loading
Pajen har en god smakkombination inspirerad av semlan. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Pajen har en god smakkombination inspirerad av semlan. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Moralkakor: ”Sagan om den röda stugan” och mandelpaj i semmelstil

Eva Sagerfors

Topelius hjärtevärmande saga, som är ett samtal mellan två barn, ger oss en inblick i livet på 1800-talet. Till det bjuder vi på en mandelpaj med grädde, eller semmelpaj, om man så vill. Pajen är fri från gluten och vanligt socker.

Den här ”semmelpajen” är inspirerad av den klassiska semlan med en mandelbaserad botten med smak av kardemumma. Den passar förstås som god mandelpaj även andra tider på året.

Pajen är glutenfri och innehåller heller inte det vanliga sockret, utan sötas istället med dadlar och honung. Receptet är en variant av semmelpajen från bloggen Bakat och Lagat by Kikan, med mandelmassa från Helande Mat och, om man vill – syrad grädde. Med det lite syrliga från grädden och finrivet limeskal över får man en fin smakbalans mot det söta. Syrad grädde finns att köpa, men är också enkel att göra själv. Den används som gräddfil, créme fraiche eller som vanlig grädde. Den levande bakteriekulturen är bra för tarmfloran och därmed immunförsvaret.

Mån om barn och unga

Den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius (1818-1898) från Nykarleby i Finland är främst ihågkommen för sina historiska romaner, som "Fältskärns berättelser", och berättelser för barn. Samlingen "Läsning för barn", med sagor, pjäser och dikter, gavs ut i Sverige under åren 1865-1896. Att han var mån om framtidens ungdom förstår man av ett citat från slutet av hans liv: ”Framför min hälsning till det tjugonde seklets ungdom!”

Både hans naturintresse och gudstro märks i många av sagorna för barn, med fina beskrivningar och en vördnad för naturen. Hans första dikt, som han skrev redan som barn, finns bevarad:

På en grönsiskas grav

Tippelill, var fri och glad,

Flyg till Gud i gröna blad!

Tack för att du sjöng för mig,

jag har ledsamt efter dig.”

Zacharias Topelius (1818-1898).

Den fina sagan "Den röda stugan" ger en inblick i hur man kunde ha det på Topelius tid. Språk, detaljer och barnens sätt, är fint för barn idag att ta del av. Och visst blir man nyfiken på att få höra våra äldre berätta om hur de hade det, vad som hände under veckan, vad man drömde om och hur man hjälpte varandra.

Sagan illustrerades av Ottilia Adelborg (1855-1936), som gärna och på ett fint sätt avbildade barn i deras vardagsliv. Hennes bilder och hela sagan finns i antologin "Sagotid – bilder och berättelser", av Ottilia Adelborg. Hon har även gjort bilder till fler av Topelius berättelser, liksom till verk av flera andra författare.

Här återges sagan i korthet. Receptet följer efter sagan.

Den röda stugan

Händelsen utspelar sig i en grön hage vid landsvägen.

Aina: Idag är det första maj. Det är så rysligt roligt. Ser du den blanka silverpenningen? Den har jag fått av min farmor.

Rosa svarar att hon fått en likadan av sin pappa och så funderar flickorna på vad de ska köpa för sina slantar.

Rosa: Kanhända pepparkakor?

Aina: Eller sockerstruvor. Det brukas ju alltid på första maj.

Rosa: Och lite mjöd. Ty därav får man märg i benen.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Aina får plötsligt en idé; de ska köpa den lilla röda stugan en bit bort.

Aina: Där ska vi bo, Rosa.

Rosa tycker det är en bra idé och föreslår att de flyttar in i morgon.

Aina: Jag vet inte om jag hinner. Mina dockor måste ha nya sommarkläder. Kanske i övermorgon.

Flickorna börjar räkna upp vad de ska köpa att ha i den lilla röda stugan. Var sin ko och var sin kalv, och så ska de mjölka korna.

Aina: Och silar mjölken till filbunkar. Men vi måste också ha kaffegrädde.

De ska bjuda sina föräldrar och farmor och mormor på kaffe, och då behövs också skorpor.

Aina: Dem köper vi från bagaren.

Rosa: Nej, vet du, dem bakar vi själva. Månne där finns någon bagarstuga?

De bestämmer att annars baka i köket, i var sitt litet tråg.

Rosa: Och så trillar vi bullarna med litet mjöl under. Och så gräddar vi dem.

