Främmande makter som spionerar på Sverige tar större risker och har fler verktyg än tidigare. Samtidigt finns fortsatt stora sårbarheter i det svenska säkerhetsskyddet, som kan ha förvärrats av pandemin.

– Det blir ett gap här, som växer, säger nya säkerhetspolischefen Charlotte von Essen.

Efter drygt fyra år som biträdande säkerhetspolischef kan nu Charlotte von Essen ta bort ordet "biträdande" ur sin titel. Den myndighet Charlotte von Essen från och med den 1 oktober ska leda står inför vad som brukar benämnas en "breddad" hotbild.

Det handlar enligt Säpo om en mer komplex situation, där främmande makt förutom intresse för militära verksamheter också riktar in sig på civila sektorer som ägnar sig åt forskning och utveckling, det politiska beslutsfattandet, finansiella system och våra demokratiska fri- och rättigheter.

– Den här bredden gör att hotet blir mycket större mot Sverige, säger Charlotte von Essen, och fortsätter:

– Till det kommer att främmande makt också använder sig av fler verktyg än tidigare. Det här traditionella, att personer värvas, det gäller fortfarande. Men också teknikutvecklingen används – cyberangrepp och cyberspionage – och påverkansoperationer, strategiska uppköp. Och det här är aktiviteter som pågår här och nu.

Långsiktigt hot

Flera stater spionerar mot Sverige, men när Säpo talar om främmande makt är det främst Kina, Ryssland och Iran som lyfts fram. Främmande makt beskrivs av myndigheten som mer riskbenägen, och till det lägger Charlotte von Essen även en större effektivitet:

– Det finns väldigt mycket resurser avsatta och väldigt långsiktiga planer för vilka mål som ska nås. Man jobbar också med alla verktyg samverkande och det gör att det blir väldigt stor kraft i det, och det blir ett väldigt långsiktigt hot.

Parallellt med det breddade hotet gör Säkerhetspolisen bedömningen att det finns stora sårbarheter i säkerhetskänsliga verksamheter runt om i landet. I myndighetens årsbok för 2020 konstaterade förre Säpochefen Klas Friberg att "ansträngningarna och viljan som krävs för att hålla Sverige säkert inte är tillräckliga" och att "fler måste göra mer och tänka steget längre". Charlotte von Essen skriver även hon under på de orden.

Både svenska myndigheter och företag som bedriver säkerhetskänsliga och skyddsvärda verksamheter utsätts ständigt för olika typer av angrepp. Säkerheten har inte alla gånger hängt med i den snabba digitaliseringen, enligt von Essen.

– Så genom att vi ser det breddade hotet och en försämrad hotbild och samtidigt sådana stora sårbarheter blir det ett gap här, som växer. Och det är ju allvarligt, naturligtvis. Det gör att vi trycker väldigt mycket på att de som bedriver säkerhetskänslig verksamhet behöver jobba mer med sitt säkerhetsskydd.

TT: Har pandemin påverkat läget?

– Jag tror pandemin har gjort att vi har skapat nya sårbarheter. Det gick ju så väldigt fort när pandemin slog till, och man behövde hitta sätt att jobba på, på ett nytt sätt. Utvecklingen gick med en rasande fart. Det var väldigt mycket positivt, men risken är att säkerhetsfrågorna fick stå tillbaka. Det gäller att hämta hem det här nu, så det inte skapas permanenta nya sårbarheter.

Lojal personal

Säkerhetsskydd kan delas in i tre delar. En handlar om informationssäkerhet, att exempelvis se till så att information inte läcker ut eller kan förstöras. Den andra handlar om fysiskt skydd, som tillräckliga lås och larm. Den tredje handlar om personalsäkerhet.

– Att säkerställa att personalen är lojal och pålitlig och inte använder sitt arbete till att ta med sig information och sälja det till främmande makt, förklarar Charlotte von Essen.

Frågan om lojal personal har dels aktualiserats i fallet där en man för några veckor sedan dömdes till tre års fängelse efter spioneri för Rysslands räkning, dels i en pågående förundersökning om grov obehörig befattning med hemligt uppgift.

Det sistnämnda rör en man med hög chefsposition på en svensk myndighet som greps vid en Säpoinsats förra veckan. Brottet ska ha begåtts under åren 2011 till 2015, då mannen själv uppger att han bland annat varit anställd på just Säkerhetspolisen. I den jobbansökan han lämnade in till sin nuvarande arbetsgivare skriver mannen att han "blev utvald att under knappt ett år vara stabstjänstgörande hos Säkerhetspolisens myndighetsledning".

Kommenterar inte

Charlotte von Essen vill i dag varken bekräfta eller dementera uppgifterna om att den misstänkte arbetat på Säpo.

– Jag kommenterar inte några detaljer kring det här, utan det jag kan bekräfta är ju det som är väl känt, att det är en person som häktades av Stockholms tingsrätt, och att vi har arbetat med den här utredningen under ledning av åklagare på riksenheten för säkerhetsmål.

TT: Sett i ljuset av det du just sagt om Säpos bild av säkerhetsskyddet, kan detta ses som ett exempel på hur verksamheter brister?

– Jag vill ju inte gå in närmare på det här ärendet, eftersom det är ett pågående ärende. Men jag tror att man hela tiden kontinuerligt behöver jobba med de här frågorna. Och jag tror att återigen att medvetenheten nog har ökat och det är positivt, men vi behöver hela tiden som samhälle jobba med de här frågorna och vara medvetna om dem.

(Erika Nekham/TT)

 

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.