Regeringen spår en stark svensk ekonomisk tillväxt de kommande åren. Och det blir relativt stora överskott i statens finanser, enligt prognosen i samband med vårbudgeten.
Men ekonomer efterlyser satsningar på integration och bostadsmarknaden.
Regeringen räknar med att den svenska BNP-tillväxten i år blir 2,6 procent. Nästa år blir den 2,1 procent för att sedan sjunka till 2,0 procent 2019. Det är starkare siffror än regeringen spådde i sin förra prognos i december.
"Tillväxten är bred och drivs av en ökad export, ökade privata investeringar - främst i bostadsbyggande - och ökad konsumtion, både privat och offentlig", skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Många som arbetar
Arbetslösheten bedöms landa på 6,6 procent i år för att sedan sjunka till 6,4 procent 2018 och sedan ytterligare till 6,3 procent året därpå.
"Sysselsättningsgraden i åldern 20-64 år är nu den högsta som någonsin uppmätts i EU. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på tretton år, samtidigt som långtidsarbetslösheten har minskat och är, tillsammans med Danmark, lägst i EU", skriver regeringen.
Regeringen räknar med relativt stora överskott i de offentliga finanserna framöver. I år spås överskottet landa på 0,3 procent av BNP, för att sedan stiga till 0,6 procent 2018 och 1,4 procent 2019. Det är en rejäl uppskrivning jämfört med decemberprognosen.
"Det har placerat oss i ett helt nytt läge och ger oss nya förutsättningar att möta samhällsutmaningarna. Den svenska modellen kan fortsätta leverera", skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i en kommentar.
Krattar inför valet
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, beskriver vårbudgeten som en "uppläggning för valbudgeten".
– Det är en bra tillväxt och det skapar förutsättningar för regeringen. Det kunde inte ha varit bättre, och sedan ska man pytsa ut det här pö om pö så att alla blir nöjda, säger hon.
Swedbanks chefsekonom Anna Breman för ett liknande resonemang. Hon pekar på hur finansministern betonar de starka statsfinanserna och arbetet med budgetsanering, som nu ger stora överskott i statsfinanserna.
– Det är väldigt mycket valspråk, säger Breman.
– Sedan är det fokus på arbetsmarknad, kunskap, klimat, jämlikhet och trygghet. Det är det man lyfter, som jag ser det, tillägger hon.
Saknar satsningar
Det saknas samtidigt större satsningar på företagande, entreprenörskap, integration och bostadsmarknaden, tycker Breman.
Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster efterlyser också fler satsningar, och pekar i likhet med Swedbankekonomen på integrationen av svaga grupper på arbetsmarknaden och den ständigt aktuella bostadsmarknaden.
– Även om det görs en del mindre insatser, som utbildning, saknar jag helhetsbilden hur vi ska utnyttja det här väldigt starka ekonomiska läget, säger Öster.
(TT)
