Tonläget i Friskoledebatten har skruvats upp senaste tiden. Och samtidigt som skolföretagens vinster kritiseras högljutt visar en ny undersökning att en majoritet av väljarna tror att vinsterna ligger på en betydligt högre nivå än vad de faktiskt gör.

Undersökningen som nyligen gjordes av Demoskop visar att en majoritet av allmänheten har en felaktig bild av friskolornas vinster. Drygt en tredjedel av de tillfrågade tror att vinsterna ligger på 20 procent eller högre.

– Tror man att det är så är det inte så konstigt att man tycker att det är fel att friskolorna har höga vinster, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Hon anser därför att det är viktigt att man pratar om vilka vinstmarginaler det handlar om, som i själva verket ligger på mellan 3 och 5 procent.

Man spelar bara på okunskapen i debatten, och det är lite fult tycker jag.

– Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund

Undersökningen från Demoskop togs fram som ett svar på den debatt som blossat upp till följd av den så kallade ”Åstrandsutredningen” som släpptes i april 2020. Utredningen beställdes av den förra regeringen och lämnar förslag på åtgärder för att öka likvärdigheten i skolan. 

Sedan dess har debatten främst handlat om orättvisor i skolpeng- och kösystem och om friskolornas vinster. 

Få gör vinstutdelningar

Ulla Hamilton menar att det framställs som att det handlar om enorma vinstnivåer.

– Man spelar bara på okunskapen i debatten, och det är lite fult tycker jag.

70 procent av friskolorna är aktiebolag. För att få tillstånd att starta en friskola måste man kunna visa att verksamheten går med överskott och har en långsiktigt hållbar ekonomi.

Men de flesta gör inga vinstutdelningar, säger Hamilton. 

– Det är väldigt få friskolor som gör vinstutdelningar, och när man gör det är det en väldigt liten andel. 

Kritik mot friskolekoncernerna

I debatten talas det främst om de stora friskolekoncernernas vinster, men de relateras sällan till den faktiska omsättningen. Internationella engelska skolan (IES) och Academedia har särskilt pekats ut.

– Man säger till exempel att Academedia har gjort 700 miljoner kronor i vinst, vilket låter jättemycket, men har man en omsättning på 12,7 miljarder så är det inte speciellt mycket pengar.

Dessutom återinvesteras det mesta i verksamheterna.

– Academedia har till exempel använt sina pengar, och fått tillskott från ägarna, för att bygga upp ett väldigt bra kvalitetssystem, som jag vill hävda inte någon annan har i landet, säger hon.

– Och Internationella engelska skolan har startat cirka 24 nya skolor sedan 2010, så de återinvesterar i nya skolbyggnader. 

Enligt demoskops undersökning tycker 20 procent att vinster på över 10 procent ska tillåtas, och 73 procent att vinster på någon nivå går bra. 

Sänkt skolpeng för friskolor

För att öka likvärdigheten i skolan föreslår Åstrandsutredningen en generell sänkning av friskolornas skolpeng med omkring 10 procent. Ulla Hamilton säger att det skulle slå hårt mot de mindre friskolorna, som uppgår till 95 procent av skolorna.  

– Om man sänker skolpengen med 8-10 procent så kommer det inte gå att bedriva verksamhet längre.   

Sänkningen ses som berättigad då de kommunala skolorna har en ökad kostnad för att hålla skolplatser i beredskap. Det stämmer dock inte menar Hamilton.

– Man måste skilja på kommunen och de kommunala skolorna. 

 Såväl kommunala som fristående skolor finansieras med en skolpeng, som baseras på hur mycket kommunen budgeterar för undervisning, läromedel, elevhälsa och lokalkostnader med mera.

 – I ingen av dessa budgetposter finns det med något som innebär att man har räknat in kostnader för ”tomma platser”, säger hon och menar att det ska kommunen stå för.

Ökad statlig styrning

Även Idéburna skolors riksförbund (ISR), en organisation för icke-vinstdrivande friskolor, anser att det att ge vissa skoltyper lägre resurser strider mot barns rätt. I ett remissvar till utbildningsdepartementet skriver de:

 ”En kommun har samma ansvar för alla barn och får då inte systematiskt missgynna vissa barn med en generellt lägre skolpeng.”

 Vidare skriver de att Åstrandsutredningen innebär en ökad statlig styrning av friskolorna. 

”I denna utredning […] är svaret på flera av skolans problem att öka den statliga styrningen och kontrollen. Denna inriktning är inte bara förödande för de pedagogiska verksamheterna utan försvårar också särskilt för de små skolorna som har att förhålla sig till en alltmer detaljreglerad styrning. Allt fler kontrollsystem begränsar den pedagogiska friheten i hela skolsystemet.”

Stort intresse för friskolor

Ulla Hamilton menar att skolpengssystemet har gett familjer med lägre inkomst möjligheter som tidigare inte fanns.

– Det system som inrättades i och med friskolereformen och skolvalsreformen för snart 30 år sedan var faktiskt en folkhemstanke. 

Till skillnad från 70- och 80-talet, då endast rika kunde välja en privat skola, har alla idag rätt att göra ett aktivt val. Demoskops undersökning visar också att 7 av 10 vill kunna välja skola.

– Det är större intresse och fler elever som går i friskola idag än någonsin.

– Vi ser också att det är en högre andel elever med utländsk bakgrund som går i friskolor än i kommunala skolor. En något högre andel elever kommer från hushåll med föräldrar som har eftergymnasial utbildning, men det gapet minskar.

Ökar kvalitet och resultat

Hamilton tycker att det är synd att debatten inte handlar mer om hur vi kan lära av de framgångsrika på skolområdet istället för att slå ner på friskolorna.

Hon pekar på systematiskt kvalitetsarbete, vikten av ledarskap, kollegialt samarbete och höga förväntningar på såväl elever som lärare.

– Det är en framgångsfaktor, och det är många friskolor som jobbar på det sättet, säger hon.

– Forskningen visar att när en friskola etablerar sig i en kommun så innebär det att fokuset på undervisningen vad gäller kvalitet och resultat också ökar i de kommunala skolorna.

Dessutom finns olika pedagogiska inriktningar inom friskolorna. 

– Vissa barn har behov av att ha mycket styrda lektioner och tydlighet som Engelska skolan har. Andra elever är mer självgående och behöver en annan typ av mentorssystem som Kunskapsskolan jobbar med. Sedan har du till exempel Montessori och Waldorf. 

– Den mångfalden skulle inte finnas om inte friskolorna fanns, säger hon.

Fakta: Åstrandsutredningen

I april 2020 släpptes Björn Åstrands utredning ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” som beställdes av den förra mandatperiodens regering. 

Utredningen säger bland annat att:

– En förändring ska genomföras av hur ersättningen till enskilda huvudmän, den s.k. skolpengen, beräknas. Friskolorna kommer generellt att få en lägre skolpeng jämfört med kommunala skolor till följd av olika ansvar. 

– Skolvalet och den ökade andelen elever i fristående skolor anses bidra till den ökade skolsegregationen. Därför bör skollagen ställa krav på att huvudmännen aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. 

– Ett gemensamt skolval, administrerat av skolverket, ska införas. Alla skolor ska vara valbara vid tillfället för skolvalet, varken kötid eller urval till förskoleklass genom verksamhetsmässigt samband med förskola ska vara tillåtna urvalsgrunder. Kvoter ska införas som en av urvalsgrunderna.

– Skolverket föreslås etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: