På lördag, den 1 juli startar Postrodden från finska Björkö med målet vid svenska Holmön i Västerbotten. Rodden är ingen tävling utan hålls till minne av posttransporterna över Kvarken. Deltagarna ror och seglar i traditionella träbåtar och bär tidsenlig klädsel. Stämningen är god trots blåsor i händerna. Men för att alls kunna starta krävs det att vädergudarna är med.

Rodden anordnas årligen sedan 1982 till minne av den tid då bönderna enligt kungens påbud åkte med resande och post över Kvarken. Då var det två personer som förde båten fram och tillbaka, men under dagens rodd är de fler.

– Nu är vi fem man. Vi tycker det är tungt ändå, säger Åke Sandström och skrattar. Han är en av eldsjälarna bakom Holmöns båtmuseum.

Han har rott och seglat de 32 sjömilen (60 km) tio gånger. Det brukar ta runt åtta timmar. Men sista gången han var med och rodde tog det fjorton timmar. Det var besvärligt, säger han.

Efter ett par timmar, då kanske man har tur och får sitta längst bak och sköta rodret, koka kaffe och bre smörgåsar.

Åke Sandström, Holmöns båtmuseum

Nu har Åke rott färdigt, men hans två söner brukar vara med i Postrodden.

Blåsor i händerna får man räkna med. Men eftersom man är flera i besättningen så kan man turas om så att det går att få en stunds vila.

– Den som sitter längst bak sköter om rodret och linorna. Om vi har tur så seglar vi. Men oftast är det väl halva vägen rodd och halva segling. Man ror med en åra var och efter ett par timmar, då kanske man har tur och får sitta längst bak och sköta rodret, koka kaffe och bre smörgåsar.

Sommar som vinter – posten skulle över

"Syftet med Postrodden är att återuppliva den historiska vägen över Kvarken, att hedra minnet av de Björkö- och Holmöbor som under århundraden transporterade resande och post över Kvarken samt att värna om allmogekulturen och befrämja samarbetet i Kvarkenregionen. Postrodden är ingen tävling.", skriver Holmöns Postroddförening på anmälningsblanketten.

Vägen över Kvarken beskrivs från 1500-talets slut när bönderna fick skattelättnad för att de skjutsade kungens folk över till Finland. De boende på öarna Björkö och Holmön blev i gengäld befriade från krigstjänst, vilket förstås var mycket värt i krigstider.

Efter 1809, då Finland blev ryskt, minskade trafiken.

Men posten skulle fram oavsett väder eller årstid. Postföraren och båtbyggaren Oskar Gustavsson är en av de mer omskrivna. Han for över Västra Kvarken två gånger i veckan under 30 år. För posttransporten användes en öppen båt. På vintern hade de hästar och slädar, skidor eller spark. Åke berättar mer.

– De måste ut med posten om det kom ett litet brev. Då var de tvungna att fara, även om det var vinter.

Då tog de häst och slädar. De hade två slädar, med brädor på den ena. De behövdes för att de skulle kunna ta sig över isråkar. 

– Och alltid två hästar, om en skulle gå ner i vattnet.

God stämning och hopp om rätt vindar

Men för Postrodden är det sommarförhållanden som gäller. Helgen efter midsommar bär det enligt traditionen av, med start från Holmön jämna år och start från Björkö ojämna år.

Svenska och finska båtar ror och seglar tillsammans över Kvarken. I år har 19 båtar med besättning anmälts. Som mest har det varit 48 anmälda båtar. Det var 2002, berättar Gustaf Egnell som är ordförande i Postroddsföreningen som anordnar rodden tillsammans med Björkö ungdomsförening Stjärnan, från den finska sidan.

Gustaf skulle gärna se att fler i den yngre generationen fick intresse för den traditionella Postrodden. Han tror att minskningen av antalet deltagare under åren till stor del kan bero på att de faktiskt fått ställa in rodden flera år, eftersom vädret varit för hårt. Sist rodden genomfördes var 2013.

Själv har han varit med i Postrodden 14 gånger och vet hur det kan vara.  

– Trots en del vedermödor; lite tristess, ömmande bak och blåsor i händerna, brukar stämningen vara god ombord. Manskapet brukar uppskatta att det blir så pass mycket rodd att det börjar ta emot ordentligt, men att det då blåser upp en seglingsbar vind som hjälper till och man får vila på årorna, säger Gustaf Egnell.

Båtarna de använder saknar både köl och centerbord och därför kan man inte segla mot vinden, utan har bara nytta av vindar akterifrån, berättar han.

Strömmingsfiskets gamla båtar

Enligt reglerna ska rodden genomföras i en så kallad allmogebåt; en traditionell bruksbåt i trä, med segel. En vanlig båt är skötbåten, som förr användes till sommarens strömmingsfiske. Strömmingsnätet kallades sköt.

Förr hade de flesta gårdar på Holmön en skötbåt. Den användes till fisk, säljakt och för familjer att resa i. Tvåmansbåten är låg och grundgående och mätte då ungefär 26 fot i längd och 6 fot i bredd.

– Man rodde ut på havet och lade sina nät och sedan sov man i båten tills solen gick upp. Då drog man upp näten, säger Åke Sandström.

När fisket var slut i augusti rodde och seglade fiskarna in till Umeå, 3-4 mil över öppet hav, för att sälja lastvis med strömming. I början av 1900-talet fick man en säck rågmjöl i utbyte mot en tunna fisk. 

Väl värda särbehandling

Det är en riktig folkfest kring Postrodden, både kvällen innan och vid ankomsten. Åke berättar att man som roddare får särbehandling när man kämpat väl hela dagen.

– När de kommer hit från Björkö vartannat år, då sätter vi upp ett plakat "gå in i muséet och visa händerna". Då kommer de in och visar händerna för flickorna som jobbar här. "Ni får gå in gratis", säger flickorna. Vi har den regeln. De som har motorbåtar får inte gå in gratis, säger han muntert.