När Sandra Junhammar släppte det yttre under yoga-lektionerna upptäckte hon hur mycket som fanns i det inre. Sedan sju år är yogan ett redskap som hjälper henne att må bättre – oavsett humör.
Vissa dagar vaknar man på fel sida. Ni vet när allt känns sådär jobbigt och tungt – man kanske är ledsen, eller bara allmänt opepp. Så var det för mig häromdagen. Vart jag än vände mig såg jag fel och brister, eller framförallt mina egna tillkortakommanden. Jag var frustrerad och tårarna rann, utan någon egentlig anledning.
Det spelar ingen roll hur jag mår när jag ställer mig på mattan. Oavsett vilket, så mår jag alltid bättre efteråt.
Men jag bestämde mig trots allt för att rulla ut yogamattan som vanligt (om än något motvilligt). En stund senare var ilskan, frustrationen och mitt svårmod som bortblåst! Kvar fanns bara tacksamhet och ett inre lugn. ♥ Alltså jag kan fortfarande inte låta bli att förundras över detta fenomen, trots att yogan varit en del av mitt liv i över sju år nu.
En trygg famn
Det är en av de saker som är så fint med yogan – det spelar ingen roll hur jag mår när jag ställer mig på mattan. Om jag är ledsen, arg, glad eller besviken. Om jag är splittrad, stressad eller lugn. Oavsett vilket, så mår jag alltid bättre efteråt.
Yogan finns där för mig som en trygg famn och en kär vän. Hon håller mig i handen när det stormar, hon bär mig när det är tungt. Hon hjälper mig att släppa taget, och påminner mig om vad som verkligen betyder något. Hon finns där när jag tar mig själv på lite för stort allvar, och påminner mig om att allt är okej.
Jag förstår att det här kanske låter märkligt för de som inte själv utövar yoga eller meditation. Men yogan är så himla mycket mer än ett gäng fysiska positioner och vighet! Den omfattar så mycket mer än den bild som många gånger förmedlas här i västvärlden. Yoga är en livsstil, och tillsammans med meditationen, det mest fantastiska verktyg jag tagit del av.
Att få landa i kroppen, och hitta tillbaka till en lugn och djup andning, gör verkligen underverk! Både för kropp, sinne och själ.
Ibland brukar jag likna yogan och meditationens inverkan på tankar och sinne, med havet;
Föreställ dig ett stormigt hav, med höga vågor. Tänk dig att du befinner dig i dalen mellan två vågtoppar. Det enda du ser, är vågornas väggar på vardera sida om dig, och en smal strimma av himlen. Det är omöjligt att se botten, eftersom vattnet är grumligt och mörkt. Sikten är väldigt begränsad och det är svårt att få någon ordentlig överblick… Fokus ligger på att överleva för stunden.
Tänk dig sedan att havet ligger alldeles stilla, helt spegelblankt. Himlen och havet breder ut sig så långt ögat når, för att mötas vid horisonten. Vattnet är klart och botten syns tydligt. Sikten är bra åt alla håll – du kan till och med se din spegelbild på vattenytan. Det är fridfullt och stilla. Du är helt närvarande, och tillfreds med allt.
Yogan och meditationen får ‘havet’ att lugna sig och vågorna att successivt minska i storlek. Det bidrar med vidare perspektiv och en helt annan klarhet i tankar och sinne. Ibland blir ‘havet’ till och med helt spegelblankt, vilket är magiskt!
Men den verkliga magin, den inträffar när man så smått kan börja ta med sig ‘det lugna havet’ även i vardagen. ♥ (Att nå dit kan dock ta lite tid)
Uppmärksamhet inåt
Precis när jag började med yogan, var jag väldigt självmedveten under klasserna. Jag sneglade på andra och tankarna drogs ständigt till allt runt omkring; ‘Hur ser det här ut egentligen? Oj, vad stark/vig hen är! Alltså, vem är det som andas som en flodhäst?’ Eller ‘Shit, vad stel jag är!’ Det var mycket fokus på de fysiska kroppsställningarna, och jag drömde om att klara avancerade positioner (asanas).
Jag började titta djupare, och insåg snart att det fanns så himla mycket mer. Så många lager, aspekter och saker som jag aldrig kunnat drömma om.
Men ju längre tiden gick, ju mindre viktigt kändes dessa saker. Jag började titta djupare, och insåg snart att det fanns så himla mycket mer. Så många lager, aspekter och saker som jag aldrig kunnat drömma om.
Det är verkligen sant som de säger; Ju mer man lär sig, desto mer inser man hur lite man egentligen vet.
Enligt min mening är yoga och meditation verkligen fantastiskt! (Om det ännu inte lyst igenom menar jag, hihi 😉) Men det betyder inte att det alltid är lätt eller behagligt. Det kan vara tufft och utmanande, samt röra upp (och frigöra) en hel del spänningar och känslor som finns lagrade i kroppen. Något som inte alltid är helt bekvämt.
Men för mig har det varit ett sätt att komma närmare mig själv, att möta alla mina sidor och känslor. Att bättre kunna hantera livets med- och motgångar, att njuta mer och framförallt bli mer närvarande.
Jag tycker att nedanstående citat är så himla fint och talande:
Don’t practice yoga to get better at yoga; practice yoga to get better at living.
– Okänd
Yes, det var några av mina tankar kring yoga och meditation… När jag tog dessa bilder (för någon vecka sedan) var det 18 minusgrader! Kallt, men otroligt vackert med all rimfrost ♥
Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.