Antikens historia skulle bort – men blev kvar efter högljudda protester. Efter mycket debatt presenterar Skolverket i dag sitt slutliga förslag till nya kursplaner i grundskolan.
Därmed landar frågan om vilka kunskaper eleverna måste få med sig, och vad som ska plockas bort, hos regeringen.
Vad lär sig ungarna i skolan egentligen? Ett svar kan vara: Läs kursplanerna. I dem förklaras vad respektive ämne syftar till, vad som är det centrala innehållet och vilka kunskapskrav som ställs för ett visst betygssteg.
Kursplanerna, och motsvarande ämnesplaner för gymnasieskolan, måste regelbundet uppdateras och detta har Skolverket nu gjort. Ambitionen har varit att ge rakare och tydligare besked om vad som ska tas upp i undervisningen och att lägga större betoning på faktakunskaper snarare än resonemang, särskilt i de lägre årskurserna. Kunskapsmålen har skalats av för att inte styra undervisning och betyg i detalj.
Fick inte plats
Så långt verkade det mesta flyta på. Men när det stod klart att Skolverket också strukit en del innehåll för att få balans mellan kursplanerna och antalet undervisningstimmar blev det protester.
– Det måste finnas en överensstämmelse mellan timmar och innehåll. Om det inte finns tid måste lärarna stå för sovringen, och då blir det lite olika vad lärare väljer att plocka bort. Då kan man inte prata om likvärdig utbildning, förklarade Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, när kursplaneförslagen gick ut på remiss i slutet av september.
"Bisarr och befängd"
Ett exempel är att studie- och yrkesvägledning plockades bort ur samhällskunskap, något som bland annat Friskolornas Riksförbund pekat på i sitt remissvar till Skolverket. Men den kritik som hördes och syntes mest gällde att antikens historia lyfts bort.
– Blotta tanken på att antiken är oväsentlig för att förstå nutiden är bisarr och befängd, sade en av kritikerna, professorn Dick Harrison, till Aftonbladet.
Ifrågasättandet blev så högljutt att myndigheten ganska snart gav besked att antikens historia skulle plockas tillbaka. Vad som i stället stryks ur historieämnet är okänt.
För faktum kvarstår: alla ambitioner ryms inte i timplanen. Många lärare kan vittna om stoffträngsel, alltså när mycket ska läras ut på för lite tid.
Sannolikt kommer Skolverket att peka på detta i sitt förslag till regeringen. Skolverket kan inte på eget bevåg ändra timplanen, det är en fråga för regeringen.
Friskolornas Riksförbund vill se en omfördelning i timplanen medan Svensk Näringsliv ser det som rimligt att utöka undervisningstiden. Hur pengar och lärare i så fall ska räcka till mer undervisning blir en svår nöt att knäcka. Hittills har utbildningsminister Anna Ekström sagt att hon vill ta upp frågan om timplanen "i ett annat sammanhang".
(Anna Lena Wallström/TT)
