Konsertpianisten Klara Min har en dynamisk själ. På en konsert nyligen satte hon ihop ett musikprogram med ljus och mörker som alternerande teman, och avslutade med ett stycke av Alexander Scriabin som ledde åhörarna genom ett inferno. Extranumret, en hymn, avslutade den symboliska musikaliska resan och gav frid till själen.
– Jag spelade för min mormor som låg på sjukhuset, och när jag spelade hymnen ”Great is Thy Faithfulness” och så många människor grät, då grät jag också. Och jag gråter aldrig på scen! Jag tror att de kände vad jag kände, berättar Min.
– Ingenting går upp mot den känslan, den kontakten med människor.
Min, som bor i både Berlin och i New York, har uppträtt på världens mest prestigefulla scener, och är mentor till unga musiker som försöker att bygga en karriär. Hennes mål är att skapa kontakt och oavbrutet gå framåt.
Efter att ha funderat lite över sin karriär säger hon: ”Jag vill spela mer!”
Många unga musiker blommar i 20- och 30-årsåldern, men försvinner sedan.
– Det låter konstigt, men jag tror att de måste spela mer, och fortsätta spela. När jag är 70 vill jag verkligen spela bra på scen och få alla att falla i gråt. Jag tror det är det jag har velat göra från början, sedan jag var barn.
Skapa kontakt
Vägen till att bli pianist är svår och ensam.
Min växte upp i en musikerfamilj. Hennes mamma är kompositör och pianolärare, men det förväntades aldrig av Min att hon skulle ta upp musiken. Tvärtom – hennes mamma lärde henne inte att spela (hon hade för många elever) och varnade henne till och med.
– Hon sade: ”Det är en mycket svår väg. Du kommer att lida mycket,” berättar Min, men hon var säker på att hon ville spela piano.
– Det jag verkligen uppskattar med pianot är att hur många olika pianister som än sitter vid det, så skapar det olika ljud beroende på pianisten. Det har olika lager. Det är ett intressant och fulländat instrument. Jag älskar det!
"Passion är inte bara ett fyrverkeri. Den kommer med trägen och med ett långt liv."
– Klara Min, konsertpianist
När hon började spela professionellt insåg hon att hennes mamma hade rätt: att göra karriär har inte nödvändigtvis så mycket med musiken att göra, och att gå vägen själv kostar på.
Min kunde inte riktigt se vägen framför sig.
– Jag var helt kaotisk. Men jag höll fast vid min tro och tänkte: ”Jag klarar det, jag klarar det”. Sedan hände något, och det fortsatte att hända mer och mer tills jag slutligen insåg: ”Åh, jag är här!”
Nu när hon har skapat sin egen karriär vill hon inspirera unga artister att tro på att de kan göra samma sak.
En del passar att bli lärare, andra blir inspirationskällor bara genom att göra vad de gör. Min kände att hon kunde göra mest nytta genom att hjälpa unga musiker att få spelningar.
– Pianister är benägna att jobba i ensamhet; man övar och övar. På ett sätt är [pianister] självupptagna, så det är svårt att kommunicera pianister emellan.
2008 grundade Min New York Concert Artists & Associates (NYCA), en musikerförening som bygger på kompositören Robert Schumanns idé om ”Davidsbündler” (Davids förbund). Han ville att denna föreställda förening skulle vara ett andligt samfund av kreativa själar, och Min förälskade sig i idén.
"Om jag är sann och uppriktig mot musik och mot mig själv så tror jag att det lyfter fram det bästa även i åhörarnas själar."
– Klara Min, konsertpianist
NYCA:s syfte är att koppla ihop musiker med chefer, presentatörer och publicister, och hjälpa artister att bli bättre på att sätta ord på sina budskap till världen.
I augusti 2018 på Merkin Concert Hall kommer NYCA hålla i en två veckor lång musikfestival. Den ska ge tillfällen att nätverka och bygga broar mellan konst och företagande i branschen.
– Det finns fler än ett sätt att göra karriär på. De [unga musikerna] måste känna till hur branschen och verkligheten ser ut, och jag vill ge dem en möjlighet att träffa dessa människor.
Det första rådet hon ger till unga musiker är att inte ge upp.
– Passion är inte bara ett fyrverkeri. Den kommer med trägen och med ett långt liv. Så ge inte upp din tro – på musiken, inte dig själv, för musik är större än du. Förlorar du dig i musik kommer du att hitta dig själv, säger Min.
Musik är större än du
Som musiker vill Min skapa kontakt mellan människor genom att vidröra deras själar med musik.
– Det låter som en klyscha, men det är så det är. Det kommer från min attityd gentemot musik, hur jag uppfattar musik, och hur jag kommer att skapa ljudet – genom den jag är. Om jag är sann och uppriktig mot musik och mot mig själv så tror jag att det lyfter fram det bästa även i åhörarnas själar.
På så sätt är det också ett sökande efter sanningen, förklarar Min. Musik speglar livets realiteter, i en vidare mening, säger hon.
Men eftersom alla har olika upplevelser, så kanske en form som är rund för henne framstår som kantig för någon annan.
– Det finns många olika versioner [av det man uppfattar] men i grund och botten, i alla versioner, finns det en sanning, och det är den jag vill föra fram. Jag tycker att vi är välsignade som kan ge uttryck åt det, genom vår kropp, våra fingrar och med vår själ.
Musik har en förmåga att väcka upp något djupt inom oss, ibland omedvetet, men det handlar snarare om musiken än om musikern, säger Klara Min. Det kräver att musikern är uppriktig och tror på musiken.
