Tio år efter vaccinskandalen med Pandemrix fortsätter kampen för att få ersättning. Hundratals narkolepsidrabbade och deras anhöriga gör just nu ett försök att kräva staten på skadestånd.
Hittills har över 600 personer anmält till Läkemedelsförsäkringen att de drabbats av narkolepsi som en följd av vaccinet Pandemrix. Advokat Mats Wikner företräder en majoritet av de drabbade, och deras kamp för att få ersättning är långt ifrån över.
I ett försök att uttömma alla möjligheter har omkring 430 drabbade och deras anhöriga, i första hand föräldrar, vänt sig till justitiekanslern (JK) för att få skadestånd på europarättslig grund. Utgångspunkten är att de fått sina rättigheter kränkta enligt Europakonventionen i samband med massvaccinationen.
– Vi påstår att undersökningen av de hälsorisker som var förknippade med vaccinationen var bristande, liksom informationen om kända hälsorisker och att det inte rådde vetenskaplig konsensus om behovet av vaccinationen, säger advokat Mats Wikner.
Felaktiga lugnande besked
I skrivelsen påpekas också att staten lämnade "felaktiga lugnande besked om vaccinets ofarlighet".
– Dessutom gick de ut och gjorde klart att det var nödvändigt att alla vaccinerade sig, säger Wikner.
Rättigheterna som påstås ha kränkts är dels rätten till privat- och familjeliv (artikel 8), dels rätten till liv (artikel 2) och rätten att inte utsättas för omänsklig behandling (artikel 3).
Totalt omfattar skrivelsen nästan 1 200 personer. Hur stort belopp som ska krävas ska bestämmas i höst.
Ett antal drabbade framför även krav på skadestånd på grund av "statens vårdslöshet". Det handlar bland annat om personer som nekats ersättning från Läkemedelsförsäkringen eller Kammarkollegiet, på grund av att sambandet mellan sjukdomen och vaccinet inte godkänts.
Dom från Finland
I materialet ingår en dom från Finlands högsta domstol, som i mitten av 1990-talet slog fast att staten vid massvaccination har ett ansvar att ersätta personer om problem uppstår.
Det dröjer innan JK tar ställning. Men blir det nej är de drabbades ombud Mats Wikner beredd att gå vidare till domstol.
– Då får vi överväga det.
Enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är skadeståndanspråket ovanligt.
– Mig veterligen har mål som grundar sig på artiklar som rör rätten till liv och rätten att inte utsättas för omänsklig behandling aldrig varit föremål för Högsta domstolens prövning, säger han.
Hade fallet aktualiserats för 15 år sedan hade det varit lönlöst, säger han. Men 2005 öppnade Högsta domstolen upp en möjlighet till ersättning för överträdelser enligt Europakonventionen.
Bryta ny mark
– Numera är det till och med uttryckt i lag att alla Europakonventionens artiklar är skyddade av en rätt till skadestånd. Så vid kränkningar kan man ha en rätt till skadestånd.
Försök att stämma staten på europarättslig grund har gjorts tidigare, påpekar Schultz. Carina Höglund, mamma till åttaåriga Engla Höglund som mördades i Stjärnsund 2008, krävde ersättning för kränkning då hon ansåg att staten brutit mot artikel 2 (rätt till liv) och 5 (rätt till frihet och säkerhet), när polisen misslyckades med att gripa mördaren Anders Eklund i ett tidigare skede. Hon förlorade i både tingsrätt och hovrätt.
– Man kan konstatera att det skulle bryta ny mark om en sådan här process skulle vinna framgång, säger Mårten Schultz.
Sista året
I år är sista året för dem som vaccinerades 2009 att anmäla sitt fall till Läkemedelsförsäkringen, som har en preskriptionstid på tio år. I ytterligare fem år går det dock att ansöka hos Kammarkollegiet om statlig ersättning. Taket är tio miljoner kronor för varje drabbad.
Redan innan vaccinet mot svininfluensan insjuknade ett antal personer årligen i narkolepsi.
TT: En del av de här fallen skulle kunna röra sig om personer som fått narkolepsi ändå, utan vaccinet?
– Så kan det vara. Men jag företräder dem och som advokat har man en skyldighet att göra allt man kan för att de ska få rätt, säger advokat Mats Wikner.
(Anja Haglund/TT)