Aina: Men först måste de jäsa. Och så kärnar vi smör av filbunkarna. Nog kan jag kärna.

Rosa: Jag också. Jag fick en liten blåmålad i julklapp. Bara där inte finns möss i köket?

Aina: En liten kisse måste vi ha. Så måste vi har var sin höna och var sin tupp. När vi får ägg, så gräddar vi plättar och bjuder främmande.

Rosa: Men vet du, Aina, aldrig i världen går det an att vi har två tuppar. De slåss så förskräckligt.

Så nöjer de sig med en. Men de vill ha kycklingar och ankor också.

Aina: Jag tycker vi borde ha en häst. Det är så roligt att åka.

Rosa: Men vem ska sköta honom?

Aina: Det får drängarna göra. Menar du, att vi ska ha någon buckabässe?

Rosa: Jag är så rädd för bockar. Jag tror vi bara ska ha några små lamm.

Sedan funderar de på hur det ska se ut i stugan.

Aina: Där ska vara mycket nätt. Rutiga mattor om vintern och enris på golvet om sommaren. Fyra stolar och ett bord och en säng. Nog sover vi i samma säng.

Rosa: Visst gör vi det. Men vem väcker oss om morgnarna?

Aina: Kära du, det gör tuppen. Och så kokar vi själva kaffe åt oss. Inte behöver vi någon piga. Pappa säger alltid, att jag är mammas piga.

Rosa: Men var får vi mat?

Aina: Kära Rosa, förstår du inte, att vi köper oss mat. Och så kokar vi själva.

Frågan är då varifrån de ska få pengarna, men det finns lösning på det också.

Aina: Jo, vänta, vi binder kvastar och säljer dem i staden.

Rosa: Räcker det till?

Aina: Visst räcker det till. Och dessutom kan vi lära små barn läsa.

Rosa: Men då kan det hända, att de är lata och odygdiga.

Aina: Ja, då har vi ris åt dem. Det ska bli roligt.

Rosa: Ska det bli roligt att ge dem ris?

Aina: Nej, att läsa med små barn. Och de som är snälla får leka med våra dockor.

Rosa: Javisst, och var söndag går vi i kyrkan. Och sedan kommer de alla till oss på eftermiddagen.

Aina: Ja, då ska det bli kalas. Vi måste ha ett våffeljärn.

Rosa: Och så måste vi ha smultron och mjölk.

Aina: Eller också hallon och mjölk. Och blåbärskräm och lingongröt och åkerbärssylt och hjortron. Nog kan jag ställa till god mat.

Rosa: Jag har ”dockornas kokbok”. Och så har vi rädisor och rödbetor och persiljebakelser. Vi har aldrig köttsoppa.

Aina: Nej, bara russinsoppa med mycket russin i.

Rosa: Det ska bli rysligt roligt!

Foto: Andrés Rodríguez

Två fattiga barn kommer gående på landsvägen och stannar vid hagen.

Aina: De där skulle kanske tycka mer om köttsoppa. Vi frågar dem. Vad har ni ätit till middag idag?

Den fattige gossen: Inte har vi ätit någon middag.

Rosa: Till frukost då?

Den fattiga flickan: Inte har vi ätit någon frukost, lilla mamsell.

Aina: Men det är ju rysligt. Kanske ni ej har doppat i kaffe en gång?

Gossen (förundrad): Kaffe? Igår afton fick vi en bit bröd därborta i byn

Aina (ser på Rosa): Igår afton åt de torrt bröd!

Rosa (ser på Aina): Och vi tänker ut allt gott som ska smaka oss bäst!

Aina (till gossen): Se här, tag min penning och köp er bröd!

Rosa (till flickan): Tag du min penning, och köp er mjölk!

De fattiga barnen: Gud välsigne de små mamsellerna.

Glada fortsätter de sin vandring och flickorna som sitter kvar funderar på hur det nu ska gå med den röda stugan.

