeringen behöver man arbeta in ett rättsligt skydd för renskötseln som den grundlagsskyddade näring den är. Gruvbolagen bör ta hänsyn till områden med renskötsel där man helt skär av flyttningsleder. Där kanske man behöver backa och inte öppna en gruva, säger hon.
Hon vill se en mer rättssäker ansökningsprocess vid etablering av gruvor i Sverige. Sedan 1987 är rennäringen ett riksintresse. Det innebär enligt Miljöbalken att den ska skyddas och att mark- och vattenområden så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra renskötseln påtagligt.
Stinnerbom säger att rapporter visar att gruvnäringen ”har muskler att driva processer och tvinga igenom beslut”. Samebyarna har inte samma resurser för att driva en domstolsprocess.
I berget Kiirunavaara i Kiruna kommun finns en av världens största kända sammanhängande järnmalmskroppar. Kiruna, september 2017. Foto: Arild Vågen/CC BY-SA 4.0
Gruvor öppnas ofta i glesbygdsområden där kommunerna har dålig ekonomi och där det behövs arbeten. När en ny industri vill etablera sig är det därför mer än välkommet hos kommunen, menar hon.
– Det blir att man ser mer på intäkterna av en industri istället för att titta på vad rennäringen bidrar till. Vi har ju funnits i kommunen hela tiden.
Det ställer krav på att hitta sätt att samarbeta.
– Vi inom renskötseln har samarbetat och vi ser att markerna krymper, skogsbruket tar sin del. Det gör att betesområdena minskar hela tiden. Till slut når det en gräns när man känner att nu kan vi inte bedriva renskötsel i den omfattning vi gör idag, säger Stinnerbom.
– Nu är renskötseln på gränsen.
Ett problem är att miljö- och socialkonsekvensbeskrivningar som lämnas in med ansökningarna görs av konsultbolag på gruvbolagens uppdrag. Om renskötarna själva får göra konsekvensanalyserna skulle det se annorlunda ut, menar Stinnerbom.
– I gruvbolagens konsekvensbeskrivningar har samerna svårt att få beskrivet hur det är. Det är en del i urfolksrätten att vi ska kunna få det inflytandet och kunna påverka hur saker och ting beskrivs, säger Marita Stinnerbom.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
