loading

Demonstranter protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Foto: Vincent Yu/AP/TT
Demonstranter protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes

Kina antar säkerhetslag för Hongkong

TT

Kinas ledare Xi Jinping har skrivit under Hongkongs mycket kontroversiella nya säkerhetslag, rapporterar nyhetsbyrån Nya Kina.

Oron kring det nya lagpaketet förvärras av att innehållet hållits hemligt – och inte ska förklaras av Peking-regimen förrän det redan trätt i kraft.

Den nya nationella säkerhetslagen röstades på tisdagsförmiddagen enhälligt igenom av de 162 ledamöterna i Nationella folkkongressens ständiga utskott, rapporterade Pekingtrogna medier i Hongkong.

Först när diktatorn Xi Jinping skrivit under lagen bekräftades beskedet av den officiella nyhetsbyrån Nya Kina.

Nyhetsbyrån AFP beskriver det som unikt att lagen klubbades i Peking, snarare än i Hongkongs egen lagstiftande församling, vilket också innebär att Hongkongs 7,5 miljoner invånare inte kunnat bedöma formuleringarna och paragraferna.

Men kritiker befarar att säkerhetslagen innebär inskränkta rättigheter för de boende i den särskilda administrativa regionen och att dess självstyre, demokrati och status som finansiellt centrum hotas.

Lam: Värnar rättigheter

Hongkongs ledare Carrie Lam hade på tisdagsmorgonen sin vanliga veckoliga presskonferens, men valde då att inte ens bekräfta om lagen antagits eller ej.

Senare under dagen tog hon dock upp ämnet i ett videomeddelande till FN:s människorättsråd CHR.

– Detta riktas bara mot en extremt liten minoritet människor som bryter mot lagen, medan liv, egendom, grundläggande rättigheter och friheter för den överväldigande majoriteten i Hongkong kommer att värnas, sade hon.

Lagen har varit planerad ända sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina 1997. Men vid tidigare tillfällen har de utbredda protesterna fått Peking att avvakta. Nu hävdar regimen i Peking tvärtom, att lagen behövs just för att säkra stabiliteten, sedan Hongkong det senaste året skakats av förnyade demokratiivrande protester.

Innehållet okänt

Detaljerna, och hur lagen ska användas, offentliggjordes alltså inte omedelbart. The South China Morning Post har rapporterat att Hongkongs styre skulle träffa företrädare för regimen i Peking senare under tisdagen för att få information om lagen. Bekräftelsen via Nya Kina kom på kvällen, bara timmarna innan lagpaketet skulle träda i kraft i och med månadsskiftet.

Först därefter, klockan 10 på onsdagen (04 svensk tid), håller regimen en presskonferens i Peking, där de högt uppsatta företrädarna Shen Chunyao och Zhang Xiaoming uttalar sig om vad lagen ska innebära, rapporterar Reuters.

Denna ordning väcker uppseende i Hongkong.

– Att Hongkongs folk får veta vad som verkligen finns i denna nya lag först efter fullbordat faktum är bortom orimligt, säger oppositionsföreträdaren Claudia Mo till nyhetsbyrån AFP.

Stora protester

Lagen tros innebära de mest radikala förändringarna för Hongkongborna sedan den före detta brittiska kolonin återfördes till Kina för 23 år sedan. Nya nationella säkerhetskontor väntas i Hongkong, som ska övervaka, guida och stödja de lokala myndigheterna i efterlevnaden av reglerna.

Lagförslaget har på senare tid fått demokratiprotesterna att ta ny fart i Hongkong. Men en av de ledande profilerna, Joshua Wong, signalerar att slaget nu kan vara förlorat. "Detta markerar slutet på det Hongkong som världen har känt", skriver han på Twitter , och förklarar att han hoppar av sin demokratirörelse Demosisto. Någon timme senare meddelades att hela rörelsen läggs ned.

"Efter noggranna interna överväganden har vi beslutat att upplösas och avbryta all verksamhet i gruppen, givet omständigheterna", skriver organisationen på Twitter.

Trots hårdnande regelverk planeras dock nya demonstrationer på onsdagen, årsdagen av Hongkongs överlämnande 1997. Det väntas bli en värdemätare för hur lagen tas emot.

USA, Storbritannien, EU och flera andra stormakter har fördömt Kinas planer på att införa lagen. I måndags började USA avveckla sin speciella handelsrelation med Hongkong genom att stoppa export av militärutrustning och begränsa regionens tillgång till högteknologiska amerikanska produkter.

