loadingMänniskor som trots förbudet deltog vid en mindre minnesceremoni på årsdagen i fjol i Hongkong. Arkivbild. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Människor som trots förbudet deltog vid en mindre minnesceremoni på årsdagen i fjol i Hongkong. Arkivbild. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes

Minnesmässor stoppas i censurerat Hongkong

Kristin Groth

För första gången sedan massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989 kommer årsdagen inte att högtidlighållas med katolska mässor i Hongkong.

– Det här bär en stark symbolik över hur yttrandefriheten begränsas, säger Kinakännaren Johan Englund.

Den 4 juni 1989 rullade stridsvagnar in och elitsoldater slog ned studentledda demonstrationer vid Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad. Hur många som dödades är okänt, men enligt uppskattningar kan tusentals människoliv ha släckts.

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död – Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en växande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMänniskor som trots förbudet deltog vid en mindre minnesceremoni på årsdagen i fjol i Hongkong. Arkivbild. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Människor som trots förbudet deltog vid en mindre minnesceremoni på årsdagen i fjol i Hongkong. Arkivbild. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes

Minnesmässor stoppas i censurerat Hongkong

Kristin Groth

För första gången sedan massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989 kommer årsdagen inte att högtidlighållas med katolska mässor i Hongkong.

– Det här bär en stark symbolik över hur yttrandefriheten begränsas, säger Kinakännaren Johan Englund.

Den 4 juni 1989 rullade stridsvagnar in och elitsoldater slog ned studentledda demonstrationer vid Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad. Hur många som dödades är okänt, men enligt uppskattningar kan tusentals människoliv ha släckts.

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död – Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en växande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024