loadingTomas Tobé (M) fick starkt stöd för sitt framförhandlade förslag om asyl- och migrationspolitiken i EU-parlamentet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT
Tomas Tobé (M) fick starkt stöd för sitt framförhandlade förslag om asyl- och migrationspolitiken i EU-parlamentet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT
Utrikes

M och SD i strid om migrationen i EU

Wiktor Nummelin

Förslagen om en asyl- och migrationspakt får starkt stöd i EU-parlamentet – trots SD:s försök att sätta krokben för Moderaterna.

– Dåligt påläst, tycker Tomas Tobé (M) som vill se större kompromissvilja från regeringens stödparti.

Egentligen fanns det en stor majoritet för att säga ja till förslagen redan i parlamentets ansvariga utskott, när frågan behandlades där i slutet av mars.

Partierna i ytterhögern ville ändå ha en omröstning i hela parlamentet – men fick nöja sig med samma resultat där.

Med klara majoriteter, runt 420 röster mot cirka 130, sade ledamöterna ja till de fyra förslag som man enats om i utskottet.

– Ett historiskt beslut som innebär att vi tar steg mot en mer kontrollerad europeisk migrationspolitik, säger svenske Tomas Tobé, som varit ansvarig för parlamentets hantering av själva huvudförslag om hur asyl- och migrationspolitiken ska samordnas.

Om EU:s medlemsländer nu skyndar sig att slå fast vad de tycker kan Tobé få inleda slutförhandlingar med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i juni.

Det parti som deras M-ledda svenska regering stöder sig på är dock kraftigt emot.

– Den här paktens lösning är att tvinga medlemsländer att ta emot migranter mot sin vilja, säger Charlie Weimers (SD) när han försöker mana övriga ledamöter i EU-parlamentet att rösta mot Tobés uppgörelse.

Dåligt påläst, kontrar Tobé.

– Jag hoppas att Sverigedemokraterna kommer att agera mer konstruktivt i de fortsatta förhandlingarna. Vi har en gemensam yttre gräns och det gör att vi också behöver få mer av en gemensam europeisk politik om vi ska kunna uppnå lägre invandring till Sverige, säger Tobé till TT.

Målsättningen är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.

(TT)

Så röstade parlamentet

(TT)

EU-parlamentet godkände på torsdagen att slutförhandlingar får inledas med ministerrådet om fyra av delarna i den asyl- och migrationspakt som EU-kommissionen lade fram hösten 2020.

Röstsiffrorna låg kring 420 ja, 130 nej och cirka 30 nedlagda.

Av de svenska ledamöterna röstade M, KD, L, C, S och MP ja till alla fyra förslagen, medan SD och oberoende förre SD-ledamoten Peter Lundgren sade nej till alla fyra. V sade ja till förslaget om krisåtgärder, men nej till de övriga.

Bland övriga länder noteras att Italiens regeringspartier, även på ytterhögerkanten, nästan mangrant röstade ja till förslagen. Danmarks tre regeringspartier tillhörde i sin tur de få inom parlamentets socialdemokratiska och liberala grupper som röstade emot både förslaget om krisåtgärder samt det huvudförslag som Tomas Tobé ansvarat för.

Källa: EU-parlamentet

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTomas Tobé (M) fick starkt stöd för sitt framförhandlade förslag om asyl- och migrationspolitiken i EU-parlamentet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT
Tomas Tobé (M) fick starkt stöd för sitt framförhandlade förslag om asyl- och migrationspolitiken i EU-parlamentet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT
Utrikes

M och SD i strid om migrationen i EU

Wiktor Nummelin

Förslagen om en asyl- och migrationspakt får starkt stöd i EU-parlamentet – trots SD:s försök att sätta krokben för Moderaterna.

– Dåligt påläst, tycker Tomas Tobé (M) som vill se större kompromissvilja från regeringens stödparti.

Egentligen fanns det en stor majoritet för att säga ja till förslagen redan i parlamentets ansvariga utskott, när frågan behandlades där i slutet av mars.

Partierna i ytterhögern ville ändå ha en omröstning i hela parlamentet – men fick nöja sig med samma resultat där.

Med klara majoriteter, runt 420 röster mot cirka 130, sade ledamöterna ja till de fyra förslag som man enats om i utskottet.

– Ett historiskt beslut som innebär att vi tar steg mot en mer kontrollerad europeisk migrationspolitik, säger svenske Tomas Tobé, som varit ansvarig för parlamentets hantering av själva huvudförslag om hur asyl- och migrationspolitiken ska samordnas.

Om EU:s medlemsländer nu skyndar sig att slå fast vad de tycker kan Tobé få inleda slutförhandlingar med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i juni.

Det parti som deras M-ledda svenska regering stöder sig på är dock kraftigt emot.

– Den här paktens lösning är att tvinga medlemsländer att ta emot migranter mot sin vilja, säger Charlie Weimers (SD) när han försöker mana övriga ledamöter i EU-parlamentet att rösta mot Tobés uppgörelse.

Dåligt påläst, kontrar Tobé.

– Jag hoppas att Sverigedemokraterna kommer att agera mer konstruktivt i de fortsatta förhandlingarna. Vi har en gemensam yttre gräns och det gör att vi också behöver få mer av en gemensam europeisk politik om vi ska kunna uppnå lägre invandring till Sverige, säger Tobé till TT.

Målsättningen är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.

(TT)

Så röstade parlamentet

(TT)

EU-parlamentet godkände på torsdagen att slutförhandlingar får inledas med ministerrådet om fyra av delarna i den asyl- och migrationspakt som EU-kommissionen lade fram hösten 2020.

Röstsiffrorna låg kring 420 ja, 130 nej och cirka 30 nedlagda.

Av de svenska ledamöterna röstade M, KD, L, C, S och MP ja till alla fyra förslagen, medan SD och oberoende förre SD-ledamoten Peter Lundgren sade nej till alla fyra. V sade ja till förslaget om krisåtgärder, men nej till de övriga.

Bland övriga länder noteras att Italiens regeringspartier, även på ytterhögerkanten, nästan mangrant röstade ja till förslagen. Danmarks tre regeringspartier tillhörde i sin tur de få inom parlamentets socialdemokratiska och liberala grupper som röstade emot både förslaget om krisåtgärder samt det huvudförslag som Tomas Tobé ansvarat för.

Källa: EU-parlamentet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024