Andelen läkare har blivit betydligt större i Sverige, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Men myndigheten ser ett hot mot patientsäkerheten, då utvecklingen för specialistsjuksköterskorna går åt motsatt håll.
Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2017 kartlägger utvecklingen under femårsperioden 2009-2014, och jämför andelen legitimerade inom vården med befolkningen. Och utvecklingen är positiv. Mest ökar andelen läkare och tandhygienister, men även andelen specialiserade läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, och specialisttandläkare blir större i befolkningen.
På 100 000 svenskar gick det 417 läkare 2014. Samma siffra var 379 fem år tidigare.
- Man kan inte säga om det är bra eller dåligt. Vi behöver fortfarande fler läkare och det är fortfarande brist på läkare i allmänvården. Även om vi räknar fram till år 2030 så är vi fortfarande beroende av läkare från andra länder för att få en tillväxt, säger Magnus Göransson, utredare på Socialstyrelsen.
Fler läkarutbildas
Den främsta orsaken bakom ökningen är att utbildningstakten ökade i Sverige vid sekelskiftet, efter att Läkarförbundet i flera år hade stretat emot. I den nya generationen söker sig också allt fler utanför landets gränser för att bli läkare, för att sedan återvända.
- Det är lite som en oljetanker. Du drar i ratten, men sen tar det tio år innan det går åt rätt håll, säger Magnus Göransson.
Men så var det det där med specialistsjuksköterskor. Yrkesgruppens andel går i negativ riktning, och minskar med sju procent under perioden.
Och anledningarna är flera. Delvis har sjuksköterskeutbildningens akademiska utformning gjort att fler syrror söker jobb utanför vården. Men framför allt har det varit låg ekonomisk vinning på att vidareutbilda sig.
Risk för patienterna
Socialstyrelsen ser utvecklingen som en risk för patientsäkerheten.
- Det är allvarligt. Det kan handla om att kunna utföra en operation i tid eller att få rätt medicinering inom psykiatrin. Mest påtagligt blir det inom ambulansvården, där måste det finnas specialistsjuksköterskor, annars kan ambulanserna inte rulla, säger Magnus Göransson.
I januari öronmärkte regeringen 300 miljoner kronor ur den så kallade professionsmiljarden, som går till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), till specialistutbildning av sjuksköterskor för åren 2017-2018. Tanken är att studieförhållandena och löneutvecklingen ska bli bättre.
- Det skulle kunna vända spiralen. Men det kommer ta 5-6 år innan de här kurvorna förändras, säger Magnus Göransson.
(TT)
