I år lägger regeringen 200 miljoner kronor för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersförtryck och könsstympning. Men man vill göra mer och regeringen har nu beslutat om en plan mot könsstympning.

I ett pressmeddelande skriver regeringen att man tydligt vill markera att samhället och lagen alltid står på kvinnornas och flickornas sida. Och att man inte vill att handlingar som könsstympning ska få slå rot i det svenska samhället. I den nya könsstympningsplanen vill man därför förebygga det från att ske och stor fokus läggs på utbildning.

Det är framför allt ett utbildningsuppdrag riktat mot polis, socialsekreterare, barnläkare och andra professioner som tillsammans arbetar i första ledet att möta de barn och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, förtryck och könsstympning, säger jämställdhetsminister Lena Hallengren (S).

Vill erbjuda nationellt likställd vård

Regeringen ger även uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att hitta bättre arbetssätt för attitydförändring. Även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen ska arbeta mer för att upptäcka våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, förtryck och könsstympning.

– En annan viktig del är socialstyrelsens uppdrag, de ska göra en nationell inventering av vården för kvinnor och flickor som utsatts för könsstympning. Vår ambition är att vi både ska erbjuda en bättre vård och en nationellt likställd – det ska inte spela någon roll var i landet man söker vård. Den vård man möts av måste vara god, säger Lena Hallengren.

Det är däremot oklart hur mycket könsstympning som egentligen sker i Sverige, det kan istället handla om att flickor förs utomlands för att låta den genomföras där.

– Det är risken, därför vill vi förebygga detta. Vi behöver se, upptäcka och förhindra detta från att ske, säger Lena Hallengren.

Står på flickornas sida

För att uppnå detta har Brottsoffermyndigheten tagit fram en handlingsplan för förskolor om hur förskolepersonalen ska samtala med barn och upptäcka flickor som ligger i riskzonen för könsstympning.

Det pågår även en översyn av utbildningsmaterialet i samhällsorienteringen för nyanlända om rådande normer och värderingar. Dessutom har länsstyrelserna i uppdrag att utveckla regionala resurscentra för utsatta barn och vuxna eller de som riskerar för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

– Jag vill understryka att den här handlingsplanen är ett sätt att tydligmarkera att samhället och lagen alltid står på flickornas sida. Med detta kan vi förebygga och förhindra att någon utsätts för hedersrelaterat våld eller könstympning, säger Lena Hallengren.

(Emil Berglund/TT)

Lagstiftning om könsstympning

Alla former av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lag sedan 1982. Brottet kan ge fängelse i högst fyra år.

Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år.

Väldigt få fall går till domstol i Sverige, och det finns endast två fällande domar, från 2006. Båda de fallen gällde flickor som tagits till hemlandet för att genomgå ingreppet.

Personal inom till exempel hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan och skolan är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det kan till exempel handla om att man misstänker att ett barn kommer att bli utsatt för könsstympning.

Källa: Socialstyrelsen