På knappt tio år har andelen patienter på landets intensivvårdsavdelningar som måste flyttas på grund av resursbrist mer än fördubblats – och att flyttas är långtifrån riskfritt. Risken att dö ökar väsentligt.
Resursbrist inom sjukvården har ett pris såtillvida att människor dör i onödan. Åtminstone inom intensivvården, dit de allra sjukaste patienterna kommer. Det visar en studie av Fredric Parenmark, överläkare i anestesi och intensivvård vid Gävle sjukhus, skriver tidningen Sjukhusläkaren.
— Att patienter som vårdas med intensivvård måste flyttas är inte så konstigt. Det kan vara så att de måste få vård någon annanstans, det vill säga att de flyttas av medicinska orsaker, eller att de ska till sitt hemsjukhus, säger Fredric Parenmark till TT.
Men det händer också att de måste flyttas på grund av platsbrist.
— Jag har sex intensivvårdplatser. Om de är upptagna och det kommer två akut dåliga patienter till, ja, då måste två flyttas därifrån, kanske till Falun eller Hudiksvall, men ibland ända till Sundsvall eller Uppsala, säger Fredric Parenmark.
Riskfyllda flyttar
Tillsammans med sin kollega Sten Walther i Linköping och med hjälp av Svenska intensivvårdsregistret har han tittat på hur dessa flyttar påverkar risken att dö. I detta register finns bland annat uppgifter om orsaken till att en patient måste flyttas.
Och jämfört med de patienter som flyttas på grund av medicinska orsaker, löper de som flyttas på grund av platsbrist en statistiskt säkerställd riskökning på 24 procent att dö inom 30 dagar.
Att det finns en skillnad mellan grupperna är inte så konstigt, säger han till Sjukhusläkaren, eftersom det är lite olika typer av patienter. Men att skillnaden kvarstod även efter det att forskarna hade justerat för vilken typ av intensivvård patienterna fick och att skillnaden var så stor som 24 procent, förvånade forskarna.
— Dessutom fanns denna skillnad kvar åtminstone efter sex månader, säger Fredric Parenmark till TT.
Men vad denna skillnad beror på vet inte forskarna.
— Orsaken kan vara den tid transporten tar eller kompetensen under själva transporten, eller något annat. Vi vet inte, men när en patient flyttas blir det en ny läkare och en ny sjuksköterska som ska sätta sig in i patienten, vilket gör att man tappar moment, säger Fredric Parenmark.
Allt fler flyttas
Att intensivvårdspatienter flyttas på grund av resursbrist blir dessutom allt vanligare. Det visar en granskning som tidningen Sjukhusläkaren gjort.
År 2010 flyttades svårt sjuka patienter 335 gånger mellan olika intensivvårdavdelningar på grund av resursbrist, vilket utgjorde 0,84 procent av vårdtillfällena. Förra året hade antalet flyttar ökat till 872, motsvarande 2,07 procent av vårdtillfällena. En fördubbling och lite till, alltså.
De regionala skillnaderna är dock stora. På Sahlgrenska universitetssjukhuset, vars intensivvårdsavdelning är landets största, har dessa förflyttningar nästan femdubblats sedan 2010: från 1,07 till 5,08 procent.
— Det är ett problem och det är allvarligt att vi inte har den intensivvårds- och intermediärvårdskapacitet som vi borde ha i Sverige, säger Johnny Hillgren, ordförande för Svenska intensivvårdsregistret, till tidningen.
(Johan Nilsson/TT)
