Migration och försvar är de tunga frågorna när EU-ledarna möts för toppmöte. På migrationsområdet är läget lika låst som förut, men på försvarssidan förflyttar sig EU-länderna nu raskt mot allt tätare samarbete.
Om tidsplanen hade hållit skulle EU-ledarna ha en migrationsöverenskommelse på bordet när de träffas på torsdag och midsommarafton i Bryssel. Men motsättningarna kring migrationsfrågorna är svårlösta och ingen uppgörelse finns på plats. Sverige, Tyskland och flera andra länder trycker på för att alla EU-länder ska dela på ansvaret för att ta emot flyktingar, några få länder med Polen och Ungern i spetsen vägrar hårdnackat.
Mer fart
Desto mer fart är det på frågan om mer försvarssamarbete i unionen. I det förslag till slutsatser som EU-ledarna ska klubba ges exempelvis stöd till den försvarsfond, som EU-kommissionen föreslagit och som på sikt ska omfatta 15 miljarder kronor om året för att finansiera forskning och gemensam upphandling av försvarsmateriel.
-Det är viktigt att vi stärker och utvecklar samarbetet, både vad gäller den inre och yttre säkerheten, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd inför mötet.
Sverige har varit skeptiskt till flera av EU-tankarna på mer försvarssamarbete. Men nu ställer sig regeringen bakom det som sägs i slutsatserna, även försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare varnat för att det finns en risk att EU-pengar kommer att subventionera stora länders försvarsindustrier.
Svensk försvarsindustri
-Det klart att vi vill att det ska komma svensk försvarsindustri till del. Det är viktigt att vi är med och får del av det här, sade Löfven.
-Svensk försvarsindustri har kapacitet att vara en viktig aktör i detta.
Frågan har fått rejäl fart i EU under det senaste året. Delvis som en följd av att Storbritannien är på väg att lämna EU, vilket öppnat upp fältet för fransk-tyska idéer om utökat försvarssamarbete. Britterna har genom åren effektivt bromsat alla försvarsplaner på EU-nivå.
Stefan Löfven betonar att försvarssamarbetet bygger på mellanstatliga relationer och att Sverige självt bestämmer vilka projekt man ska delta i.
Flera ledamöter i EU-nämnden hade frågetecken kring försvarssamarbetet, inte minst för att frågan inte har hunnit behandlas klart i riksdagens försvarsutskott.
"Avgörande skifte"
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hade också invändningar om hur långt försvarssamarbetet i EU bör gå.
-Jag har aldrig sett några slutsatser som går tillnärmelsevis så här långt på försvarssamarbetet. Det är ett avgörande skifte i militariseringen av EU-samarbetet, sade Sjöstedt.
-Pengar från EU:s budget ska gå direkt in i det militärindustriella komplexet i EU, sade han med hänvisning till fonden.
(TT)
