Skolverkets förslag till nya kursplaner innebär att bland annat antikens historia finns kvar – men det har hyvlats både här och där för att allt önskvärt ska rymmas.

Beskedet från utbildningsminister Anna Ekström (S) är att hon är öppen för en förändring av timplanen.

– Min utgångspunkt är att det ska vara en balans mellan undervisningens innehåll och hur många timmar som finns till förfogande. Är det så att det behövs en förändring, en omfördelning, är jag öppen för att göra det, säger Anna Ekström till TT.

Grundskolans kursplaner måste regelbundet uppdateras och Skolverket har nu överlämnat sitt slutliga förslag till regeringen.

Ambitionen har varit att ge rakare och tydligare besked om vad som ska tas upp i undervisningen och att lägga större betoning på faktakunskaper snarare än resonemang, särskilt i de lägre årskurserna.

Kunskapsmålen har skalats av för att inte styra undervisning och betyg i detalj. Men Skolverket har inte på något sätt sänkt kraven, enligt generaldirektör Peter Fredriksson.

– Vi tänker inte att eleverna ska lära sig mindre, säger han på en pressträff.

Tagit till sig kritiken

I de förslag som Skolverket skickade ut på remiss i höstas hade myndigheten strukit en del innehåll för att få balans mellan kursplanerna och antalet undervisningstimmar, alltså timplanen. För Skolverket har inte mandat att ändra i timplanen, det är en fråga för regeringen. Så Skolverket valde att lyfta bort antikens historia, vilket väckte en proteststorm.

Kritiker såg det som ett tecken på att Skolverket inte skulle ge eleverna den bildning de behöver. Ifrågasättandet blev så högljutt att myndigheten ganska snart lovade att antiken skulle läggas tillbaka i historieämnet.

Peter Fredriksson framhåller att Skolverket under remissrundan tagit till sig av kritik. Bland annat står det nu åter uttryckligen i kursplanerna att eleverna ska få kunskap om bibeln, lära sig nationalsången och de vanligaste psalmerna.

Ett race

Men vad har i stället plockats bort? Egentligen ingenting mer än "småsaker", enligt Skolverkets experter. Det är bara en mindre del, framför allt i de samhälls- och naturorienterande ämnena (SO och NO).

– Man kan säga att man förlorar i djup. Den tid som kan ägnas åt allt har vi inte kunnat trolla fram. Det blir som ett slags race genom historien, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, och syftar på historieämnet.

Trots detta kan det bli svårt att hinna med det centrala innehållet.

– Man får vara väldigt effektiv som historielärare. Det kan finnas anledning att se över historieämnets timplan, säger Fredriksson.

Tid för bildning

Det är också det önskemål Skolverket skickar till regeringen, tillsammans med kursplaneförslagen. Och Anna Ekström är alltså inte främmande för att låta göra en översyn av timplanen.

– Min utgångspunkt är att skolan ska fokusera på kunskap och bildning, så att vi kan fortsätta den positiva uppåtgående trenden med att eleverna lär sig med i svensk skola, säger hon.

Men detta förutsätter att ämnena får den tid de behöver, fortsätter hon och ger ett exempel på vad en omfördelning skulle kunna innebära:

– Man kan tänka sig att undervisningstid omfördelas mellan ämnen. Man kan också tänka sig att undervisningstid tas från elevens val, för att stärka något eller några ämnen, säger Anna Ekström.

Elevens val är just elevens val – tid att ägna sig åt något man vill fördjupa eller bredda sina kunskaper i.

De reviderade kursplanerna skulle kunna tas i bruk redan till hösten. Men Anna Ekström vill inte gå för fort fram.

– Skolorna får väldigt kort om tid till förberedelser. Därför kommer jag att arbeta för ett ikraftträdande hösten 2021. Det är mer rimligt, säger Anna Ekström till TT.

(Anna Lena Wallström/TT)