Det finns ingen dialog, inget samförstånd med folket, ingen markkänning när det gäller EU-politiken. Det är en politisk elittrupp som driver politiken och som skyller på ett okunnigt folk när de inte röstar i EU-valet. Icke desto mindre ser de sig själva som en garant för demokratin.
I maj är det val till EU-parlamentet, ett val som har lågt valdeltagande. Egentligen är det inte så konstigt, det är sällan vi diskuterar EU, det har blivit ett toppstyrt politikerprojekt med katastrofalt dålig demokratisk förankring. Inte bara i Sverige utan i alla medlemsländer. Inför valet 2017 hade Kvartal en intervju med Lars Anell, Sveriges tidigare EU-ambassadör, som konstaterade att det demokratiska underskottet är här för att stanna. Anledningen menade han är att det är omöjligt att lokalisera någon ansvarig för den politik som förs och därmed är det helt omöjligt att ställa någon till svars. Ministerrådet förändras utifrån de val som sker i de olika medlemsländerna. I parlamentet samarbetar partigrupperingar i olika koalitioner. Med andra ord uppfyller majoritetsbeslut i Bryssel inte de krav som vi ställer på en fungerande demokrati.
Cecilia Malmström (L) som var EU-kommissionär 2019 hade en annan åsikt. Hon menade i en debattartikel i SvD inför valet samma år att parlamentet är direktvalt och tillsammans med ministerrådet har folket två instanser som representerar dem. Men hon erkände att legitimiteten för EU:s beslut inte upplevs som särskilt hög. Hennes förklaring var folkets låga kunskap om EU. Det är ingen överdrift att hävda att kunskapen om EU generellt är låg även bland politiker.
