loadingTurister vid templet Parthenon på Akropolis i Aten i Grekland den 20 juli 2018. Foto: Angelos Tzortzinis/AFP/Getty Images
Turister vid templet Parthenon på Akropolis i Aten i Grekland den 20 juli 2018. Foto: Angelos Tzortzinis/AFP/Getty Images
Inrikes

Antikens historia kvar i grundskolan

Epoch Times

Efter massiv kritik drar Skolverket mycket oväntat tillbaka förslaget att stryka antiken ur historieämnet i grundskolan.

Men problemet kvarstår – något måste bort, konstaterar Skolverket.

Nyligen presenterade Skolverket sina förslag till uppdaterade kursplaner i grundskolans ämnen. De skulle bli enklare, rakare och ha mer betoning på faktakunskaper.

Men knappt hade förslagen gått ut förrän det började storma. Skolverket hade nämligen strukit antiken ur historieämnet. Den tid historielärarna har till förfogande räcker inte och det minst dåliga alternativet är att prioritera efterkrigstiden, resonerade Skolverket.

Historiker, ledar- och kulturskribenter, företrädare för lärosäten och andra gick i taket och frågade hur det är tänkt att unga människor ska förstå sin samtid om antikens historia ska slopas. Historielärarnas förening har också gjort tydligt att lärarna inte vill slopa antiken, utan få mer tid i stället.

Något bort

Lite mer än en vecka senare backar alltså Skolverket.

– Vi har tagit fasta på vad lärarna säger. När vi förstår att förslaget inte kommer att få acceptans bland historielärarna tycker vi inte att detta är en framkomlig väg. Vi vill ha en konstruktiv diskussion i stället för att bråka om antiken, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, till TT.

Men Skolverket understryker samtidigt att grundproblemet kvarstår. Tiden finns inte för allt som historieämnet förväntas täcka.

– Vi måste ta ett omtag och vända på alla stenar igen. Någonting måste bort. Vi har redan hyvlat väldigt mycket, men det räcker inte, säger Anna Westerholm.

Regeringsfråga

Skolverket styr nämligen inte över timplanen. Den är en fråga för regeringen.

– Vill man ha in mer måste det till fler timmar, säger Anna Westerholm.

Skolverket hade förutsett att förslaget skulle väcka debatt, men möjligen inte av den omfattning den fick.

– Vi tycker nog att det har varit ett uppskruvat tonläge och kanske med alldeles för höga förväntningar på vad runt 11 timmars undervisning om antiken i årskurs 7 kan ge. Man kan knappast tro att eleverna får med sig kunskaper om antikens betydelse för rättsväsende, dramatik, arkitektur och annat på de timmarna. Skolans villkor är inte sådana. Det är väldigt mycket som ska få plats inom en väldigt liten ram, säger Anna Westerholm.

Runt 11 timmar i årskurs 7 är vad lärare uppskattar att de hinner med om antiken. Hela historieämnet har 16–25 timmar per år i grundskolan.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTurister vid templet Parthenon på Akropolis i Aten i Grekland den 20 juli 2018. Foto: Angelos Tzortzinis/AFP/Getty Images
Turister vid templet Parthenon på Akropolis i Aten i Grekland den 20 juli 2018. Foto: Angelos Tzortzinis/AFP/Getty Images
Inrikes

Antikens historia kvar i grundskolan

Epoch Times

Efter massiv kritik drar Skolverket mycket oväntat tillbaka förslaget att stryka antiken ur historieämnet i grundskolan.

Men problemet kvarstår – något måste bort, konstaterar Skolverket.

Nyligen presenterade Skolverket sina förslag till uppdaterade kursplaner i grundskolans ämnen. De skulle bli enklare, rakare och ha mer betoning på faktakunskaper.

Men knappt hade förslagen gått ut förrän det började storma. Skolverket hade nämligen strukit antiken ur historieämnet. Den tid historielärarna har till förfogande räcker inte och det minst dåliga alternativet är att prioritera efterkrigstiden, resonerade Skolverket.

Historiker, ledar- och kulturskribenter, företrädare för lärosäten och andra gick i taket och frågade hur det är tänkt att unga människor ska förstå sin samtid om antikens historia ska slopas. Historielärarnas förening har också gjort tydligt att lärarna inte vill slopa antiken, utan få mer tid i stället.

Något bort

Lite mer än en vecka senare backar alltså Skolverket.

– Vi har tagit fasta på vad lärarna säger. När vi förstår att förslaget inte kommer att få acceptans bland historielärarna tycker vi inte att detta är en framkomlig väg. Vi vill ha en konstruktiv diskussion i stället för att bråka om antiken, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, till TT.

Men Skolverket understryker samtidigt att grundproblemet kvarstår. Tiden finns inte för allt som historieämnet förväntas täcka.

– Vi måste ta ett omtag och vända på alla stenar igen. Någonting måste bort. Vi har redan hyvlat väldigt mycket, men det räcker inte, säger Anna Westerholm.

Regeringsfråga

Skolverket styr nämligen inte över timplanen. Den är en fråga för regeringen.

– Vill man ha in mer måste det till fler timmar, säger Anna Westerholm.

Skolverket hade förutsett att förslaget skulle väcka debatt, men möjligen inte av den omfattning den fick.

– Vi tycker nog att det har varit ett uppskruvat tonläge och kanske med alldeles för höga förväntningar på vad runt 11 timmars undervisning om antiken i årskurs 7 kan ge. Man kan knappast tro att eleverna får med sig kunskaper om antikens betydelse för rättsväsende, dramatik, arkitektur och annat på de timmarna. Skolans villkor är inte sådana. Det är väldigt mycket som ska få plats inom en väldigt liten ram, säger Anna Westerholm.

Runt 11 timmar i årskurs 7 är vad lärare uppskattar att de hinner med om antiken. Hela historieämnet har 16–25 timmar per år i grundskolan.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024