Riksdagen har sagt ja till oppositionens förslag om 2,5 miljarder kronor i en extrabudget till kommuner och regioner. Det blir en liten påfyllning i de kommunala kassorna, lite snabbare än vad som annars hade blivit fallet.
Enligt kommunernas samlande organ, Sveriges kommuner och regioner (SKR), är tillskottet inte avgörande för kommunernas ekonomi.
– Alla pengar som fyller på är av nytta, men de 2,5 miljarderna är inte avgörande, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKR.
Av landets 290 kommuner är det bara en handfull som har så akuta problem att de kan få bekymmer med likviditeten om de inte omgående får mer pengar, enligt Wallenskog
Förekom regeringen
Det är oppositionspartierna Moderaterna och Vänsterpartiet, med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som står bakom initiativet som resulterade i den extra ändringsbudgeten. Kort efter att de började skriva på sitt förslag gav regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna besked om att lägga 5 miljarder extra till kommunerna i den ordinarie ändringsbudgeten för 2020 som presenteras i april, med beslut i juni.
Det löftet kvarstår. Det innebär att kommunerna kan räkna med minst 7,5 miljarder i extra statsbidrag under året.
Hjärteförslag ryker
Partierna bakom förslaget om de 2,5 miljarderna betalar det hela genom att stryka hjärtereformer för Miljöpartiet och Centerpartiet. Det innebär nej till MP-förslaget om en ny variant av friår, så kallad utvecklingstid. Dessutom stoppas ingångsavdraget, en planerad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden av olika skäl, samt nyanlända.
De två förslagen skulle ha kostat omkring 1,8 miljarder kronor. Därutöver dras också ett riktat bidrag till lärarassistenter in och pengar till det så kallade Innovationsrådet.
(Lars Larsson/TT)