Aina: Å du, någon gång får vi en stuga ändå. Jag har läst i bibeln, att den som ger åt de fattiga, lånar åt Gud. Nog betalar Gud det igen.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Mandelpaj i semmelstil

Det här behövs

Pajskal

3 ½ dl mandelmjöl (färdigt eller mixa mandlar fint)

1 msk fiberhusk

50 g smör

½ dl dadlar

1 ägg

½ -1 msk kardemumma (½ msk om malen eller 1 msk hel som mortlas)

en nypa salt

Mandelmassa

200 g mandlar

1-2 msk honung

½ äggvita

½ krm bittermandelessens

ev grädde att späda med

Garnering

Grädde, vanlig eller syrad

eventuellt en lime (skalet)

Gör så här

Att syra grädde är enkelt men kräver lite väntetid. För att få dit de goda bakterierna använder man antingen kefirgryn eller helt enkelt yoghurt eller fil med levande bakteriekultur. Tillsätt då ungefär 2 msk yoghurt eller fil till 3 dl grädde i en stängd burk. Låt det stå framme i rumstemperatur i 1-2 dygn, tills det börjat tjockna och doftar fräscht syrligt. Låt den stå längre för mer syrlighet. Den håller sedan en vecka i kylen, eller längre.

Skålla och skala mandeln till mandelmassan. Låt den torka.

Mortla kardemumman. Mixa mandelmjölet och dadlarna. Häll i övriga ingredienser till pajdegen och mixa tills det blivit en smet.

Tryck ut pajdegen i en 23 cm form. Nagga den med en gaffel och ställ i kylen minst 30 minuter. Sätt ugnen på 200 grader.

Klä ovansidan och kanterna med folie för att undvika att kanterna kryper ner under gräddningen. Grädda mitt i ugnen 15-18 minuter. Låt pajen svalna helt.

Mixa mandlarna till mandelmassan fint. Tillsätt övriga ingredienser, mixa tills massan håller ihop. Blanda ut mandelmassan med lite grädde till bredbar konsistens och bred ut i pajskalet. Spritsa grädde ovanpå.

Riv gärna lite limeskal över pajen. Det lite syrliga ger balans till det söta.

Syrad grädde i glasburk. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Bloggen Moralkakor är till för alla åldrar. Recepten är enkla och en del är mer hälsosamma. De passar att göra med mindre barn eller för större barn att göra själva. Barn gillar att höra berättelser, och det gör även de flesta vuxna. Man kan lära sig mycket av gamla traditionella berättelser och ordspråk. Därför väljer vi ut tidlösa berättelser och ordspråk som vi serverar med något gott till.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss. 

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Pajen har en god smakkombination inspirerad av semlan. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Pajen har en god smakkombination inspirerad av semlan. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Moralkakor: ”Sagan om den röda stugan” och mandelpaj i semmelstil

Eva Sagerfors

Topelius hjärtevärmande saga, som är ett samtal mellan två barn, ger oss en inblick i livet på 1800-talet. Till det bjuder vi på en mandelpaj med grädde, eller semmelpaj, om man så vill. Pajen är fri från gluten och vanligt socker.

Den här ”semmelpajen” är inspirerad av den klassiska semlan med en mandelbaserad botten med smak av kardemumma. Den passar förstås som god mandelpaj även andra tider på året.

Pajen är glutenfri och innehåller heller inte det vanliga sockret, utan sötas istället med dadlar och honung. Receptet är en variant av semmelpajen från bloggen Bakat och Lagat by Kikan, med mandelmassa från Helande Mat och, om man vill – syrad grädde. Med det lite syrliga från grädden och finrivet limeskal över får man en fin smakbalans mot det söta. Syrad grädde finns att köpa, men är också enkel att göra själv. Den används som gräddfil, créme fraiche eller som vanlig grädde. Den levande bakteriekulturen är bra för tarmfloran och därmed immunförsvaret.

Mån om barn och unga

Den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius (1818-1898) från Nykarleby i Finland är främst ihågkommen för sina historiska romaner, som "Fältskärns berättelser", och berättelser för barn. Samlingen "Läsning för barn", med sagor, pjäser och dikter, gavs ut i Sverige under åren 1865-1896. Att han var mån om framtidens ungdom förstår man av ett citat från slutet av hans liv: ”Framför min hälsning till det tjugonde seklets ungdom!”

Både hans naturintresse och gudstro märks i många av sagorna för barn, med fina beskrivningar och en vördnad för naturen. Hans första dikt, som han skrev redan som barn, finns bevarad:

På en grönsiskas grav

Tippelill, var fri och glad,

Flyg till Gud i gröna blad!

Tack för att du sjöng för mig,

jag har ledsamt efter dig.”

Zacharias Topelius (1818-1898).

