Konstnärliga ledaren och musikern Peter Pontvik berättar i en öppenhjärtig intervju om sitt kosmopolitiska liv och varför tidig musik är nödvändig i dagens samhälle.

Under veckan firar Stockholm Early Music Festival 20-årsjubileum. Med ett festligt program fyllt av nationella och internationella stjärnartister bjuder dess konstnärliga ledare Peter Pontvik in till både on-site och online föreställningar. Konserter och framföranden kommer att kunna ses online i upp till 30 dagar efter festivalens slut. Invigningen skedde i närvaro av Kungaparet.

Men vem är Peter och varifrån har han fått drivkraften att genomföra Nordens största internationella evenemang för musik från bland annat medeltiden, renässansen och barocken år efter år?

Att vi har att göra med en människa som inte bara rör sig obehindrat i olika tidsepoker utan också på en internationell arena framgår efter en stunds samtal. Peter är född i Köpenhamn och uppvuxen i Uruguay med en tysk pappa och svensk mamma. Intresset för historisk och klassisk musik väcktes tidigt i livet och redan som barn började han skapa symfonier i sina tankar. Han skrev operor och texter, och det fanns en lust att hela tiden uttrycka sig kompositoriskt. Skaparglädjen och den inre drivkraften gjorde att han senare studerade musikvetenskap, körledning och komposition i Uruguay, Sverige och Tyskland.

Det är fascinerande att höra Peter berätta om sitt kosmopolitiska liv, och det ger ett avstamp inför de frågor vi ska samtala om. Vi börjar med att diskutera den roll som tidig och klassisk musik och kultur har i det nutida samhället.

– Människan är i princip ett med sin kultur. Jag är otroligt ödmjuk inför kulturella uttryck i hela världen och vad det innebär för den enskilda individen och samhället.

Peters latinamerikanska uppväxt har också gjort honom medveten om hur musik och kultur ständigt färdas över kontinenter och interagerar med andra länder och folkslag. Det handlar inte enbart om en geografisk resa och gränsöverskridande mångfald, utan också om tidsperspektiv och kulturarv, menar Peter.

– Den tidiga historiska musiken som berör oss idag härstammar från både folkliga, aristokratiska och kyrkliga källor. Genom att levandegöra dessa traditioner får vi en inblick i de uttryck som dåtidens människor kände för och ville förmedla.

Ett tema som Peter återkommer till när vi diskuterar samtiden är den kommersiella kulturen som tar stort utrymme och tränger undan musik som inte har samma ekonomiska krafter bakom sig. Framförallt är unga människor utsatta och går ofta miste om det genuina i musiken. Klassisk musik kan vara en motvikt som kan skapa eftertanke och lyhördhet för olika konstnärliga uttryck. Peter framhåller att kultur är förknippat med ett mänskligt behov av att fördjupa sin förståelse av sig själv och omvärlden.

– Avgörande för att unga människor ska kunna ha friheten att välja vad de vill lyssna på är att de får uppleva många olika typer av musik. De referenser som du får som barn påverkar vad du senare väljer att lyssna på. Det kan räcka med en konsert med klassisk musik som ger ett bestående intryck, för att skapa intresse och nyfikenhet. Därför är det viktigt att erbjuda konserter för unga, vilket vi gör genom olika projekt; bland annat nyskapade barnföreställningar och genom samarbete med kulturskolor i Stockholmsområdet.

Vi kommer tillbaka i vårt samtal till samhällsutvecklingen, och att scenkonstnären nuförtiden även förväntas vara entreprenör och duktig på att sälja sig själv. Samtidigt som den klassiska scenkonsten värderas högt och har ett stor kulturellt kapital, så väger den inte mycket i den ekonomiska vågskålen, med andra ord är det en obalans mellan det kulturella och ekonomiska värdet. En systemutvecklare kan tjäna det tredubbla jämfört med en musiker eller en scenkonstnär.

– Konstnären sätter spår i form av omätbara värden som är svåra att fånga i ett ekonomiskt system eller resonemang. Tänk dig; en musiker kan genom sitt spel eller sjungande bli någons själsliga läkare. Jag har hört många berättelser om människors upplevelser i samband med konstnärliga yttringar, som betytt mycket för dem! Det börjar också växa fram en större medvetenhet utanför kulturområdet om vad konst, musik, dans och teater kan göra med människan. Bland nyare initiativ finns exempelvis ”Kultur på recept” och Landstinget har tillsatt en tjänst som ska sammanföra hälsa och kultur.

Vi kommer in på scenkonstnärens ansvar, och Peter framhåller det stora ansvar som redan lagts ner genom ett helt livs arbete på att bli så pass bra så att man kan agera som professionell artist i samhället.

– Ansvaret är naturligtvis också att levandegöra kulturarvet och öppna möjligheterna för att det förnyas. Konsten är definitivt inte statisk, utan i hög grad en dynamisk disciplin.

Att som Peter arbeta med tidig musik måste ge dimensioner och en inblick i mänsklighetens historia på ett sätt som få har. Jag frågar honom om konstarternas långa utvecklingscykel och deras roll som bärare av historia.

– Om man tänker allmänmänskligt att konst är en nödvändighet och ett nödvändigt uttrycksmedel för individen, då kan vi gå 50 000 år tillbaka och titta på grottmålningar i Australien som är helt fantastiska och som berättar någonting över tid. Det handlar om att lära av det förgångna för att förstå nutiden och hitta en väg in i framtiden. Utan kunskapen om det som varit så skulle vi känna oss ganska vilsna tror jag.

Vilken betydelse har då förkovring och kultivering?

– Det är de första sju åren i ett barns liv som skapar grunden för hur man tänker och känner. Kontexten är väsentlig och den skapas av föräldrar och pedagoger i den åldern. Kultivera betyder att allmänbilda, att utveckla känsligheten inför något och då behöver man få positiva och berikande upplevelser.

Vi börjar närma oss slutet på intervjun och jag undrar vad Peter tänker om framtiden.

– Jag har ingen anledning att tro att människan någonsin skulle frångå behovet av att uttrycka sig konstnärligt, för det är en inneboende kraft och nästan lika viktigt som att äta, dricka och sova. Så i det avseendet tror jag att framtiden är säkrad, så länge det finns människor som uttrycker sig konstnärligt och människor som är mottagliga för konstnärligt uttryck. Jag ser dock en stor fara i att konsten blir instrumentell och att man använder musikens inneboende kraft för att styra, istället för att hjälpa. Den orfiska kraften har en enorm potential, och det är upp till oss människor att använda den på ett positivt och livsbejakande sätt.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!