loadingI samma fabrikslokaler som vanlig köttfärs tillverkas skapas Axfoods hybridfärs, som består till hälften av grönsaker. Den nya produkten har snabbt blivit en framgång i butikshyllorna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
I samma fabrikslokaler som vanlig köttfärs tillverkas skapas Axfoods hybridfärs, som består till hälften av grönsaker. Den nya produkten har snabbt blivit en framgång i butikshyllorna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Hybridfärsen tar plats i butikshyllorna

Gustav Sjöholm/TT

Att blanda ut köttfärs med grönsaker har blivit en hit. Den nya hybridfärsen är billigare, nyttigare och klimatvänligare.

– Det är jättekul, för det är så svårt att hitta rätt med den här typen av produkter, säger Ellinor Puerto på Dagab.

På produktionsanläggningen utanför Jönköping rasslar det mer än vanligt i köttkvarnen. Den är nämligen fylld av frusen blomkål och morötter, som finfördelas innan det i nästa steg ska blandas med nötfärs.

Ut från fabriken rullar varje dag 2 000 Garantförpackningar – ett ton – av den nya hybridfärsen, en produkt som lyckats knipa marknadsandelar i landets Hemköp- och Willysbutiker. Numera är var 20:e köttfärspaket som säljs i butikerna så kallad hybridfärs.

Eftersom frysta grönsaker är billigare än kött blir även slutprodukten billigare. Förutom priset pekar Ellinor Puerto, sortimentsutvecklingschef på Dagab, på det faktum att den ser ut som köttfärs, smakar köttfärs och är placerad i kylen bredvid annan färs som ytterligare framgångsfaktorer.

– När det är för komplicerade produkter – som man inte förstår hur de ska användas – som är dyrare och krångligare, då köper man det inte. Det måste vara enkelt, man måste förstå den direkt och vad man ska göra med den. Och den måste smaka bra.

En "inflationsprodukt"

Ica har en liknande produkt där nötfärs blandas med 30 procent ärtfärs. Den togs fram som en "inflationsprodukt", tänkt att främst vara ett billigare alternativ.

– Men under processens gång så upptäckte vi också att här kan vi göra en produkt som tillför värde på ett annat sätt i och med att man hjälper konsumenten att äta lite mer grönt, säger Mats Heljestrand, köttansvarig på Ica.

Även Ica säljer omkring ett ton om dagen, någon enstaka procent av totalvolymen.

– Men det är en av våra volymmässigt största nyheter som vi har släppt på länge faktiskt.

Både Ica och Axfood lanserade andra hybridprodukter tidigare som misslyckats.

– För åtta år sedan lanserade vi en nötfärs med 30 procent grönsaker. Den fungerade inte alls då. Vi tog lärdom av det och det är därför vi också valde att gå den här vägen nu där vi i stället lanserade en produkt som inte avviker speciellt mycket varken i utseende, smak eller konsistens, säger Heljestrand.

Bäst sikta på nötfärs

Ellinor Puerto berättar att Axfood lanserade hybridkorv tidigare. Men de sålde dåligt, och försvann. Kanske var tiden inte mogen, eller så var de inte tillräckligt goda.

– När det inte är gott så är det ingen som vill köpa det, konstaterar hon.

Nu finns fler produkter, förutom färsen även hamburgare i butiken. Axfood har tillsammans med stiftelsen Axfoundation tagit fram frysta fiskkakor, bestående av bifångsten brax och åkerböna, liksom en sillenbergare, bestående av sillfärs och åkerböna.

– Det finns många proteiner som man kan blanda ut med något växtbaserat. Det kan vara grönsaker, baljväxter eller gryner. Men nötfärs är det protein som har högst klimatbelastning, så ur det perspektivet ger det störst nytta att blanda ut nötfärsen, säger Puerto.

Enligt Axfood har de 650 ton hybridfärs som bolaget hittills sålt minskat utsläppen med 9 100 ton koldioxidekvivalenter, ungefär lika mycket som bolagets transportutsläpp under ett år.

Elin Röös som forskar på hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet, ser positivt på hybridprodukterna.

– Det är ett jättebra sätt att få ner köttkonsumtionen. Det är ganska svårt annars att få folk att äta annorlunda – vi är väldigt styrda av vanor. Om man ganska lätt kan laga sina vanliga favoriträtter fast med en råvara med betydligt lägre klimatpåverkan så är det väldigt positivt, säger hon.

"Kan blanda själv"

Kritiker skulle kunna lyfta fram att hybridfärsen ger ett alibi till att fortsätta äta kött som vanligt. Men Elin Röös poängterar dels att "alla inte kan börja koka kikärtsgrytor", dels att nötkött kan bidra till biologisk mångfald om kossorna betar på naturbetesmarker.

– Det är inte så att allt nötkött måste bort. I en hållbar kosthållning kan det finnas en viss mängd nötkött om det kommer från en bra produktion, säger hon.

Så hon tycker man som kund med gott samvete kan köpa hybridprodukterna.

– På ett sätt är det lustigt att de här produkterna överhuvudtaget finns. Man kan ju köpa vanlig nötfärs och riva morötter och blanda ihop själv, säger Elin Röös och tillägger:

– Men vi är ju ganska lata när vi lagar mat – inklusive jag själv – så jag förstår att den här produkten finns och fungerar.

