Regeringen vill skärpa straffen för brott mot knivlagen. Samhället har förändrats vilket motiverar en strängare syn, enligt inrikesminister Mikael Damberg (S). Förslaget kommer dock alldeles för sent, enligt Moderaterna.
– Kniv är det vapen som oftast används vid dödligt våld, säger Mikael Damberg på en pressträff.
Straffen för brott mot knivlagen har inte ändrats på 20 år. Samtidigt används kniv ofta vid till exempel personrån. När straffen har skärpts för vapenbrott kan kniv också ha blivit vanligare i gängmiljöer, enligt regeringen.
– Vi vill inte se att straffskalan för knivlagen hänger väldigt långt efter. Annars finns en risk att det svämmar över med kriminella som använder kniv när de tidigare använde skjutvapen, säger Damberg.
"Många fler"
Det är de grövsta brotten som ska straffas hårdare. Regeringen föreslår att maxstraffet för brott enligt normalgraden skärps från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Regeringen vill också att fler brott ska bedömas som grova. För grova knivbrott ska maxstraffet höjas från fängelse i ett år till fängelse i två år.
Minimistraffet för de grova brotten höjs samtidigt från 14 dagar till sex månader.
Det är framför allt när vassa tillhyggen används eller tas med på utsatta platser som straffen ska skärpas, till exempel om kniven innehafts på en nattklubb, en skola eller ett sjukhus. Men också på platser där det kan förekomma narkotikaförsäljning.
Förra året föll 2 400 domar om brott mot knivlagen. Ett 20-tal av dessa var fängelsestraff och resten var bötesbelopp, enligt regeringen.
– I dag får man leta efter fängelsestraff. Vi hoppas att många fler brott ska bedömas som grova och leda till fängelse, säger Mikael Damberg.
Kraftig ökning
Den ökade knivanvändningen syns tydligt i statistiken. Under 2013 anmäldes 7 519 brott mot knivlagen, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå). För två år sedan var antalet anmälningar 11 636 stycken – en ökning med över 50 procent.
Inför valet 2018 lovade Socialdemokraterna att höja straffen för brott mot knivlagen, något regeringen nu svarar upp emot, enligt Damberg. Även oppositionen har velat se en lagskärpning.
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell noterar att dåvarande inrikesminister Anders Ygeman lyfte skärpta straff på området redan 2016.
– Ingenting har hänt under alla de här åren. Det har varit en långkörare som vi har motionerat om från Moderaternas sida och bakgrunden är hur vi sett hur det dödliga knivvåldet ökat de senaste åren.
"Naturligtvis bra"
Regeringens besked följer ett mönster av att hålla många pressträffar men agera först när oppositionen sätter tryck, enligt Forssell. I justitieutskottet finns en majoritet bakom ett förslag om skärpta straff.
– Det är naturligtvis bra att det här äntligen kan komma på plats, eftersom det behövs, säger Forssell.
Samtidigt vill M gå längre än regeringen när det gäller bärande av kniv på allmän plats och för människor som återfaller i brott.
Både regeringen och oppositionen är noga med att påpeka att straffskärpningarna inte ska påverka den som behöver använda kniv i yrket eller vid friluftsaktiviteter, som jakt, fiske och camping.
Förslaget skickas nu på remiss och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
(Niklas Svahn/TT)
(Matilda Träff/TT)
(Marielle Theander Olsson/TT)
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
