Högre skatt för medel- och höginkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer. Klassisk fördelningspolitik, kallar privatekonomerna regeringens vårbudget.
Men privatekonomen Ylva Yngveson saknar satsningar mot skyhög arbetslöshet bland utrikes födda.
På tisdag lägger regeringen fram sin vårbudget. Det mesta är redan känt.
– Bortsett från några mindre skatteförslag blir det inte så stora förändringar. Man gör saker som inte spelar så stor roll för hushållen, säger den numer fristående privatekonomen Ylva Yngveson.
Det handlar inte om mer än någon eller ett par hundralappar upp eller ner, enligt de preliminära beräkningarna.
Ylva Yngveson saknar politiska förslag som kommer till rätta med de skyhöga skillnaderna i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda.
– Det borde vara viktigare än de aviserade omfördelningarna, säger hon.
Tredje året i rad
Merparten av förslagen till skatteförändringarna är mer av aviseringar för vad som komma skall. De skarpa förslagen väntas i höstbudgeten inför 2018.
Hög- och medelinkomsttagarna får höjd löneskatt eftersom brytpunkten för när den statliga skatten slår till inte räknas upp med inflationen. Det är tredje året i rad som regeringen tar till den åtgärden för att finansiera utgiftsökningar.
– Inte särskilt förvånande. Vissa grupper har fått det väldigt mycket bättre de senaste åren. Ingen kan snacka bort att breda löntagargrupper har fått ordentliga reallöneökningar och skattesänkningar, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.
Halkat efter
Pensionärerna får sänkt skatt, en grupp som inte hängt med ekonomiskt de senaste 10-15 åren. Då kommer skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer vara utraderad för inkomster upp till 14 000. På riktigt låga inkomster kommer en pensionär till och med betala mindre skatt än en löntagare med samma inkomst. Men på månadsinkomster på runt 30 000 kronor i månaden eller mer betalar en pensionär fortfarande 1 200 kronor mer i skatt varje månad än löntagaren.
Även förtidspensionärerna får sänkt skatt, en grupp som släpat efter ekonomiskt extra mycket.
– Fast grundproblemet är den låga uppräkningen av ersättningarna, säger Yngveson.
Sparar krutet
Ett annat problem hon ser är den utlovade bredbandsutbyggnaden, som borde få en extra skjuts.
– Det finns en stor risk att man släcker ner det gamla nätat innan bredbandsutbyggnaden är klar. Det är en viktig demokratifråga, säger Yngveson.
Arturo Arques håller öppet för att regeringen kan ha sparat någon nyhet till på tisdag.
– Det har ju tidigare talats om höjt barnbidrag, men det har ännu inte kommit. Men kanske sparar regeringen krutet till i höst som blir sista höstbudgeten inför valet, säger han.
Barnbidraget på 1 050 kronor i månaden har legat stilla sedan 2006.
(TT)
Privatekonomen Ylva Yngveson saknar satsningar mot skyhög arbetslöshet bland utrikes födda. Arkivbild.
Leo Sellén / TT
Fakta:
