I sagan om Late-Per lockas bonden Per att ta genvägar när han möter bergagubben. Till sagan serverar vi goda och nyttiga godisbollar på nötter och bär.

I det ursprungliga receptet till de här bärbollarna används torkade blåbär. De blir också mycket goda med samma mängd torkade aroniabär. De här bären som vi hittar på buskar kring trädgårdar och i parker är ett av våra nyttigaste bär. Bland annat är de rika både på c-vitamin och järn. Eftersom en del näring försvinner vid torkning i värme så rekommenderas att torka på låg värme, under 50 grader.

Receptet kommer från webbsidan Helande Mat. Smaken är välbalanserad med de lite syrliga bären, lagom sötma och lite sälta. Bollarna är baserade på cashewnötter och mandlar och sötade med honung. Både nötterna och mandlarna innehåller bra fetter för kroppen och mycket näring. De innehåller mycket energi, är ganska mättande och passar lika bra på kalaset som för ett lyxigt mellanmål eller på en utflykt när man vill ha med något litet extra.

Barnbiblioteket Saga

Under 50 år, från 1899, kunde svenska barn se fram emot sagorna från Barnbiblioteket Saga. Via skolorna kunde barnen prenumerera på häften för 10 öre styck och när de samlat ihop till en hel bok kunde man binda in den. Så småningom fick barnet på det sättet ett eget bibliotek med utvalda och bearbetade sagor och klassiska berättelser, som omfattade bland annat ”Jorden runt på 80 dagar”, ”Robinson Kruse” och olika folksagor. Över 300 häften gavs ut under den här perioden.

Urvalet skulle vara bland etablerade författare och med illustrationer av konstnärligt hög kvalitet. Namnet Saga kommer från den fornnordiska vishetsgudinnan.

I en nyare samling av sagor från dessa skrifter hittar vi sagan om Late-Per av Einar F. Månsson (1895-1971), som kom från Västergötland. Sagan om den late bonden för lätt tankarna till flera kända ordspråk. Sagosamlingen ”Troll, prinsessor och riktiga barn” innehåller sagor utvalda och något bearbetade av Helene Ehriander. Här finns ”Late-Per” i sin helhet, medan vi här berättar en nedkortad version. Receptet följer efter sagan.

Late-Per

Det var en gång en bonde, som kallades Late-Per eftersom han var både lat och elak. En dag plöjde han åkern när han fick se ett föremål i jorden. Under pust och stånk fick han upp det, skakade bort jorden och såg att det var ett par glasögon. De var rostiga och medfarna, men Late-Per satte dem på näsan.

Han var snål och tänkte att nu när han hade ett par glasögon så skulle han använda dem, även om de inte haft glas på hundra år. Då kom en gammal vandrare förbi. Han hade en stor skinnluva och stannade och hälsade.

– God dag, snäste Late-Per.

– Det var präktiga glasögon du har, sade gubben.

Han undrade vad Late-Per ville ha för dem, men Late-Per trodde att han drev en smula med honom.

– De är inte till salu.

Gubben bad honom komma med hem för att se om de kunde göra ett byte.

– Inte likar jag just att ge mig i lag med rackarpack, men låt gå! svarade Late-Per.

De gick upp i skogen och rätt in i berget. Där fanns en stor sal, upplyst av tusentals lysmaskar som satt på väggarna. Late-Per gjorde stora ögon.

– Minsann tror jag inte jag kommit till självaste bergafar, sade han.

Gubben berättade att det nog var hans farfar Luns-Duns glasögon, som gubbens bror Hafs-Lafs hade slarvat bort för hundra år sedan. Nu ville gubben ha dem tillbaka.

– Ett släktarv är ett släktarv, sade han.

Late-Per gick med på att sälja glasögonen, men då ville han ha något för dem. Gubben sade att han fick välja vad han ville. I ett hörn hittade Late-Per en rostig plog och han fick veta att det var en speciell plog som när man smäller med piskan och ger den ett rapp över billen går av sig själv.

– Det vore passande för mig, som har en så gammal och utsliten hästkrake, sade Late-Per, tog plogen på axeln och gick hem.

Late-Per satte plogen i jorden, rappade med piskan och ropade:

– Nå, plöj nu, din rackare!

Plogen satte fart och aldrig förr hade Late-Per sett så raka och lagom djupa fåror. Han lade sig att vila med mössan över ögonen. Framemot aftonen vaknade han till och då var åkern färdigplöjd. Late-Per sträckte på sig, men nu hade han ju hela harvningen framför sig.

– Bara slit och släp från morgon till kväll, håhåjaja.

Han tyckte det hade varit dumt att låta luras till plogen när det var en harv han bäst behövde. Nästa morgon gick han upp till berget och bultade på.

