loadingFinn Lau, 28, är på besök i Sverige för att aktualisera Hongkongfrågan, med hopp om att omvärlden reagerar med mer kraft. Det har gått 25 år sedan Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina. Foto: Jessica Gow/TT
Finn Lau, 28, är på besök i Sverige för att aktualisera Hongkongfrågan, med hopp om att omvärlden reagerar med mer kraft. Det har gått 25 år sedan Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina. Foto: Jessica Gow/TT
Utrikes

Protestledaren: Rikta sanktioner mot Hongkong

TT

Hemma i Hongkong är han efterlyst av de Pekingtrogna myndigheterna. I exil försöker protestledaren Finn Lau få omvärlden att reagera. Han förespråkar ett slags brända jordens taktik.

– Sverige skulle kunna stå för det stora genombrottet, säger han till TT.

Finn Lau har bott i London sedan snart tre år tillbaka. Senast han var hemma i Hongkong, på nyårsdagen 2020, var han en i mängden av människor som greps i en av många massdemonstrationer för demokrati i Hongkong. Sedan dess har Peking stärkt greppet om det tidigare i hög grad självstyrande stadsområdet.

Bakgrund

(TT)

Hongkong är ett område på Kinas södra kust som består av många små öar – och en världsmetropol av stor ekonomisk betydelse. Där bor fler än sju miljoner människor.

Det var en brittisk koloni i 155 år, men 1997 lämnades det över till Kina. Då blev det en "särskild administrativ region", med stort självstyre. Enligt överlämningsavtalet skulle öppna Hongkong vara en del av kommunistiska Kina enligt formeln "Ett land, två system".

Kina åtog sig att under 50 års tid garantera ett liberalt ekonomiskt system, medborgerliga rättigheter och ett oberoende rättsväsende i Hongkong. Kina skulle sköta Hongkongs utrikespolitik och försvar.

Regeringschefen i Hongkong utses av Kinas regering i Peking. Under 2010-talet växte dock kraven på utökad demokrati bland Hongkongborna. Kinas kommunistregering föreslog ett nytt system där den själv skulle få sålla bland alla kandidater i en särskild process. Det utlöste de så kallade paraplyprotesterna där mängder av människor ockuperade affärsdistriktet Central med krav om fria val.

2017 tog den Pekingvänliga Carrie Lam plats som chefsminister, den högsta politiska posten i Hongkong.

2019 utlöstes massprotester med hundratusentals deltagare mot ett lagförslag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina, vilket många befarade skulle drabba regimkritiker. Förslaget slopades till sist, men demonstrationer för demokratisering fortsatte.

Sommaren 2020 införde Kina en ny nationell säkerhetslag för Hongkong, i syfte att "skydda rikets säkerhet". Den förbjuder separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och samröre med främmande makt eller andra utländska parter som uppfattas kunna hota Kinas säkerhet.

Under månaderna som följde greps och dömdes mängder av demokratiaktivister som deltagit i protesterna, liksom många andra journalister, jurister och studenter.

Senare samma år tog Kina kontroll över valsystemet genom att rakt av bestämma att endast personer som är lojala med kommunistpartiet får ha politiska ämbeten.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFinn Lau, 28, är på besök i Sverige för att aktualisera Hongkongfrågan, med hopp om att omvärlden reagerar med mer kraft. Det har gått 25 år sedan Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina. Foto: Jessica Gow/TT
Finn Lau, 28, är på besök i Sverige för att aktualisera Hongkongfrågan, med hopp om att omvärlden reagerar med mer kraft. Det har gått 25 år sedan Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina. Foto: Jessica Gow/TT
Utrikes

Protestledaren: Rikta sanktioner mot Hongkong

TT

Hemma i Hongkong är han efterlyst av de Pekingtrogna myndigheterna. I exil försöker protestledaren Finn Lau få omvärlden att reagera. Han förespråkar ett slags brända jordens taktik.

– Sverige skulle kunna stå för det stora genombrottet, säger han till TT.

Finn Lau har bott i London sedan snart tre år tillbaka. Senast han var hemma i Hongkong, på nyårsdagen 2020, var han en i mängden av människor som greps i en av många massdemonstrationer för demokrati i Hongkong. Sedan dess har Peking stärkt greppet om det tidigare i hög grad självstyrande stadsområdet.

Bakgrund

(TT)

Hongkong är ett område på Kinas södra kust som består av många små öar – och en världsmetropol av stor ekonomisk betydelse. Där bor fler än sju miljoner människor.

Det var en brittisk koloni i 155 år, men 1997 lämnades det över till Kina. Då blev det en "särskild administrativ region", med stort självstyre. Enligt överlämningsavtalet skulle öppna Hongkong vara en del av kommunistiska Kina enligt formeln "Ett land, två system".

Kina åtog sig att under 50 års tid garantera ett liberalt ekonomiskt system, medborgerliga rättigheter och ett oberoende rättsväsende i Hongkong. Kina skulle sköta Hongkongs utrikespolitik och försvar.

Regeringschefen i Hongkong utses av Kinas regering i Peking. Under 2010-talet växte dock kraven på utökad demokrati bland Hongkongborna. Kinas kommunistregering föreslog ett nytt system där den själv skulle få sålla bland alla kandidater i en särskild process. Det utlöste de så kallade paraplyprotesterna där mängder av människor ockuperade affärsdistriktet Central med krav om fria val.

2017 tog den Pekingvänliga Carrie Lam plats som chefsminister, den högsta politiska posten i Hongkong.

2019 utlöstes massprotester med hundratusentals deltagare mot ett lagförslag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina, vilket många befarade skulle drabba regimkritiker. Förslaget slopades till sist, men demonstrationer för demokratisering fortsatte.

Sommaren 2020 införde Kina en ny nationell säkerhetslag för Hongkong, i syfte att "skydda rikets säkerhet". Den förbjuder separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och samröre med främmande makt eller andra utländska parter som uppfattas kunna hota Kinas säkerhet.

Under månaderna som följde greps och dömdes mängder av demokratiaktivister som deltagit i protesterna, liksom många andra journalister, jurister och studenter.

Senare samma år tog Kina kontroll över valsystemet genom att rakt av bestämma att endast personer som är lojala med kommunistpartiet får ha politiska ämbeten.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024