Regeringen har satsat stort på de helsubventionerade så kallade extratjänsterna. Men en granskning som Arbetsmarknadsnytt har gjort, visar att programmet är ett fiasko. Samtidigt trängs också andra insatser undan eftersom man satsar enorma pengar på en åtgärd som många avfärdar som ineffektiv.
Arbetsförmedlingens prognoser visar att kostnaderna för extratjänsterna ökar. 2017 var kostnaderna 1,2 miljarder kronor. 2021 väntas beloppet vara uppe i drygt 8 miljarder.
Statligt subventionerad anställningsform
Extratjänster är en statligt subventionerad anställningsform som infördes av regeringen i november 2015. Insatsen riktas till nyanlända och långtidsarbetslösa.
En person som får en extratjänst kan arbeta inom exempelvis sjukvård, skola, äldrevård och barnomsorg och liknande vars verksamheten är offentligt finansierade. Det betyder att det innefattar kommunala och statliga myndigheter som inte bedriver någon affärsverksamhet. Lönen ligger någonstans mellan 16 500 och 20 000 kronor.
"Boven i dramat"
Kostnaderna för programmet och andra subventionerade arbetstillfällen kommer att gå ut över Arbetsförmedlingens andra åtgärder. Myndigheten är därför på det klara med att det blir nödvändigt att skära ned på andra insatser.
– Det är glasklart att extratjänsterna är boven i dramat – åtgärden äter upp programinsatser som jätten Gluff-Gluff, säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, till tidningen.
Leder sällan till jobb
Enligt arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är tanken att personer med extratjänster ska gå vidare till mindre subventionerade åtgärder och sedan vidare till utbildning eller icke-subventionerade jobb.
Det är dock bara omkring två procent av de som lämnade extratjänster från januari förra året till maj i år som gått till icke-subventionerade arbeten. Det visar statistik som konsultbolaget Elmsquared har tagit del av.
Tränger undan andra insatser
Mattias Elm har tidigare varit chef för leverantörsstyrningen på Arbetsförmedling men är nu konsult på Elmsquared. Han ställer sig kritisk till hur extratjänsterna används och säger att det ”är uppseendeväckande att en insats som är så dyr och har så dåliga resultat tillåts tränga undan andra billigare insatser med bättre resultat”.
Trots att åtgärderna med extratjänsterna inte har gett ett bra resultat ämnar regeringen fortsätta med dem. I början av 2017 hade man 2 000 personer med extratjänster. I dag har man 16 000. År 2020 räknar Arbetsförmedlingen att det ska finnas 20 000 personer som är sysselsatta i programmet.
Stora kostnader
Arbetsförmedlingen räknar med att kostnadsutvecklingen vad gäller arbetsmarknadspolitiska program och insatser för 2018 kommer att vara cirka 11 miljarder. Kostnaden för åren 2019, 2020 och 2021 kommer att vara cirka 13, 15,7 respektive 16 miljarder kronor.
Att det ska finnas 20 000 personer år 2020 som är sysselsatta i extratjänsterna ser många som ett fiasko. Men trots detta är Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, optimistisk. Till SVT sade han i januari att insatsen är så pass bra ”att vi kommer att nå målet”.
– Men vi har stora förhoppningar på att det här inte kommer att bli en så kallad rundgång i systemet. Några kommer säkerligen att komma tillbaka till oss men då har de en bättre situation inför sitt nästa jobb, sade han till tv-kanalen.