Den fina sagan "Den röda stugan" ger en inblick i hur man kunde ha det på Topelius tid. Språk, detaljer och barnens sätt, är fint för barn idag att ta del av. Och visst blir man nyfiken på att få höra våra äldre berätta om hur de hade det, vad som hände under veckan, vad man drömde om och hur man hjälpte varandra.

Sagan illustrerades av Ottilia Adelborg (1855-1936), som gärna och på ett fint sätt avbildade barn i deras vardagsliv. Hennes bilder och hela sagan finns i antologin "Sagotid – bilder och berättelser", av Ottilia Adelborg. Hon har även gjort bilder till fler av Topelius berättelser, liksom till verk av flera andra författare.

Här återges sagan i korthet. Receptet följer efter sagan.

Den röda stugan

Händelsen utspelar sig i en grön hage vid landsvägen.

Aina: Idag är det första maj. Det är så rysligt roligt. Ser du den blanka silverpenningen? Den har jag fått av min farmor.

Rosa svarar att hon fått en likadan av sin pappa och så funderar flickorna på vad de ska köpa för sina slantar.

Rosa: Kanhända pepparkakor?

Aina: Eller sockerstruvor. Det brukas ju alltid på första maj.

Rosa: Och lite mjöd. Ty därav får man märg i benen.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Aina får plötsligt en idé; de ska köpa den lilla röda stugan en bit bort.

Aina: Där ska vi bo, Rosa.

Rosa tycker det är en bra idé och föreslår att de flyttar in i morgon.

Aina: Jag vet inte om jag hinner. Mina dockor måste ha nya sommarkläder. Kanske i övermorgon.

Flickorna börjar räkna upp vad de ska köpa att ha i den lilla röda stugan. Var sin ko och var sin kalv, och så ska de mjölka korna.

Aina: Och silar mjölken till filbunkar. Men vi måste också ha kaffegrädde.

De ska bjuda sina föräldrar och farmor och mormor på kaffe, och då behövs också skorpor.

Aina: Dem köper vi från bagaren.

Rosa: Nej, vet du, dem bakar vi själva. Månne där finns någon bagarstuga?

De bestämmer att annars baka i köket, i var sitt litet tråg.

Rosa: Och så trillar vi bullarna med litet mjöl under. Och så gräddar vi dem.

Aina: Men först måste de jäsa. Och så kärnar vi smör av filbunkarna. Nog kan jag kärna.

Rosa: Jag också. Jag fick en liten blåmålad i julklapp. Bara där inte finns möss i köket?

Aina: En liten kisse måste vi ha. Så måste vi har var sin höna och var sin tupp. När vi får ägg, så gräddar vi plättar och bjuder främmande.

Rosa: Men vet du, Aina, aldrig i världen går det an att vi har två tuppar. De slåss så förskräckligt.

Så nöjer de sig med en. Men de vill ha kycklingar och ankor också.

Aina: Jag tycker vi borde ha en häst. Det är så roligt att åka.

Rosa: Men vem ska sköta honom?

Aina: Det får drängarna göra. Menar du, att vi ska ha någon buckabässe?

Rosa: Jag är så rädd för bockar. Jag tror vi bara ska ha några små lamm.

Sedan funderar de på hur det ska se ut i stugan.

Aina: Där ska vara mycket nätt. Rutiga mattor om vintern och enris på golvet om sommaren. Fyra stolar och ett bord och en säng. Nog sover vi i samma säng.

Rosa: Visst gör vi det. Men vem väcker oss om morgnarna?

Aina: Kära du, det gör tuppen. Och så kokar vi själva kaffe åt oss. Inte behöver vi någon piga. Pappa säger alltid, att jag är mammas piga.

Rosa: Men var får vi mat?

Aina: Kära Rosa, förstår du inte, att vi köper oss mat. Och så kokar vi själva.

Frågan är då varifrån de ska få pengarna, men det finns lösning på det också.

Aina: Jo, vänta, vi binder kvastar och säljer dem i staden.

Rosa: Räcker det till?

Aina: Visst räcker det till. Och dessutom kan vi lära små barn läsa.

Rosa: Men då kan det hända, att de är lata och odygdiga.

Aina: Ja, då har vi ris åt dem. Det ska bli roligt.

Rosa: Ska det bli roligt att ge dem ris?

Aina: Nej, att läsa med små barn. Och de som är snälla får leka med våra dockor.