(TT)

Hongkong och protesterna

(TT)

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Demonstranter protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Foto: Vincent Yu/AP/TT
Demonstranter protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes

Kina antar säkerhetslag för Hongkong

TT

Kinas ledare Xi Jinping har skrivit under Hongkongs mycket kontroversiella nya säkerhetslag, rapporterar nyhetsbyrån Nya Kina.

Oron kring det nya lagpaketet förvärras av att innehållet hållits hemligt – och inte ska förklaras av Peking-regimen förrän det redan trätt i kraft.

Den nya nationella säkerhetslagen röstades på tisdagsförmiddagen enhälligt igenom av de 162 ledamöterna i Nationella folkkongressens ständiga utskott, rapporterade Pekingtrogna medier i Hongkong.

Först när diktatorn Xi Jinping skrivit under lagen bekräftades beskedet av den officiella nyhetsbyrån Nya Kina.

Nyhetsbyrån AFP beskriver det som unikt att lagen klubbades i Peking, snarare än i Hongkongs egen lagstiftande församling, vilket också innebär att Hongkongs 7,5 miljoner invånare inte kunnat bedöma formuleringarna och paragraferna.

Men kritiker befarar att säkerhetslagen innebär inskränkta rättigheter för de boende i den särskilda administrativa regionen och att dess självstyre, demokrati och status som finansiellt centrum hotas.

Lam: Värnar rättigheter

Hongkongs ledare Carrie Lam hade på tisdagsmorgonen sin vanliga veckoliga presskonferens, men valde då att inte ens bekräfta om lagen antagits eller ej.

Senare under dagen tog hon dock upp ämnet i ett videomeddelande till FN:s människorättsråd CHR.

– Detta riktas bara mot en extremt liten minoritet människor som bryter mot lagen, medan liv, egendom, grundläggande rättigheter och friheter för den överväldigande majoriteten i Hongkong kommer att värnas, sade hon.

Lagen har varit planerad ända sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina 1997. Men vid tidigare tillfällen har de utbredda protesterna fått Peking att avvakta. Nu hävdar regimen i Peking tvärtom, att lagen behövs just för att säkra stabiliteten, sedan Hongkong det senaste året skakats av förnyade demokratiivrande protester.

Innehållet okänt

Detaljerna, och hur lagen ska användas, offentliggjordes alltså inte omedelbart. The South China Morning Post har rapporterat att Hongkongs styre skulle träffa företrädare för regimen i Peking senare under tisdagen för att få information om lagen. Bekräftelsen via Nya Kina kom på kvällen, bara timmarna innan lagpaketet skulle träda i kraft i och med månadsskiftet.

Först därefter, klockan 10 på onsdagen (04 svensk tid), håller regimen en presskonferens i Peking, där de högt uppsatta företrädarna Shen Chunyao och Zhang Xiaoming uttalar sig om vad lagen ska innebära, rapporterar Reuters.

Denna ordning väcker uppseende i Hongkong.

– Att Hongkongs folk får veta vad som verkligen finns i denna nya lag först efter fullbordat faktum är bortom orimligt, säger oppositionsföreträdaren Claudia Mo till nyhetsbyrån AFP.

Stora protester

Lagen tros innebära de mest radikala förändringarna för Hongkongborna sedan den före detta brittiska kolonin återfördes till Kina för 23 år sedan. Nya nationella säkerhetskontor väntas i Hongkong, som ska övervaka, guida och stödja de lokala myndigheterna i efterlevnaden av reglerna.

Lagförslaget har på senare tid fått demokratiprotesterna att ta ny fart i Hongkong. Men en av de ledande profilerna, Joshua Wong, signalerar att slaget nu kan vara förlorat. "Detta markerar slutet på det Hongkong som världen har känt", skriver han på Twitter , och förklarar att han hoppar av sin demokratirörelse Demosisto. Någon timme senare meddelades att hela rörelsen läggs ned.

"Efter noggranna interna överväganden har vi beslutat att upplösas och avbryta all verksamhet i gruppen, givet omständigheterna", skriver organisationen på Twitter.

Trots hårdnande regelverk planeras dock nya demonstrationer på onsdagen, årsdagen av Hongkongs överlämnande 1997. Det väntas bli en värdemätare för hur lagen tas emot.

USA, Storbritannien, EU och flera andra stormakter har fördömt Kinas planer på att införa lagen. I måndags började USA avveckla sin speciella handelsrelation med Hongkong genom att stoppa export av militärutrustning och begränsa regionens tillgång till högteknologiska amerikanska produkter.

(TT)

Hongkong och protesterna

(TT)

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024