Några exempel på hybridprodukter

Eftersom frysta grönsaker är billigare än kött blir även slutprodukten billigare.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingI samma fabrikslokaler som vanlig köttfärs tillverkas skapas Axfoods hybridfärs, som består till hälften av grönsaker. Den nya produkten har snabbt blivit en framgång i butikshyllorna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
I samma fabrikslokaler som vanlig köttfärs tillverkas skapas Axfoods hybridfärs, som består till hälften av grönsaker. Den nya produkten har snabbt blivit en framgång i butikshyllorna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Hybridfärsen tar plats i butikshyllorna

Gustav Sjöholm/TT

Att blanda ut köttfärs med grönsaker har blivit en hit. Den nya hybridfärsen är billigare, nyttigare och klimatvänligare.

– Det är jättekul, för det är så svårt att hitta rätt med den här typen av produkter, säger Ellinor Puerto på Dagab.

På produktionsanläggningen utanför Jönköping rasslar det mer än vanligt i köttkvarnen. Den är nämligen fylld av frusen blomkål och morötter, som finfördelas innan det i nästa steg ska blandas med nötfärs.

Ut från fabriken rullar varje dag 2 000 Garantförpackningar – ett ton – av den nya hybridfärsen, en produkt som lyckats knipa marknadsandelar i landets Hemköp- och Willysbutiker. Numera är var 20:e köttfärspaket som säljs i butikerna så kallad hybridfärs.

Eftersom frysta grönsaker är billigare än kött blir även slutprodukten billigare. Förutom priset pekar Ellinor Puerto, sortimentsutvecklingschef på Dagab, på det faktum att den ser ut som köttfärs, smakar köttfärs och är placerad i kylen bredvid annan färs som ytterligare framgångsfaktorer.

– När det är för komplicerade produkter – som man inte förstår hur de ska användas – som är dyrare och krångligare, då köper man det inte. Det måste vara enkelt, man måste förstå den direkt och vad man ska göra med den. Och den måste smaka bra.

En "inflationsprodukt"

Ica har en liknande produkt där nötfärs blandas med 30 procent ärtfärs. Den togs fram som en "inflationsprodukt", tänkt att främst vara ett billigare alternativ.

– Men under processens gång så upptäckte vi också att här kan vi göra en produkt som tillför värde på ett annat sätt i och med att man hjälper konsumenten att äta lite mer grönt, säger Mats Heljestrand, köttansvarig på Ica.

Även Ica säljer omkring ett ton om dagen, någon enstaka procent av totalvolymen.

– Men det är en av våra volymmässigt största nyheter som vi har släppt på länge faktiskt.

Både Ica och Axfood lanserade andra hybridprodukter tidigare som misslyckats.

– För åtta år sedan lanserade vi en nötfärs med 30 procent grönsaker. Den fungerade inte alls då. Vi tog lärdom av det och det är därför vi också valde att gå den här vägen nu där vi i stället lanserade en produkt som inte avviker speciellt mycket varken i utseende, smak eller konsistens, säger Heljestrand.

Bäst sikta på nötfärs

Ellinor Puerto berättar att Axfood lanserade hybridkorv tidigare. Men de sålde dåligt, och försvann. Kanske var tiden inte mogen, eller så var de inte tillräckligt goda.

– När det inte är gott så är det ingen som vill köpa det, konstaterar hon.

Nu finns fler produkter, förutom färsen även hamburgare i butiken. Axfood har tillsammans med stiftelsen Axfoundation tagit fram frysta fiskkakor, bestående av bifångsten brax och åkerböna, liksom en sillenbergare, bestående av sillfärs och åkerböna.

– Det finns många proteiner som man kan blanda ut med något växtbaserat. Det kan vara grönsaker, baljväxter eller gryner. Men nötfärs är det protein som har högst klimatbelastning, så ur det perspektivet ger det störst nytta att blanda ut nötfärsen, säger Puerto.

Enligt Axfood har de 650 ton hybridfärs som bolaget hittills sålt minskat utsläppen med 9 100 ton koldioxidekvivalenter, ungefär lika mycket som bolagets transportutsläpp under ett år.

Elin Röös som forskar på hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet, ser positivt på hybridprodukterna.

– Det är ett jättebra sätt att få ner köttkonsumtionen. Det är ganska svårt annars att få folk att äta annorlunda – vi är väldigt styrda av vanor. Om man ganska lätt kan laga sina vanliga favoriträtter fast med en råvara med betydligt lägre klimatpåverkan så är det väldigt positivt, säger hon.

"Kan blanda själv"

Kritiker skulle kunna lyfta fram att hybridfärsen ger ett alibi till att fortsätta äta kött som vanligt. Men Elin Röös poängterar dels att "alla inte kan börja koka kikärtsgrytor", dels att nötkött kan bidra till biologisk mångfald om kossorna betar på naturbetesmarker.

– Det är inte så att allt nötkött måste bort. I en hållbar kosthållning kan det finnas en viss mängd nötkött om det kommer från en bra produktion, säger hon.

Så hon tycker man som kund med gott samvete kan köpa hybridprodukterna.

– På ett sätt är det lustigt att de här produkterna överhuvudtaget finns. Man kan ju köpa vanlig nötfärs och riva morötter och blanda ihop själv, säger Elin Röös och tillägger:

– Men vi är ju ganska lata när vi lagar mat – inklusive jag själv – så jag förstår att den här produkten finns och fungerar.

Några exempel på hybridprodukter

Eftersom frysta grönsaker är billigare än kött blir även slutprodukten billigare.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024