Näringspolitiska utvärderingar får hård kritik av Riksrevisionen
Näringspolitiska utvärderingar får hård kritik av Riksrevisionen. Foto: Epoch Times. Arkivbild


Kvaliteten på de utvärderingar som ska visa effekten av olika näringspolitiska insatser är för dåliga och brister i tillförlitlighet. Det skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Varje år satsar staten 60 miljarder på olika näringspolitiska insatser. Därtill kommer EU–finansierade insatser på 10-15 miljarder kronor.

Tillförlitligt sätt

För att vara säker på att pengarna verkligen används på ett effektivt sätt (för att nå de näringspolitiska målen) måste effekterna utvärderas på ett tillförlitligt sätt, skriver myndigheten.

Riksrevisionens granskning visar att endast 2 av 37 granskade utvärderingar kan anses nå upp till en så tillförlitlig nivå att utvärderingen kan påvisa ett riktigt orsakssamband.

Det är de statliga myndigheterna Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova som gör effektutvärderingar av olika åtgärder. Dessutom ingår de årliga ”effektmätningar” som Statistiska centralbyrån (SCB) gör på uppdrag av Almi Företagspartner AB (Almi), trots att de enligt SCB inte bör tolkas som sådana. Granskningen gäller effektutvärderingar under åren 2015–2018.

”Så stora brister att de inte bör användas”

Riksrevisionens granskning kom fram till att Tillväxtanalys i flera fall har brister i analysen, men har ändå en betydligt högre kvalitet än de övriga.

Rapporterna från Tillväxtverket, Vinnova och Almi/SCB når knappt ens upp till de mest grundläggande kraven som kan ställas på en effektutvärdering.

– Effektutvärderingar från Tillväxtverket och Vinnova, samt Almis effektmätningar utförda av SCB, har i regel så stora brister att de inte bör användas för vägledning om orsakssamband inom näringspolitiken, säger Niklas Kaunitz, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.