loadingEn fjällrävshona med sina valpar utanför lyan i Helagsfjällen. Bilden är tagen ett tidigare år. Foto:
Svenska Fjällrävsprojektet
En fjällrävshona med sina valpar utanför lyan i Helagsfjällen. Bilden är tagen ett tidigare år. Foto: Svenska Fjällrävsprojektet
Inrikes

Minst 22 fjällrävskullar födda i år

Anton Nilsson

Det ser ut att bli ett hyfsat år för den starkt hotade fjällrävsstammen. Komna halvvägs i den svenska fjällkedjan har fältarbetarna räknat in 22 valpkullar.

– Det är helt klart en förbättring jämfört med i fjol, säger zoolog Karin Norén, ansvarig för inventeringen.

Med Jämtland och Västerbotten till större delen inventerade är antalet noterade valpkullar uppe i 22. De två senaste kullarna är funna i Vindelfjällen respektive Arjeplogsfjällen.

– Det är framför allt längst söderut, i Helagsområdet, som det fötts kullar: 15 stycken. Men det är inte så många valpar i varje kull. På ett antal ställen har vi bara sett en enda valp, säger Karin Norén som är knuten till forskargruppen Svenska Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet.

Små kullar kan förklaras med att tillgången på rävmat, sork och lämmel, är begränsad.

– Det är absolut inget lämmelår men gissningsvis har tillgången varit bättre denna vår än förra våren, säger Karin Norén.

I våras upptäcktes med viltkameror att ett par fjällrävar i norra Jämtland och södra Västerbotten hade drabbats av rävskabb. Men det ser ut att ha gått bra:

– Länsstyrelsens naturbevakare har lagt ut medicin vid de aktuella lyorna och enligt de rapporter vi fått in nu i sommar har ingen skabbräv synts till.

Fältarbetarna inventerar nu lyor i Norrbottensfjällen och det kan innebära att antalet valpkullar blir fler än 22. I fjol var antalet endast åtta i hela den svenska fjällkedjan - ett riktigt svagt resultat.

– Inför nästa år hoppas vi på ännu mer sork och lämmel och då kan det bli ett riktigt bra år, säger Karin Norén.

(TT)

Fjällräv

Fjällräven (Vulpes lagopus) fridlystes 1928 och är klassad som starkt hotad.

Fjällräven äter lämlar, sorkar och fåglar, på vintern till stor del resterna av större rovdjurs byten.

De största hoten mot fjällräven är rödrävens expansion i fjällvärlden och uteblivna smågnagartoppar.

Flera projekt har genomförts för att rädda fjällräven i Norge, Sverige och Finland.

Antalet fjällrävar i den svensk-norska fjällkedjan uppskattas till 200-250 vuxna djur.

Årets inventering visar hittills 15 kullar födda i Helagsområdet, en i Sösjö-Offerdalsfjällen, två i Borgafjäll, tre i Vindelfjällen och en i Arjeplogsfjällen.
Källor: Nationalencyklopedin, Artdatabanken/SLU och Svenska Fjällrävsprojektet/SU

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn fjällrävshona med sina valpar utanför lyan i Helagsfjällen. Bilden är tagen ett tidigare år. Foto:
Svenska Fjällrävsprojektet
En fjällrävshona med sina valpar utanför lyan i Helagsfjällen. Bilden är tagen ett tidigare år. Foto: Svenska Fjällrävsprojektet
Inrikes

Minst 22 fjällrävskullar födda i år

Anton Nilsson

Det ser ut att bli ett hyfsat år för den starkt hotade fjällrävsstammen. Komna halvvägs i den svenska fjällkedjan har fältarbetarna räknat in 22 valpkullar.

– Det är helt klart en förbättring jämfört med i fjol, säger zoolog Karin Norén, ansvarig för inventeringen.

Med Jämtland och Västerbotten till större delen inventerade är antalet noterade valpkullar uppe i 22. De två senaste kullarna är funna i Vindelfjällen respektive Arjeplogsfjällen.

– Det är framför allt längst söderut, i Helagsområdet, som det fötts kullar: 15 stycken. Men det är inte så många valpar i varje kull. På ett antal ställen har vi bara sett en enda valp, säger Karin Norén som är knuten till forskargruppen Svenska Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet.

Små kullar kan förklaras med att tillgången på rävmat, sork och lämmel, är begränsad.

– Det är absolut inget lämmelår men gissningsvis har tillgången varit bättre denna vår än förra våren, säger Karin Norén.

I våras upptäcktes med viltkameror att ett par fjällrävar i norra Jämtland och södra Västerbotten hade drabbats av rävskabb. Men det ser ut att ha gått bra:

– Länsstyrelsens naturbevakare har lagt ut medicin vid de aktuella lyorna och enligt de rapporter vi fått in nu i sommar har ingen skabbräv synts till.

Fältarbetarna inventerar nu lyor i Norrbottensfjällen och det kan innebära att antalet valpkullar blir fler än 22. I fjol var antalet endast åtta i hela den svenska fjällkedjan - ett riktigt svagt resultat.

– Inför nästa år hoppas vi på ännu mer sork och lämmel och då kan det bli ett riktigt bra år, säger Karin Norén.

(TT)

Fjällräv

Fjällräven (Vulpes lagopus) fridlystes 1928 och är klassad som starkt hotad.

Fjällräven äter lämlar, sorkar och fåglar, på vintern till stor del resterna av större rovdjurs byten.

De största hoten mot fjällräven är rödrävens expansion i fjällvärlden och uteblivna smågnagartoppar.

Flera projekt har genomförts för att rädda fjällräven i Norge, Sverige och Finland.

Antalet fjällrävar i den svensk-norska fjällkedjan uppskattas till 200-250 vuxna djur.

Årets inventering visar hittills 15 kullar födda i Helagsområdet, en i Sösjö-Offerdalsfjällen, två i Borgafjäll, tre i Vindelfjällen och en i Arjeplogsfjällen.
Källor: Nationalencyklopedin, Artdatabanken/SLU och Svenska Fjällrävsprojektet/SU

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024