– Vad är nu på färde? undrade gubben, som inte hade något bra morgonhumör.

Late-Per skrek åt honom att ta tillbaka plogskrället. Istället ville han ha en harv, en som går utan häst. När gubben sade nej krävde Late-Per tillbaka glasögonen. Bergagubben ville inte lämna tillbaka Luns-Duns glasögon så han blev betänksam och så bytte de plog mot harv.

– Kom inte igen någon mer gång, det rådet får du på köpet! sade gubben.

När Late-Per kom tillbaka rappade han till harven och ropade:

– Harva nu, din rackare!

Kokorna rykte där harven for fram och aldrig förr hade Late-Per sett en harv som var så rask i vändningarna. Han gnuggade händerna i belåtenhet och gick för att vila.

– Nu kan det vara tid att unna sig en ordentlig dagslur i gröngräset!

När han vaknade på kvällen låg åkern jämn och fin, alla kokor var krossade och stenarna låg i en hög bredvid åkerkanten. Late-Per gäspade.

– Hade jag nu inte sådden att tänka på, så skulle jag vara en lycklig man. Bara slit och släp från morgon till kväll, håhåjaja!

Dagen efter gick han till berget och bultade på. Bergagubben tyckte att det var ett fasligt rännande.

– Var inte harven till lags?

Late-Per sade att han ändå hade blivit lurad och ville byta harven mot en såskäppa.

– Men det ska vara en ordentlig såskäppa, som kastar ut säden själv, så jag kan unna mig en liten slummer under arbetet.

Liksom tidigare sade bergagubben nej, men gav med sig när Late-Per hotade om att ta tillbaka glasögonen.

 

Late-Per gick till sin åker, fyllde skäppan med sädeskorn och skrek:

– Så nu, din rackare!

Skäppan rörde sig över åkern som om någon hade burit den. Jämnt och fint sådde den, så Late-Per gnuggade händerna av belåtenhet. Sedan tog han en lur i gröngräset. När han vaknade närmare kvällen var hela åkern så fint sådd. Late-Per sträckte på sig.

– Behövde jag nu inte mylla ner de här eländiga sädeskornen, så skulle jag inte klaga! Men nu är det bara slit och släp från morgon till kväll, håhåjaja!

Morgonen därpå stod han vid berget och bultade på. Men han fick vänta på att bli insläppt.

– Vad står nu på? skrek bergagubben grön av ilska.

Late-Per ville byta såskäppan mot harven så att den skulle kunna mylla ner sädeskornen, men när gubben sade nej hotade Late-Per igen om att ta tillbaka glasögonen. Medan han skrek sitt svar stack han in huvudet i dörröppningen.

– Visst kan du få dem. Min bror Hafs-Slafs var just här uppåt i går afse, och det är inte alls farfars gamla glasögon, så här har du dem. Slit dem med hälsan!

Därpå drog gubben igen bergadörren så att det dånade i tre kyrksocknar och Late-Per hann inte dra huvudet åt sig, så näsan kom i kläm, och där sitter han visst än idag.

Torka bär

Bär kan torkas på bakplåtspapper i ugn med luckan på glänt och på lägsta värme, under 50 grader. För att torka hela bär tills de blivit som russin kan det ta runt 12 timmar.

Vill man torka dem knastertorra tar det längre tid. Då kan det vara idé att mixa bären först och bre ut smeten tunt på bakplåtspapper. På det viset går det fortare och man kan sedan spara de torra flaken i en lufttät burk och ta fram och smula bitarna vid behov, till exempel i en smoothie eller hemgjord müsli.

Gillar man att använda pulver av torkade bär så rekommenderar örtterapeuten Alexandra De Paoli att torka och förvara växten, bären eller frukten i ett mer helt tillstånd och sedan ta fram och smula eller mala till pulver lite i taget vid behov. Det gör att näringen behålls bättre.

Bärbollar

Det här behövs 10 st

1 dl cashewnötter

1 dl mandlar

1 dl torkade blåbär eller aroniabär

½ dl honung

1 msk kokosolja, smält

½ tsk vaniljpulver

1 nypa oprocessat salt

Gör så här

Mixa nötter och mandlar ordentligt. Tillsätt sedan övriga ingredienser och mixa.

Rulla bollarna och ställ dem kallt.

Bloggen Moralkakor är till för alla åldrar. Recepten är enkla och en del är mer hälsosamma. De passar att göra med mindre barn eller för större barn att göra själva. Barn gillar att höra berättelser, och det gör även de flesta vuxna. Man kan lära sig mycket av gamla traditionella berättelser och ordspråk. Därför väljer vi ut tidlösa berättelser och ordspråk som vi serverar med något gott till.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.