En grupp sheriffer och anställda vid den federala polismyndighet som har i uppgift att skydda den amerikanska gränsen mot illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet (ICE) har lämnat in en stämningsansökan mot Bidenadministrationen.
Stämningen mot Bidenadministrationen avser ”illegala och icke konstitutionella” krav gällande gripande och avvisning av illegala invandrare. Målsägarna ansöker om ett föreläggande mot en promemoria från den 18 februari som de hävdar ”beordrar tjänstemän på ICE att bryta mot specifika punkter i de federala immigrationslagarna”.
– Det beslut vi söker är att domstolen beordrar ICE och departementet för inrikes säkerhet att helt enkelt följa lagen. Att följa de specifika lagarna … att kräva av dem att de frihetsberövar och deporterar illegala immigranter, sade det ansvariga juridiska ombudet Kris Kobach efter att ha lämnat in stämningsansökan till domstolen i Galveston i Texas.
I stämningen skriver målsägarna att ”många extremt farliga illegala invandrare som skulle ha frihetsberövats före promemorian från den 18 februari nu inte frihetsberövas – i strid mot ICE-polisers vilja och i strid mot federala regelverk som kräver att de frihetsberövas och/eller avvisas”.
Nya direktiv
Departementet för inrikes säkerhet (DHS) utfärdade interimistiska riktlinjer den 18 februari för hantering av gripande, kvarhållande och deportering av illegala immigranter.
Direktivet från DHS innebär att ICE enbart ska fokusera på tre prioriterade grupper av illegala immigranter: personer som bedöms som hot mot den nationella säkerheten såsom kända eller misstänkta terrorister; de som korsat gränsen illegalt efter den 1 november 2020; samt personer som hotar allmänhetens säkerhet och är dömda för grova brott eller är gängmedlemmar.
I ICE:s grunduppdrag ingår att spåra upp och avvisa 672 000 flyktingar som har dömts till avvisning av federala immigrationsdomare, men som fortfarande befinner sig i USA.
De nya direktiven från DHS säger emellertid att ICE-poliser först måste få klartecken från sina överordnade om de finner illegala immigranter som inte dömts för brott.
Vid beslut om en person ska gripas måste det beaktas huruvida denne skulle kunna lida av allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar, enligt tjänstemän på DHS.
När de nya riktlinjerna lanserades menade tjänstemän på DHS att man inte förväntade sig att antalet gripanden från ICE skulle sjunka.
Rekordlåga avvisningar
I april rapporterade dock ICE rekordlåga 2962 avvisningar under april, att jämföra med i genomsnitt 8634 deporteringar av illegala immigranter per månad under 2020. Enligt stämningen har ICE-poliser ”sällan getts förhandsgodkännande för brottsbekämpande åtgärder mot icke prioriterade immigranter”.
”Tidskrävande pappersarbete och den låga sannolikheten att få förhandsgodkännande har gjort att många ICE-poliser inte ens har försökt skaffa förhandsgodkännande”, anges det.
I ett fall ville polisen få godkännande för att gripa en illegal immigrant som redan utvisats två gånger och som dömts för sexualbrott mot barn. Ledningen för ICE nekade enligt stämningsansökan.
I ett annat fall grep lokal polis en sedan tidigare utvisad illegal immigrant för att ha sålt heroin.
”Immigranten försökte komma undan genom att ramma polisbilen med sitt fordon och träffade nästan en polis som stod utanför polisbilen”, sägs det i stämningen.
”Immigranten greps sedan med ett innehav av 100 gram heroin, och dessutom hade han en kvinna och en bebis i baksätet på fordonet.”
Ökning av människosmuggling
ICE-poliser ville få ett häktningsbeslut på den illegala immigranten så att han kunde gripas så snart han släppts från det lokala polisförvaret. Ledningen för ICE nekade deras förfrågan.
Ett tredje fall rör en illegal immigrant som gripits av lokal polis för våldtäkt på ett barn. Polisen ville få ett förhandsgodkännande på ett häktningsbeslut så att mannen kunde frihetsberövas när han släppts från den lokala myndigheten. Ledningen för ICE gav dock även här ett nekande besked.
Poliser tvingas nu välja mellan att följa promemorian från den 18 februari och att följa federala lagar.
”Målsägarna fruktar att de kommer att utsättas för disciplinära åtgärder eller förlora jobbet om de följer lagen”, står det i stämningsansökan.
– Sedan allt detta började för sex till åtta månader sedan … har vi sett en drastisk ökning i människosmuggling och det vi kallar fottrafik – de som vandrar genom rancherna, säger sheriffen Brad Coe i Kinney County som har 25 kilometers gräns mot Mexiko.
Målsägarna stämmer president Joe Biden, ministern för inrikes säkerhet Alejandro Mayorkas, ICE:s tillförordnade direktör Tae Johnson, samt Troy Miller, tillförordnad kommissionär för den federala tull- och gränspolismyndigheten.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!