Rädslan för pandemin har gripit tag i världen under mer än ett år, och den är inte över än. Varningar för ännu mer smittsamma och dödliga sjukdomsvarianter ligger som en skugga över oss, då vi nås av en ständig rapportering om antalet insjuknade och dödsfall. Vi uppmanas hörsamma maningarna eller riskera gå under.
Forskning visar att budskap som sprider rädsla effektivt kan påverka allmänhetens beteende, men det skadar också människor. I en artikel som publicerades juni 2020 i tidskriften ”Health and Behavior”, pekar forskare på flera studier som visar att folkhälsokampanjer som orsakar rädsla kan leda till förnekelse, skapa motreaktioner och flyktbeteenden. Man kan bli försvarsbenägen, stigmatiserad, de kan orsaka depression och ångest, samt ge upphov till ökat riskbeteende och en känsla av brist på kontroll.
"Att skapa rädsla, eller så kallade skrämseltaktiker, har i stor utsträckning använts för att främja förebyggande beteenden", skriver forskarna. "Vi hävdar att oavsiktliga negativa resultat kan bero på att rädsla skapats som intensifierar den redan komplexa pandemin och ansträngningarna med att begränsa den."
Rädsla är en jobbig känsla, men däri ligger dess funktion. Denna överlevnadsmekanism driver oss till handling när vi möter livshotande situationer. Målet är dock inte att stänga av den utan göra oss så modiga att vi vågar lyssna på dess budskap.
Tyvärr kan denna känsla slå fel. Rädslan är ökänd för sin förmåga att förvränga verkligheten. Den kan få små hot att se större ut än vad de är och få oss att leva i en stress som är byggd på katastroftankar.
Enligt Brandon LaGreca, författare till boken ”Cancer, Stress and Mindset,” handlar det inte så mycket om rädslan i sig utan mer om vår reaktion på den. Han säger att om vi står ut med att känna rädslan så kan den ge oss en bättre vägledning.
– Det handlar om att utvärdera vår rädsla, se om den är motiverad eller inte, och sedan överväga vad vi kan göra åt den, säger LaGreca.
LaGreca delar in rädsla i två grundläggande kategorier: omedelbar och hotande. Den ena har vi liten kontroll över och den andra kontrollerar vi alldeles för mycket.
Omedelbara rädslor är de som utan förvarning slår till och som kräver omedelbar handling.
– Säg att någon kör framför dig och plötsligt tvärbromsar. Din kropp måste då svara. Det räddar ditt liv. Du ställer dig på bromsarna, du svänger och du gör det du behöver göra, säger LaGreca.
Jämför detta med rädslor i den hotande kategorin, som att bli avvisad, övergiven, möta döden, uppleva konflikter, politisk oro eller rädslan för det okända. Denna slags rädsla kan tynga oss i veckor, månader eller under stora delar av vårt liv. Den finns där hela tiden som ett hot, kan när som helst uppstå och man vet aldrig när. En hotande rädsla tvingar oss att alltid vara på vår vakt.
Adrenalinpåslaget som kommer av omedelbar rädsla är till för att skydda oss från att bli skadade, medan hotande rädsla blir till ett sjukdomsrecept om vi inte kan bryta kortisolförhöjningen.
Vårt gensvar på en omedelbar eller en hotande rädsla skiljer sig också biokemiskt. LaGreca säger att när du möter en omedelbar rädsla pumpar binjurarna ut adrenalin och noradrenalin. Det ger dig ett energipåslag och fokus på att hantera den akuta situationen. När faran är över och vi hämtar andan minskar stresshormonerna till utgångsläget.
Det hormon som främst hjälper oss att mildra hotande rädsla är kortisol. När kortisol hela tiden befinner sig på en kroniskt förhöjd nivå på grund av den hotande rädslans tvångsmässiga karaktär, kan psykiska och fysiska skador uppstå.
Förutom att hantera stress reglerar kortisol inflammationstillstånd och blodsocker. Kroppen är utformad för att prioritera hot, även om andra funktioner också är påverkade. I en miljö med ständig stress och förhöjt kortisol påverkas immunförsvaret negativt, blodsockret kommer ur balans och hela kroppen utsätts för större slitage.
Adrenalinpåslaget som kommer av omedelbar rädsla är till för att skydda oss från att bli skadade, medan hotande rädsla blir till ett sjukdomsrecept om vi inte kan bryta kortisolförhöjningen.
– Vi gör oss själva sjuka genom att utsätta oss för denna kroniskt förhöjda kortisolnivå. Vi vet att kortisol är nedbrytande för tarmen och orsakar långvariga skador på kroppen, säger LaGreca.
Att under lång tid befinna sig i ett rädslobaserat tillstånd försvagar immunförsvaret, stör vår matsmältning och påskyndar åldrandet genom en inflammatorisk process som utgör den kroniska sjukdomens kärna.
Kronisk sjukdom är den moderna medicinens ärkefiende. Kronisk sjukdom är långsam, oftast osynlig och vanligtvis bunden till livsstil och stress. Akut sjukdom eller skada är lokal och har ofta omedelbara orsaker och botemedel, som att sy ihop ett sår.
Kronisk sjukdom är ihållande och pågående, är vanligtvis systemisk och knuten till de livsstilsmönster som vi skapat under en livstid.
Rädsla har en viktig funktion, men du måste kunna stänga av den. Vi måste gå från fly och fäkta till vila och integrera – i det långa loppet ett mycket lugnare och hälsosammare tillstånd.
