loadingEn militärkonvoj i patrull genom Myanmars näst största stad Mandalay. Foto: STR via AP/TT
En militärkonvoj i patrull genom Myanmars näst största stad Mandalay. Foto: STR via AP/TT
Utrikes

Protester puttrar i militärens Myanmar

TT-AFP-Reuters

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi hålls i husarrest – och anklagas för att olovligen ha importerat walkie-talkies. Medan militären återigen patrullerar landets gator sjuder ett växande missnöje.

Mängder av läkare och sköterskor vid sjukhus i hela landet ställer in besök och operationer som inte är akuta, mitt i pandemin. De tar på sig röda band för att visa stöd för det demokratiskt valda regeringspartiet NLD och försöker i möjligaste mån demonstrera ett motstånd.

– Vårt huvudsakliga mål är att endast godta den regering som vi har valt, säger Aung San Min, sjukhuschef i regionen Gangaw.

– Jag har ingen önskan att arbeta under militärdiktaturen, säger läkaren Nor Nor Wint Wah, i landets näst största stad Mandalay.

Vårdprotester sker i åtminstone 30 städer eller orter och rörelsen bakom anklagar militären för att sätta sitt eget maktbegär framför den kris som orsakats av coronaviruset. Fler än 3 100 covidsmittade personer har avlidit i landet hittills.

Tre fingrar i luften

Sedan den oblodiga militärkuppen i måndags morse har det inte skett några större folksamlingar. I gryningen tog militärmakten snabbt kontroll över viktiga farleder och soldater, kravallpoliser och bepansrade fordon tog position längs med vägar och i gathörn i de större städerna. Undantagstillstånd råder.

Myanmarier manas i stället till civil olydnad och missnöjesyttringarna sker till stor del i sociala medier. En proteströrelse som tagit fart i sociala medier, Civil Disobedience Movement (Rörelsen för civil olydnad), fick inom loppet av ett dygn fler än 150 000 följare. På bilder höjer människor tre fingrar i luften i en protestgest, likt demokratiaktivister i grannlandet Thailand.

På onsdagskvällen lokal tid förde invånare i den största staden Rangoon demonstrativt oväsen för andra kvällen i rad. Människor bankade i kastruller, bilar tutade och i vissa kvarter ekade demonstrativa protestsånger.

Frågan är hur långt protesterna går. Militärjuntan har varnat för att på något som helst vis uppmuntra till oroligheter. Under dess tidigare envälde förtrycktes alla motståndshandlingar och oppositionellt tänkande med kraft.

Söker häkta Suu Kyi

Landets ledare Aung San Suu Kyi sitter sedan kuppmorgonen i husarrest i huvudstaden Naypyidaw, precis som en rad andra ledande politiker. De militärt styrda myndigheterna har tagit fram formella och ovanliga brottsanklagelser mot både henne och presidenten Win Myint.

Suu Kyi anklagas för brott mot landets importlagar, då poliser enligt uppgift hittade radioapparater av walkie-talkie-typ i hennes hem. Det förs fram som en anledning till att hålla henne häktad fram till och med den 15 februari, enligt rättshandlingar som Reuters tagit del av.

Win Myint anklagas för att ha brutit mot smittskyddsregler i samband med valrörelsen förra året.

Presidenten har ersatts på sin post av en annan president, som tillförordnats av juntan. Den har också bytt ut en lång rad ministrar.

Det demokratiska regeringspartiet NLD (Nationella förbundet för demokrati) uppger att dess kanslier på flera håll i landet utsatts för räder eller stängts ned av den nya ordningsmakten. Bilder visar hur partilokaler bommats igen och att soldater står vakt utanför.

Stopp i säkerhetsrådet

Militärjuntan motiverar sitt maktövertagande med att valet i november – där NLD vann en jordskredsseger – inte gick rätt till. Efter tio års stapplande steg mot demokrati, där militären enligt en kompromiss har garanterats en del av makten, utropades halt.

Kuppen har mötts av en våg av fördömanden, bland annat från USA, EU, FN, G7-gruppen och många länder därtill.

FN:s talesperson Stéphane Dujarric säger att brottsanklagelserna mot Aung San Suu Kyi bara ytterligare förstärker bilden av att rättssäkerheten helt åsidosatts i Myanmar.

– Vi kräver fortsatt att hon friges omedelbart, att presidenten friges omedelbart och alla andra som frihetsberövats av militären de senaste dagarna, säger Dujarric.

FN:s säkerhetsråd har överlagt om situationen i Myanmar vid ett krismöte, men inte kunnat enas om ett ställningstagande. Kina, som har vetorätt i rådet, är Myanmars kanske viktigaste granne och garant och har valt att inte peka finger åt något håll.

