Frédéric Chopin skrev fyra ballader för piano vilka tillhör pianorepertoarens absoluta toppar. Franz Liszts bidrag till genren är inte lika känt, men hans andra ballad komponerad 1853 är definitivt med i samma liga. Jag hörde det första gången under en pianofestival på sommaren i södra Frankrike. En ung, fransk pianist framförde verket på utomhusscenen mitt i den lilla byn, och jag blev direkt berörd och hänförd av styckets breda uttryck och rena, råa kraft.

Som titeln indikerar är det här musik som berättar någonting. Liszt har inte själv angett exakt vad den gestaltar, men det finns starka skäl att se den grekiska myten om Hero och Leander som huvudsaklig inspiration till stycket. Den stora pianisten Claudio Arrau ska ha hört från sin lärare Martin Krause, som själv var elev till Franz Liszt, att så var fallet.

Enligt myten är Hero en ”prästinna” som bor i ett torn på en ö. Hon tillåts inte att träffa några pojkar, så hon är snarare en nunna i ett kloster. Leander å andra sidan bor på fastlandet mitt emot ön och är förälskad i Hero. Eftersom de inte får träffas öppet har de ett hemligt system: på natten tänder Hero en lykta i tornet och Leander simmar över sundet, vägledd av lyktan. Då kan de vara tillsammans under natten och i gryningen simmar Leander tillbaka innan klostret vaknar.

När pianostycket börjar kan man höra vågorna upp och ner i det mörka registret. En allvarsam och ödesmättad melodi introduceras och vi får bilden av Leander som simmar i första akten av den grekiska tragedi som följer. Efter några filmiska ackord byts scenen och ett nytt tema hörs. En stor kontrast till innan, en smäktande melodi i det ljusa registret med ackord i dur. Heros tema, eller kärlekstemat när de kan vara tillsammans.

I myten simmar Leander till Hero på detta sätt under flera nätter. I stycket repeteras dessa båda teman efter varandra nästan identiskt men med en stor skillnad – andra gången en halvton längre ned. Vi gräver djupare i registret, och det känns annu lite mer ödesmättat den andra natten.

Temana avlöser varandra, och inför den tredje natten så händer någonting. Det blåser upp och intensiteten växer i en slags marsch. Vattnet stänker mot klippväggarna i kaskader upp och ner över pianot. Plötsligt hörs Leanders tema mitt i allt kaos, han simmar i stormen. Några takters osäkra ackord – han kippar efter andan! Ett nytt kort tema bryter av som en berättare kommenterar historien. Hur ska det gå? Då hör vi de ljuva ackorden från Heros kärlekstema och vi förstår att det gick bra den här natten också. Liszt ger oss temat två gånger bara för sakens skull, nu också grundat i basregistret. Slutligen kommer ett fragment av melodin i ett mörkare register, rörelsen avtar och vi är tillbaka i den ödesmättade stämningen inför att Leander ska simma igen.

Fjärde natten. Det börjar lugnt och stilla, men snart blåser det upp igen. Leander kämpar mot vågorna som tilltar allt mer. Till slut har stormen växt till en orkan och Liszt beordrar pianisten att krama ur så mycket kraft och klang som möjligt ur pianot!

Enligt myten (spoilervarning!) så blåser de starka vindarna ut lyktan i tornet, och utan något att vägledas av förgås stackars Leander i stormen. Min tolkning av stycket är att den sista, stora vågen dödar Leander här, och för resten av stycket förblir han död. Det återstår dock en bra bit, och det är de viktiga efterverkningarna i myten.

Vi hör de osäkra ackorden igen och berättaren som frågar sig hur det går i historien. Därefter följer en av de häftigaste effekterna i stycket. Heros kärlekstema hörs igen för fjärde gången, men Liszt har nu skrivit ut det över klocklika ackord som varvas mellan händerna – man hör dödsklockorna klämta för Leander i bakgrunden. Men Hero vet fortfarande inte om att han har förgått, det är därför vi hör kärlekstemat i förgrunden.

Detta leder så småningom in oss i styckets slutfas. Ytterligare ett nytt tema introduceras som också det kommer höras fyra gånger. Det är en vacker melodi i dur, som en barytonaria i en avgörande scen i en opera. Här skiner Liszts geni igenom då detta tema är en transformation av Leanders ödesmättade melodi i början. Grundad på samma melodi, då i moll, nu i dur. Det är kanske minnet av Leander och tiden tillsammans, eller hans ande, eller en symbol för kärlekens kraft som övervinner döden. I vilket fall hör vi melodin fyra gånger, och eftersom det är musik av Liszt, med tilltagande intensitet för varje gång.

Efter två gånger hörs berättarens inspel för sista gången, nu expanderat med sköna harmoniska kast mellan olika medianter. Den tredje gången återvänder vågorna som ackompanjemang i det djupa registret, och den fjärde gången slår de som skalor över hela pianoregistret, tvärs genom melodin i det solida mittenregistret.

Efter det sista klimaxet återstår bara några takter av stycket. Liszt skrev först ett avslut där det bombastiska pianospelet fortsätter hela vägen ut, men reviderade sedan verket till att sluta på ett annat sätt. Kraften och passionen transformeras snabbt till en sista återkomst av kärlekstemat som framförs ljuvt, stilla och avskalat som det var i början. En liten anspänning i de allra sista ackorden som till slut upplöser sig till ett rent H-dur-ackord.

Balladen slutar och berättelsen om Hero och Leander har gestaltats som det episka drama det är – fast helt utan ord, i musikens dimension. Jag använder orden för att belysa vissa aspekter av musiken, men det finns en gräns där orden inte räcker till längre och musikens egna logik tar vid. Varenda tema, varenda ackord och ton i balladen har ett uttryck som kan skifta i nästan oändligt många nyanser som musik. Kraften finns där, och känslosamheten, och kärleken. 

Här nedan kan du höra Henrik spela Liszts ballad nr.2 i sin helhet. 

Henrik Kilhamn driver den nystartade youtubekanalen Sonata Secrets, där han ger en djup inblick i den klassiska pianomusikens underbara värld. I samarbete med Epoch Times ger han nu en översättning av innehållet till våra svenska läsare.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.