Sätt namn på rädslan
Det är frestande att fly rädslan och i vissa fall kan flykt vara det bästa alternativet, men för hotande rädslor är det bättre att möta dem istället för att fly undan.
Börja med att undersöka den rädsla du känner. Om du inte gör någonting för att erkänna din rädsla kanske du inte ens inser att den finns. Du kanske bara känner en hotande känsla som du konstant desperat försöker fly från.
Sjuksköterskan och traumacoachen Jami Carder säger att det var först i 40-årsåldern som hon förstod att rädsla hade styrt nästan alla beslut som hon någon gång fattat. När hon bestämde sig för att omfamna sin rädsla förändrades allt.
– Varje gång jag stod inför något fruktansvärt gav det mig en chans att vara modig, säger Carder.
När hon undersökte sina rädslor upptäckte hon att alla pekade på ett liknande tema: Hon var rädd för att bli avvisad. När hon började konfrontera dessa känslor och komma över sin rädsla kände hon att hon blev starkare.
– Många gånger hände aldrig de saker jag var rädd för, faktiskt för det mesta. Men ibland blev jag avvisad eller övergiven, och det kändes verkligen inte alls bra men jag överlevde. Jag har stått inför att bli avvisad, och blivit avvisad, så många gånger så jag känner mig numera nästan oövervinnerlig , säger Carder.
Naturligtvis infinner sig inte den där oövervinnliga känslan över en natt. Men, säger LaGreca, även de som ännu inte är tillräckligt starka för att konfrontera sin rädsla kan fortfarande lära sig umgås med den och bli bekvämare med att den finns.
– Det är inte säkert att vi kan stänga av rädsloreaktionen, men vi kan dämpa den med hjälp av andningstekniker och meditation. Detta kan verkligen förändra din utgångspunkt till att du inte blir lika påverkad av stressen när rädslan dyker upp. Du kan på så sätt bygga upp en motståndskraft, säger LaGreca.
Ändra ditt fokus
Det finns en tydlig skillnad mellan att undersöka sin rädsla och vara kontrollerad av den. Det ena är motiverande, det andra bara en börda.
Målet är inte att stänga av överlevnadsmekanismen, utan att bli medveten om rädslans budskap och träna på att hantera den genom att öka modet att möta den. Allt annat ger bara rädslan näring.
Att något hemskt skulle hända hennes familj var den rädsla som modedesignern och lycko-coachen Evey Rosenbloom gav näring till. Det hela började när en skogsbrand och en skjutning inträffade i hennes område och de händelserna gjorde att Rosenbloom oupphörligt oroade sig över sina barns säkerhet. Hon säger att hon fastnade i ett konstant fly- eller fäktaläge.
Rosenbloom kunde se att detta förstörde hennes kropp och sinne, men hon kunde inte sluta vara rädd. Hon ägnade timmar åt att läsa om hur man kan förhindra våldsbrott, var ständigt på sin vakt mot alla eventuella hot som kunde inträffa och fick allt sämre hälsa.
Vad som slutligen fick Rosenbloom att komma ut ur sin stora rädsla var när hennes 4-åriga dotter hittade henne gråtande och sade "Mamma, du kan välja att vara lycklig”.
Från det ögonblicket flyttade Rosenbloom sitt fokus från bränder och våld till glädje. Hon kopplade bort sig från allt som stressade henne och slutade läsa nyheterna. Hon fyllde tomrummet som uppstod med upplyftande podcaster och glad musik.
– Det var otroligt hur snabbt jag kunde bli mig själv igen när jag började känna igen och eliminera det som stressat mig, och började förändra min hjärna genom positiva tankar och handlingar. Det var befriande att besluta sig för att inte längre låta min rädsla hindra mig från att leva ett gott liv. Istället blev min prioritering att skapa en positiv miljö för mina barn, säger Rosenbloom.
Rädsla är en medfödd skyddsmekanism, och det är välkänt att manipulativa krafter utnyttjar denna inbyggda reflex. Propaganda är ökänd för att kunna påverka med sitt mål om politisk vinning och har fått människor att göra val utifrån rädsla snarare än logik.
De som är modiga nog att undersöka de omedvetna reaktionerna som utlöses av hotfulla överhängande faror, kan börja se bortom rädslan som den enda rådgivaren och vända sig till något som är mer bärkraftigt.
Precis som Rosenbloom så säger också LaGreca att vi bör fokusera på det positiva. Han menar på att det är viktigt med tacksamhet.
– Ta till exempel mars förra året, när du inte visste om du skulle ha tillräckligt med toalettpapper eller mat. Det är i stunder som dessa du borde fråga dig: Vad har jag? Vad kan jag vara tacksam för? Vilka är de jag har omkring mig som stöder mig just nu? Se alla de positiva aspekterna i ditt liv som du har. De är många, säger LaGreca.
Vår överlevnad beror på vår förmåga att svara på de hot som vi möter, men vi måste också se det vi har och det stöd vi får. Om din rädsla känns som något oöverstigligt, försök då istället se den som en lärare. Lyssna efter det rädslan vill lära dig.
– Vilka är obalanserna i ditt liv? Och hur kan du använda dessa som en väckarklocka för att bli en person som tar större kontroll över sitt liv? säger LaGreca.
– Läkning handlar om att bli en helt annan person när du väl kommit igenom vad du än går igenom.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
