Hälften av deltagarna i en ny studie har känt sig kränkta av vad andra skriver om dem på nätet. Det leder ofta till självcensur. Professor Måns Svensson ser tekniska lösningar som ett sätt att minska näthatet. Samtidigt är eget ansvar viktigt.

På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet gjort en enkätundersökning för att kartlägga utbredningen av näthat och dess konsekvenser. Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, ser allvarligt på självcensur som följd av näthat.

– Att människor inte vågar och vill publicera sig på nätet är ett samhällsproblem som vi måste ta på allvar. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olika röster och låta olika perspektiv få utrymme, säger hon i ett pressmeddelande.

Enligt undersökningen förekommer självcensur i alla åldrar. Sju av tio uppger att de anpassat hur de uttrycker sig och att de avstått från att uttrycka sig på nätet för att undvika hot och hat. Självcensur är vanligast i gruppen 16-35 år och främst för de personer som varit utsatta för kränkningar på nätet.

Unga mer exponerade

Unga personer, 16-35 år, uppger i högre grad än äldre att de utsätts för kränkningar.

Studien har inte undersökt varför unga oftare känner sig utsatta än äldre, men Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad, tror att det finns flera orsaker.

– För det första tror jag att unga är mer exponerade för näthat. De befinner sig i högre utsträckning i digitala riskmiljöer. Men det kan också ha att göra med att äldre är mer luttrade och står stabilare i sin identitet. Inte minst tror jag att detta gäller för dem som utsätts på grund av sin yrkesroll, exempelvis förtroendevalda, journalister eller forskare. Som ny i yrket är man sannolikt mer sårbar, säger han till Epoch Times.

Offentligt exponerade personer, såsom akademiker, journalister och politiker, är enligt rapporten bland de mest utsatta. En mer högprofilerad och omtalad person löper större risk att utsättas för näthat. Samtidigt är sociala medier ett viktigt verktyg i deras arbete.

De 1200 deltagarna i den här studien var dock ett riksrepresentativt urval svenskar.

Åtgärder

Deltagarna visade lågt förtroende för rättsväsendets hantering av brottsliga kränkningar. Måns Svensson menar att den snabba teknikutvecklingen är en stor utmaning för rättssystemet, där det gäller att tillräckligt snabbt ta fram nya lösningar som svarar mot de förändrade förutsättningar som tekniken för med sig.

Forskare arbetar för att utveckla maskininlärningstekniker och algoritmer som kan motverka spridning av näthat. Svensson säger att sådana tekniska lösningar har potential till att bidra till en mer positiv utveckling. Här menar han att olika marknadsaktörer har en position där de kan implementera tekniska lösningar, även globalt.

– De kan även agera med stöd av juridiken, exempelvis när de med utgångspunkt i avtal stänger av personer som förmedlar hatiska budskap.

Förutom ett högre engagemang från rättsstaten och marknadsaktörerna betonar han civilsamhällets roll.

– Utvecklingen är just nu så allvarlig att jag föreställer mig att det krävs en bredare social rörelse för att vända situationen. Det bästa vore nog om människor i allmänhet kände ett ansvar och agerade tillsammans, säger Måns Svensson.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!