När valresultatet är klart börjar maktspelet kring partigrupperna i EU-parlamentet.

Här får du koll på vilka bland annat EPP, ECR och Alde är.

Det är genom att ansluta sig till en av partigrupperna som de svenska partierna och EU-parlamentarikerna får sin makt. Stora partigrupper får mer pengar, mer talartid och fler viktiga uppdrag. Det parti som inte blir med i en grupp eller hamnar i en grupp vid sidan riskerar en fem år lång ökenvandring.

Stora förändringar väntas i partigrupperna efter EU-valet. Rävspelet om vilka partier som bildar grupp tillsammans kommer därför att bli ovanligt intensivt.

I vilken grupp ska den franske presidenten Emmanuel Macrons nya liberala parti La république en marche placera sig? Kommer de EU-kritiska högernationalistiska partierna att bilda nya grupper? Kan de ens enas? Det är ett par frågor många ställer sig.

Så här ser partigrupperna ut i dag.

EPP

Kristdemokratiskt konservativa EPP (European people's party) samlar bland annat tyska CDU och Silvio Berlusconis Forza Italia. Av de svenska partierna sitter Moderaterna och Kristdemokraterna här. EPP är EU-parlamentets största partigrupp, med en dryg tredjedel av de 751 platserna.

Profil: Säkerhetsfrågor och stopp för illegal migration. Vill utveckla EU:s inre marknad. Värnar kristna värderingar.

EPP hamnade nyligen i rampljuset då den ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz stängdes av tillfälligt.

S&D

S&D (Socialists and democrats) är den socialdemokratiska gruppen. Här sitter – förstås – svenska Socialdemokraterna med fem ledamöter. De samsas med sina europeiska systerpartier, bland dem brittiska Labour och tyska SPD. Även svenska Feministiskt initiativ har anslutit sig till gruppen.

Profil: Fokuserar på fler och bra jobb, social trygghet och miljön. Vill bland annat se bindande regler för sociala rättigheter i EU och skäliga lägstalöner i hela Europa.

S&D är näst störst, har ungefär en fjärdedel av platserna i parlamentet.

Alde: Liberaler

I den liberala partigruppen Alde (Alliansen liberaler och demokrater för Europa) finns svenska Centerpartiet och Liberalerna, tillsammans med nederländska VVD och danska Venstre. Har 69 ledamöter, varav tre svenskar. Den liberala gruppen väntas också växa efter årets val, om den franske presidenten Emmanuel Macrons parti La république en marche väljer att vara med.

Profil: Frihandelsvänligt och inte rädda för att ge mer makt till EU. Vill utveckla EU:s inre marknad, framför allt för digitala tjänster. Slår vakt om rättsstatsprinciper i EU.

Svenske Fredrick Federley (C) kandiderar för att ta över som gruppens ledare.

ECR

ECR (European conservative and reformists) är ytterligare en konservativ grupp, men till skillnad från EPP, som är mer pro-europeiskt, består denna grupp av EU-skeptiker.

Profil: Motståndare till mer överstatlighet, kritiska till ett gemensamt EU-asylsystem. Vill dock se stärkta gränskontroller och mer samarbete mot brottslighet. Har inget gemensant valmanifest.

Här hittar vi Sverigedemokraterna tillsammans med bland andra det polska regeringspartiet Lag och rättvisa. Dansk Folkeparti och Sannfinländarna har sagt att de vill lämna gruppen. Brittiska Tories kommer att försvinna efter brexit. Gruppen har 77 ledamöter.

De gröna/EFA

De gröna/EFA (Europeiska fria alliansen) samlar EU:s miljöpartier som tyska Die Grünen, franska EELV och svenska Miljöpartiet. Här trängs också en rad regionala småpartier som skotska SNP och walesiska Plaid Cymru. Samlar totalt 52 mandat, och av dem är fyra svenska miljöpartister.

Profil: Radikalare klimatpolitik, generösare flyktingpolitik, utveckling av EU till en överstatlig, transparent demokrati. Skapa en hållbar, cirkulär ekonomi. Vill införa en EU-flygskatt, EU-moms på biljetter och skärpta klimatmål.

GUE/NGL: Vänstern

GUE/NGL (Gruppen europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster) samlar vänsterpartier som grekiska Syriza, spanska Podemos, tyska Die Linke och svenska Vänsterpartiet. Samlar 52 av parlamentets 751 platser, varav en svensk – Vänsterpartiets Malin Björk.

Profil: Betonar en hållbar ekonomisk utveckling, miljö, minskade ekonomiska klyftor, jämställdhet, internationell solidaritet och löntagares sociala rättigheter.

EFDD

EFDD (Europe of freedom and direct democracy) har 42 ledamöter och samlar konservativa och nationalistiska partier som är mycket EU-kritiska. Här finns brittiska Brexitpartiet och italienska Femstjärnerörelsen.

Profil: Varnar för en europeisk superstat. Euromotståndare. Värnar länders rätt att skydda sina gränser och stärka kulturella och religiösa värden. Vill ha mer direktdemokrati genom folkomröstningar.

Sverigedemokraterna satt tidigare här, men bytte i juli 2018 grupp till ECR.

ENF

ENF (Nationernas och friheternas Europa) består av 36 ledamöter, och beskrivs allmänt som högerpopulistiska och EU-kritiska. Här finns inga svenskar. Tongivande medlemmar är franska partiet Nationell samling, (med drygt hälften av ledamöterna) nederländska Frihetspartiet och italienska Lega.

Profil: Betonar nationalstaternas suveränitet. Vill bevara nationella identiteter och rätten att reglera invandring.

(Daniel Martinsson/TT)