Säkerhetshotet mot Sverige är allvarligt, enligt Musts chef Gunnar Karlson. Svenska företag har varit naiva inför främmande makts industrispionage, anser han – och varnar även för storskaliga cyberattacker mot elnätet.
Som chef för en av Sveriges hemligaste verksamheter framträder Gunnar Karlson sällan offentligt. I en intervju med TT pekar han ut de viktigaste hoten mot Sverige de närmsta åren.
– Vi måste ha koll på situationen i vårt närområde. Rysslands illegala annektering av Krim och inblandning i östra Ukraina har utmanat säkerhetsordningen i Europa i grunden, säger Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
Parallellt flyttar Kina fram sina positioner i många avseenden och hotet från terrorismen består.
– Den militära förmågan stärks i vår omvärld, och det gör den ju för att aktörer kan tänka sig att använda den, säger Karlson.
Stjäla och förstöra
Krig är dock både dyrt och riskfyllt och ofta försöker man nå sitt mål på andra sätt istället, exempelvis genom påverkansoperationer och it-angrepp.
– Man kan ställa till med väldigt mycket skada på cyberarenan. Det är fortfarande ganska nytt för oss och våra sårbarheter är fortfarande väldigt stora där, säger Gunnar Karlson.
Målet är kortfattat att stjäla, störa och förstöra.
– Det enklaste är att ta sig in och stjäla information och det är tyvärr alldeles för lätt, säger han.
– Vi har också sett en del överbelastningsattacker mot olika it-system, och man kan även genom cyberattacker förstöra saker i den fysiska världen, exempelvis påverka elförsörjningen.
Sådana it-angrepp sker redan. Exempelvis hackades delar av Ukrainas elnät i december 2016 och strömmen stängdes av i en del av Kiev.
– Internationellt pågår en kartläggning av it-system som har med elförsörjningen att göra. Det finns all anledning att tro att det även gör det i Sverige, säger Karlson.
Information om elnät ses som mycket värdefull av potentiella angripare, och Sverige är en måltavla bland andra, enligt Must-chefen.
Spionmisstankar
Vad Must ska rikta in sin verksamhet på kommande år är hemligt. Men Gunnar Karlson tror ändå att mer energi kommer att behöva läggas på Kina.
Under hösten har flera länder agerat mot den kinesiska teleoperatören Huawei efter misstankar om spioneri. I Sverige har Svenska Dagbladet rapporterat om att alla svenska telekomoperatörer har utrustning från Huawei.
– Jag ska inte kommentera det enskilda företaget men jag kan däremot konstatera att så som kinesisk lagstiftning ser ut är kinesiska företag skyldiga att hjälpa de kinesiska underrättelse- och säkerhetstjänsterna om de vill det. Det innebär naturligtvis risker när man gör affärer med den typen av företag som man måste ta hänsyn till, säger Gunnar Karlson.
TT: Är det ett exempel på en godtrogenhet hos svenska företag att man släppt in Huawei så här?
– Generellt tror jag att det kan finnas en naivitet av det slaget. Jag kan konstatera att man behöver vara mer uppmärksam på att varje länk i säkerhetskedjan har sin betydelse. Och jag är övertygad om att det gör man inte tillräckligt mycket och tillräckligt ofta.
Flera intrång
Under hösten har flera fall av intrång på militära skyddsobjekt upptäckts. I början av december greps två män, en belgare och en britt, inne på Muskö örlogsbas utanför Nynäshamn. Tio dagar senare omhändertogs en person, som saknade id-handlingar, efter att ha upptäckts på ett skyddsobjekt i Bålsta nordväst om Stockholm. Ytterligare fall finns, enligt försvaret.
När det gäller Muskö har de misstänkta hävdat att de är "bunker-turister".
TT: Hur tolkar ni händelser som denna?
– Jag tycker inte att det går att se ett mönster utan tycker att man måste se på varje fall för sig. Jag är övertygad om att det förmodligen finns hela spektrumet från de som har gått vilse till de som faktiskt är ute efter att söka information, säger Gunnar Karlson.
(Anja Haglund/TT)
