Löneökningarna fortsätter att vara historiskt låga. Och lite talar för någon förändring i kommande stora avtalsrörelse.
Men med hjälp av marknadskrafterna går det att slita sig fri från bojorna. Sjuksköterskor och lärare är de senaste årens löneraketer, och de senaste årens förlorare, piloterna, lyckades i och med strejken spräcka märket.
Bristen på arbetskraft i den offentliga sektorn har i flera år varit skriande. Det har märkts i lönekuverten för många. Lärarna, som länge slagits på lönebarrikaden, har till sist fått snurr på karusellen, med löneökningar för en grundskolelärare på 13 procent mellan åren 2014 och 2017, enligt Statistiska centralbyrån. En mellanstadielärare kan numera få över 40 000 i ingångslön, och gymnasielärare kan tjäna över 50 000 kronor i månaden, åtminstone i Stockholm.
Inte för alla
Ännu längre upp i toppen ligger ett annat bristyrke, sjuksköterskan, vars lön i snitt har stigit med närmare 17 procent under samma period. Polis är ett annat yrke i det allmännas tjänst som det lider brist på, men de har inte lyckats alls lika bra, med lönepåslag "bara" som övriga arbetsmarknaden, trots att det har lönestormat även där. De har bara en arbetsgivare och "hyr en polis" har åtminstone än så länge inte blivit ett begrepp.
Allra bäst löneutveckling under de tre åren har den lilla yrkesgruppen industridesigners haft, plus 11 700 kronor i snitt eller 33 procent, att jämföra med hela arbetsmarknaden som ligger på mer modesta 7 procent eller runt 2,5 procent om året. Därefter följer bland andra butiks- och IT-chefer och professorer.
Sjuksköterskorna enades i veckan om ett nytt löneavtal med arbetsgivarparten SKL. Kravet på 10 000 extra i månaden till vissa grupper försvann i ett sifferlöst avtal. Kanske lyckas de därmed spräcka lönemärket under radarn.
Spräckte märket
Facit kommer senare. Piloterna var tydligare. Under stort strejkrabalder lyckades de med det närmast omöjliga de senaste åren – att spräcka lönemärket, det som den exportledda industrin sedan 20 år tillbaka har fått bestämma och andra att rätta sig efter. Piloterna kunde å andra sidan peka på att lönerna i snitt sjunkit de senaste åren, minus två procent mellan 2014 och 2017. Frågan är hur kollegorna i kabinen reagerar, deras löner har droppat fem procent eller 1 500 kronor under samma period.
Arbetsgivarna reagerade häftigt på piloternas löneavtal och ryckte blixtsnabbt ut till märkets försvar. Svenskt Näringsliv anser snarare att den redan historiskt sett låga löneökningstakten ska ner ytterligare i den kommande avtalsrörelsen och pekar på att omvärldens arbetskraftskostnader ökar långsammare än i Sverige.
Och snart är det dags att vässa knivarna ordentligt. En ny stor lönerörelse står för dörren, den börjar efter sommaren. Håller industrins lönemärke en avtalsrörelse till, eller lyckas belackarna krossa glastaket?
Sviktande branscher
— Bästa bedömningen är att märket håller även den här gången, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
En viktig orsak till det är att konjunkturen är i vikande, lagom till att lönekraven ska spikas i höst, resonerar han.
—Jag befarar att sysselsättningen faller i industrin mot slutet av året. Och det är de som sätter lönemärket, säger Torbjörn Isaksson.
Även byggnäringen svalnar, något som försvagar de oftast bråkigaste LO-facken (Byggnads, Elektrikerna med flera) och de förbund som kanske mest ifrågasätter att industrin ska sätta märket.
Olle Lindström/TT