Rosa: Javisst, och var söndag går vi i kyrkan. Och sedan kommer de alla till oss på eftermiddagen.

Aina: Ja, då ska det bli kalas. Vi måste ha ett våffeljärn.

Rosa: Och så måste vi ha smultron och mjölk.

Aina: Eller också hallon och mjölk. Och blåbärskräm och lingongröt och åkerbärssylt och hjortron. Nog kan jag ställa till god mat.

Rosa: Jag har ”dockornas kokbok”. Och så har vi rädisor och rödbetor och persiljebakelser. Vi har aldrig köttsoppa.

Aina: Nej, bara russinsoppa med mycket russin i.

Rosa: Det ska bli rysligt roligt!

Foto: Andrés Rodríguez

Två fattiga barn kommer gående på landsvägen och stannar vid hagen.

Aina: De där skulle kanske tycka mer om köttsoppa. Vi frågar dem. Vad har ni ätit till middag idag?

Den fattige gossen: Inte har vi ätit någon middag.

Rosa: Till frukost då?

Den fattiga flickan: Inte har vi ätit någon frukost, lilla mamsell.

Aina: Men det är ju rysligt. Kanske ni ej har doppat i kaffe en gång?

Gossen (förundrad): Kaffe? Igår afton fick vi en bit bröd därborta i byn

Aina (ser på Rosa): Igår afton åt de torrt bröd!

Rosa (ser på Aina): Och vi tänker ut allt gott som ska smaka oss bäst!

Aina (till gossen): Se här, tag min penning och köp er bröd!

Rosa (till flickan): Tag du min penning, och köp er mjölk!

De fattiga barnen: Gud välsigne de små mamsellerna.

Glada fortsätter de sin vandring och flickorna som sitter kvar funderar på hur det nu ska gå med den röda stugan.

Aina: Å du, någon gång får vi en stuga ändå. Jag har läst i bibeln, att den som ger åt de fattiga, lånar åt Gud. Nog betalar Gud det igen.

Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Mandelpaj i semmelstil

Det här behövs

Pajskal

3 ½ dl mandelmjöl (färdigt eller mixa mandlar fint)

1 msk fiberhusk

50 g smör

½ dl dadlar

1 ägg

½ -1 msk kardemumma (½ msk om malen eller 1 msk hel som mortlas)

en nypa salt

Mandelmassa

200 g mandlar

1-2 msk honung

½ äggvita

½ krm bittermandelessens

ev grädde att späda med

Garnering

Grädde, vanlig eller syrad

eventuellt en lime (skalet)

Gör så här

Att syra grädde är enkelt men kräver lite väntetid. För att få dit de goda bakterierna använder man antingen kefirgryn eller helt enkelt yoghurt eller fil med levande bakteriekultur. Tillsätt då ungefär 2 msk yoghurt eller fil till 3 dl grädde i en stängd burk. Låt det stå framme i rumstemperatur i 1-2 dygn, tills det börjat tjockna och doftar fräscht syrligt. Låt den stå längre för mer syrlighet. Den håller sedan en vecka i kylen, eller längre.

Skålla och skala mandeln till mandelmassan. Låt den torka.

Mortla kardemumman. Mixa mandelmjölet och dadlarna. Häll i övriga ingredienser till pajdegen och mixa tills det blivit en smet.

Tryck ut pajdegen i en 23 cm form. Nagga den med en gaffel och ställ i kylen minst 30 minuter. Sätt ugnen på 200 grader.

Klä ovansidan och kanterna med folie för att undvika att kanterna kryper ner under gräddningen. Grädda mitt i ugnen 15-18 minuter. Låt pajen svalna helt.

Mixa mandlarna till mandelmassan fint. Tillsätt övriga ingredienser, mixa tills massan håller ihop. Blanda ut mandelmassan med lite grädde till bredbar konsistens och bred ut i pajskalet. Spritsa grädde ovanpå.

Riv gärna lite limeskal över pajen. Det lite syrliga ger balans till det söta.

Syrad grädde i glasburk. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Bloggen Moralkakor är till för alla åldrar. Recepten är enkla och en del är mer hälsosamma. De passar att göra med mindre barn eller för större barn att göra själva. Barn gillar att höra berättelser, och det gör även de flesta vuxna. Man kan lära sig mycket av gamla traditionella berättelser och ordspråk. Därför väljer vi ut tidlösa berättelser och ordspråk som vi serverar med något gott till.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss. 

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024