Kinas nya säkerhetslag för Hongkong har trätt i kraft, redan innan dess invånare kände till dess innehåll fullt ut. Lagen innehåller stränga straff för regimkritik i form av "omstörtande verksamhet", försök till att bryta sig fri från Kina och för kontakt med utländska krafter.

– Det är mycket dystert, säger sinologen Torbjörn Lodén som bott i Hongkong i flera omgångar.

På tisdagen avslöjade Peking innehållet i de nya säkerhetslagarna – efter att de hade börjat gälla i Hongkong.

Straffen i den nya säkerhetslagen kan vara upp till livstids fängelse, skriver nyhetsbyrån Reuters. Lagen gäller alla som befinner sig i Hongkong, även utlänningar. Den övertrumfar befintlig lagstiftning i den särskilda administrativa regionen. Dessutom tar Peking över den juridiska kontrollen av "komplexa" fall som hotar rikets säkerhet.

Därmed är tiden över för uppgörelsen om "ett land, två system" som beslöts när Storbritannien lämnade Hongkong för 23 år sedan.

– Lagen och åtgärderna bryter mot överenskommelsen. Peking har inte stått för sina löften, och det är anledning att formellt och skarpt kritisera Peking, säger Torbjörn Lodén som verkat akademiskt i Hongkong under många år. Många av hans nära vänner är djupt skakade över utvecklingen.

– Ledarna i Peking kunde inte tolerera demokratirörelsen i Hongkong, säger Lodén som också varit kulturråd på svenska ambassaden i Peking.

Även Sveriges tidigare ambassadör i Peking, Börje Ljunggren, ser med oro på beslutet att införa lagarna:

– Det är tragiskt, men irreversibelt. Det finns ingen återvändo, säger Börje Ljunggren som har skrivit flera böcker om Kina och är verksam på UI i Stockholm. Han tror inte att sanktioner eller andra åtgärder förändrar Pekings beslut.

Skadegörelse terrorhandling

Enligt den lagen kan även terrorhandlingar bestraffas med upp till livstidsfängelse. Skadegörelse av vissa fordon och viss utrustning betraktas i den nya lagen som terrorism.

Också företag eller organisationer kan straffas enligt lagstiftningen. Demokratirörelsen Demosisto avslutade hela sin verksamhet strax innan lagen infördes. Ickestatliga utländska organisationer och medier ska enligt lagen kunna kontrolleras hårdare.

– Detta stryper det vitala Hongkong som vi känner, säger Ljunggren. Han reflekterar över utvecklingen, då Peking tidigare kunde ha valt en "upplyst hållning" och tillåtit en utveckling av det demokratiska systemet i Hongkong i samband med de omfattande så kallade paraplyprotesterna 2014. Det skulle knappast ha hotat partistaten, och inneburit fortsatt stabilitet i Hongkong.

Så blev det inte. Och demokratiprotesterna 2019 blev våldsammare.

– Peking vågar att genomföra förändringarna i Hongkong delvis beroende på hur världen ser ut i dag, säger Ljunggren med både skiftande maktbalanser och coronapandemin.

Livstids fängelse finns också i straffskalan för dem som bedömts ha ingått i maskopi med utländska krafter.

Flera huvudstäder, London och Washington i täten, överväger nu motåtgärder och sanktioner mot Kina. Men frågan är om insatserna kan förändra Pekings inställning.

Fara för Taiwan

Professor emeritus Lodén är tveksam, men understryker betydelsen av skarpa internationella reaktioner. Han vill nu iaktta hur lagarna används i Hongkong i praktiken och hur reaktionerna är.

Bedömare tror att en ny mätpunkt över läget i Hongkong blir när det kinesiska kommunistpartiet under ledning av Xi Jinpings ska fira hundra år som parti nästa år.

Dessutom fins ytterligare geografiska områden där Peking ökar sin närvaro, som utvecklingen i Sydkinesiska sjön.

Lodén höjer blicken, och funderar med oro på hur framtiden ser ut i den redan bistra relationen mellan Kina och det Taiwan som de kinesiska ledarna ser som en del av Folkrepubliken.

Samtidigt ser han en fara i att isolera Kina:

– Jag känner vrede. Men jag tror inte att det är bra att kapa banden till Kina och isolera landet.

(Grim Berglund/TT)

(Filip Norman/TT)