Syrien, Ukraina samt gasledningen Nord Stream 2 står på dagordningen när Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffar Rysslands president Vladimir Putin på lördag. Men mötet kan också ses i ljuset av de ansträngda relationerna mellan Tyskland och USA.
– Det finns gemensamma intressen att diskutera. Man kan också se det som ett samtal inför det möte som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har kallat till angående Syrien, säger Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– För Putins del signalerar det också att Ryssland är långt ifrån isolerat. Ena månaden träffar han USA:s president Donald Trump och nästa den tyska förbundskanslern.
Ansträngda relationer
Relationen mellan Berlin och Moskva har varit kylig sedan den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 och Tyskland upprätthåller fortfarande sanktioner mot Ryssland. Men trots det har Angela Merkel hållit kommunikationen öppen. De två ledarna samtalar regelbundet över telefon och i maj besökte Merkel Vladimir Putin i Sotji. I juli tog förbundskanslern även emot den ryske utrikesministern Sergej Lavrov och generalstabschefen Valerij Gerasimov i Berlin.
En del av förklaringen ligger i Merkels träta med den amerikanske presidenten.
– Problemet för Merkel är att hon har en ansträngd relation till Trump vilket har lett till en debatt i Tyskland om att de inte kan förlita sig på USA längre, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på FOI.
Tysklands politik har gått ut på att handla mycket med Ryssland för att få Putin att förstå att en konflikt mellan länderna inte är någon bra idé.
– Men Merkel har nu fått problem när Putin har vänt på kakan. Han menar att det är Tyskland som är mer beroende av Ryssland än tvärtom, säger Winnerstig.
Nord Stream 2
Ett exempel på detta är byggandet av Nord Stream 2, den gasledning som planeras gå genom Östersjön och göra det möjligt för Ryssland att exportera naturgas utan att gå genom Ukraina.
Både Tyskland och Ryssland har varit positiva till bygget men för Tyskland är det politiskt komplicerat eftersom det undergräver landets ställning i Ukraina-konflikten i stort.
– Det är ett typiskt exempel på projekt som har setts som fredsskapande i Tyskland men där Ryssland vinner väldigt mycket och där man lyckas splittra Nato eftersom till exempel USA är emot det. Det är ett djupt problematiskt beslut som Tyskland har tagit och många är sura, säger Winnerstig.
Syrien efter kriget
På dagordningen står också konflikten i Syrien, med tanke på det som bedömare tror är en nära förestående slutstrid mellan rebeller i Idlib och regimstyrkor uppbackade av Ryssland och Iran.
– Ryssland förbereder sig på vad som ska hända efter kriget i Syrien. Från Putins håll är förväntningen att det kommer sluta med att Bashar al-Assad kontrollerar hela landet. Det är efter det, i återuppbyggnadsfasen, som Tyskland förväntas ta ett stort ansvar, säger Jakob Hedenskog som är Rysslandsexpert vid FOI.
För Merkel kan återuppbyggnaden av Syrien bli en viktig inrikespolitisk fråga, dels för att dämpa flyktingströmmen men också för att landet ska bli stabilt nog för syriska flyktingar att återvända hem.
– Putin och Merkel står ganska långt ifrån varandra så jag skulle bli förvånad om något konkret skulle komma ur det här mötet. Men man kan kanske hävda att dialogen i alla fall gör att konfliktnivån sjunker, säger Mike Winnerstig.
(Cajsa Collin/TT)