(TT-AFP-Reuters)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Myanmar

(TT)

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, år 2002. Tre år senare, 2005, tog det över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn militärkonvoj i patrull genom Myanmars näst största stad Mandalay. Foto: STR via AP/TT
En militärkonvoj i patrull genom Myanmars näst största stad Mandalay. Foto: STR via AP/TT
Utrikes

Protester puttrar i militärens Myanmar

TT-AFP-Reuters

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi hålls i husarrest – och anklagas för att olovligen ha importerat walkie-talkies. Medan militären återigen patrullerar landets gator sjuder ett växande missnöje.

Mängder av läkare och sköterskor vid sjukhus i hela landet ställer in besök och operationer som inte är akuta, mitt i pandemin. De tar på sig röda band för att visa stöd för det demokratiskt valda regeringspartiet NLD och försöker i möjligaste mån demonstrera ett motstånd.

– Vårt huvudsakliga mål är att endast godta den regering som vi har valt, säger Aung San Min, sjukhuschef i regionen Gangaw.

– Jag har ingen önskan att arbeta under militärdiktaturen, säger läkaren Nor Nor Wint Wah, i landets näst största stad Mandalay.

Vårdprotester sker i åtminstone 30 städer eller orter och rörelsen bakom anklagar militären för att sätta sitt eget maktbegär framför den kris som orsakats av coronaviruset. Fler än 3 100 covidsmittade personer har avlidit i landet hittills.

Tre fingrar i luften

Sedan den oblodiga militärkuppen i måndags morse har det inte skett några större folksamlingar. I gryningen tog militärmakten snabbt kontroll över viktiga farleder och soldater, kravallpoliser och bepansrade fordon tog position längs med vägar och i gathörn i de större städerna. Undantagstillstånd råder.

Myanmarier manas i stället till civil olydnad och missnöjesyttringarna sker till stor del i sociala medier. En proteströrelse som tagit fart i sociala medier, Civil Disobedience Movement (Rörelsen för civil olydnad), fick inom loppet av ett dygn fler än 150 000 följare. På bilder höjer människor tre fingrar i luften i en protestgest, likt demokratiaktivister i grannlandet Thailand.

På onsdagskvällen lokal tid förde invånare i den största staden Rangoon demonstrativt oväsen för andra kvällen i rad. Människor bankade i kastruller, bilar tutade och i vissa kvarter ekade demonstrativa protestsånger.

Frågan är hur långt protesterna går. Militärjuntan har varnat för att på något som helst vis uppmuntra till oroligheter. Under dess tidigare envälde förtrycktes alla motståndshandlingar och oppositionellt tänkande med kraft.

Söker häkta Suu Kyi

Landets ledare Aung San Suu Kyi sitter sedan kuppmorgonen i husarrest i huvudstaden Naypyidaw, precis som en rad andra ledande politiker. De militärt styrda myndigheterna har tagit fram formella och ovanliga brottsanklagelser mot både henne och presidenten Win Myint.

Suu Kyi anklagas för brott mot landets importlagar, då poliser enligt uppgift hittade radioapparater av walkie-talkie-typ i hennes hem. Det förs fram som en anledning till att hålla henne häktad fram till och med den 15 februari, enligt rättshandlingar som Reuters tagit del av.

Win Myint anklagas för att ha brutit mot smittskyddsregler i samband med valrörelsen förra året.

Presidenten har ersatts på sin post av en annan president, som tillförordnats av juntan. Den har också bytt ut en lång rad ministrar.

Det demokratiska regeringspartiet NLD (Nationella förbundet för demokrati) uppger att dess kanslier på flera håll i landet utsatts för räder eller stängts ned av den nya ordningsmakten. Bilder visar hur partilokaler bommats igen och att soldater står vakt utanför.

Stopp i säkerhetsrådet

Militärjuntan motiverar sitt maktövertagande med att valet i november – där NLD vann en jordskredsseger – inte gick rätt till. Efter tio års stapplande steg mot demokrati, där militären enligt en kompromiss har garanterats en del av makten, utropades halt.

Kuppen har mötts av en våg av fördömanden, bland annat från USA, EU, FN, G7-gruppen och många länder därtill.

FN:s talesperson Stéphane Dujarric säger att brottsanklagelserna mot Aung San Suu Kyi bara ytterligare förstärker bilden av att rättssäkerheten helt åsidosatts i Myanmar.

– Vi kräver fortsatt att hon friges omedelbart, att presidenten friges omedelbart och alla andra som frihetsberövats av militären de senaste dagarna, säger Dujarric.

FN:s säkerhetsråd har överlagt om situationen i Myanmar vid ett krismöte, men inte kunnat enas om ett ställningstagande. Kina, som har vetorätt i rådet, är Myanmars kanske viktigaste granne och garant och har valt att inte peka finger åt något håll.

(TT-AFP-Reuters)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Myanmar

(TT)

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, år 2002. Tre år senare, 2005, tog det över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024