loadingGotländskt kulturlandskap. Foto: Bilbo Lantto
Gotländskt kulturlandskap. Foto: Bilbo Lantto
Kultur

Ledare: Svenskt kulturarv är värt att vårda

Kristina I. Kleinert

Det finns en ambivalens när det gäller synen på kulturarv i Sverige. Å ena sidan stoltserar vi med Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet och en mängd fornlämningar, å andra sidan finns det i vissa fall inom utbildning och kulturområdet ett ointresse som är på gränsen till nonchalans och förakt inför det svenska kulturarvet och svensk historia.

Den för några år sedan uppmärksammade debatten om Skolverkets förslag om att antiken och medeltiden skulle tas bort från historieämnet och eleverna istället skulle studera hur historia i dag används i politiska och ekonomiska syften, visar på ett synsätt som vill politisera skolundervisningen alltmer och reducera historieämnet till förmån för en förenklad samhälls- och människosyn. Som en konsekvens skapas en felaktig eller obefintlig bild av kultur och historia. Kulturarv hänger ihop med samhällets utveckling, och att inte få ta del av sitt lands kultur är att inte ges möjlighet att se samband och få perspektiv.

Många kulturer världen över vårdar och hedrar fornminnen och kulturarv, och ser det som en skyldighet att bevara och förmedla kunskap och information om landets särart och historia till den yngre generationen. I Sverige har vi istället haft en trend inom konst- och kulturområdet som går i motsatt riktning.

Satsningen på globalisering och mångkultur har fått stort fokus, medan det svenska kulturarvet på den större arenan utanför Statens fastighetsverks och Riksantikvarieämbetets domäner antingen osynliggörs eller diskrimineras. Till viss del är det ett storstadsfenomen och riktlinjerna för de nationella kulturpolitiska besluten fattas i Stockholm.

Söker man sig dock bort från de trendkänsliga storstadsområdena så finns på många platser ett stort och genuint intresse för det svenska kulturarvet. Genom att göra en odyssé genom Sveriges avlånga land så kan man upptäcka något av den fantastiska kultur som växt fram under århundraden. Det finns hällristningar och fornborgar; bronsålderslurar och smycken; runstenar och mytologiska berättelser; sånger och ringdanser; slott och byggnadsverk; musik och musikinstrument; finnskogens gårdar och sägner; folkmusik och folkdans; poesi och litteratur; dikt och visa; sömnadskonst och hantverk; fester och högtider, dessutom finns samernas rika kultur. Det är likt en Harry Potter-väska utan slut.

Statens fastighetsverk skriver om sin verksamhet: ”Det är på ditt uppdrag tillsammans med tio miljoner andra i Sverige som vi på Statens fastighetsverk vårdar dagens och skapar framtidens natur- och kulturarv. Vi förvaltar cirka 2 300 fastigheter med cirka 4 000 byggnader och 6,5 miljoner hektar mark – en sjundedel av Sveriges yta.” Fantastiskt vad som finns och som står till vårt förfogande. Det är en skattkista som väntar runt hörnet.

Hur vi upplever och kan ta del av vårt kulturarv beror inte bara på hur det tillgängliggörs, utan även vilken ställning och vilket utrymme det tillåts få. Svenskt kulturarv är så mycket mer är svenska flaggan, midsommar och sill; det är något som vuxit fram genom generationer. Enkelt uttryckt står samtidens generation på tidigare släktens axlar. Vi får skörda allt det arbete som lagts ner inom alla livets områden. Hur vi värdesätter och förvaltar allt som tidigare uppfunnits, skapats och byggts är upp till oss.

Trenden av politisk korrekthet och kortsynthet får inte förstöra vårt kulturarv. Det är våra rötter och vårt ankare i en värld som raserar tradition och arv allt snabbare. Vi får inte låta mångfaldsfrågan urvattnas av globaliseringens monopol till en enda grå massa av likriktad och likartad kultur. Det är det unika, färgrika och säregna i varje kultur som bör vara kärnan i mångfaldsfrågan. Det svenska kulturarvet är rikt, precis som andra kulturers, och det är tid att skapa möjligheter för fler att få en förståelse för och en upplevelse av kulturarvet, och inte låta politisk styrning och beslut förstöra det som tillhör oss alla.

Nordiska museets grundare Artur Hazelius valde mottot Känn dig själv för museet. Mottot återfinns i Apollons tempel i Delfi och härstammar från de så kallade sju vise männen i antikens Grekland. Idag har Nordiska museet utvecklat mottot för den nutida människan: ”Lär känna din historia, lär känna dina rötter och du kommer att förstå din samtid bättre och möta framtiden med större beredskap.”

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingGotländskt kulturlandskap. Foto: Bilbo Lantto
Gotländskt kulturlandskap. Foto: Bilbo Lantto
Kultur

Ledare: Svenskt kulturarv är värt att vårda

Kristina I. Kleinert

Det finns en ambivalens när det gäller synen på kulturarv i Sverige. Å ena sidan stoltserar vi med Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet och en mängd fornlämningar, å andra sidan finns det i vissa fall inom utbildning och kulturområdet ett ointresse som är på gränsen till nonchalans och förakt inför det svenska kulturarvet och svensk historia.

Den för några år sedan uppmärksammade debatten om Skolverkets förslag om att antiken och medeltiden skulle tas bort från historieämnet och eleverna istället skulle studera hur historia i dag används i politiska och ekonomiska syften, visar på ett synsätt som vill politisera skolundervisningen alltmer och reducera historieämnet till förmån för en förenklad samhälls- och människosyn. Som en konsekvens skapas en felaktig eller obefintlig bild av kultur och historia. Kulturarv hänger ihop med samhällets utveckling, och att inte få ta del av sitt lands kultur är att inte ges möjlighet att se samband och få perspektiv.

Många kulturer världen över vårdar och hedrar fornminnen och kulturarv, och ser det som en skyldighet att bevara och förmedla kunskap och information om landets särart och historia till den yngre generationen. I Sverige har vi istället haft en trend inom konst- och kulturområdet som går i motsatt riktning.

Satsningen på globalisering och mångkultur har fått stort fokus, medan det svenska kulturarvet på den större arenan utanför Statens fastighetsverks och Riksantikvarieämbetets domäner antingen osynliggörs eller diskrimineras. Till viss del är det ett storstadsfenomen och riktlinjerna för de nationella kulturpolitiska besluten fattas i Stockholm.

Söker man sig dock bort från de trendkänsliga storstadsområdena så finns på många platser ett stort och genuint intresse för det svenska kulturarvet. Genom att göra en odyssé genom Sveriges avlånga land så kan man upptäcka något av den fantastiska kultur som växt fram under århundraden. Det finns hällristningar och fornborgar; bronsålderslurar och smycken; runstenar och mytologiska berättelser; sånger och ringdanser; slott och byggnadsverk; musik och musikinstrument; finnskogens gårdar och sägner; folkmusik och folkdans; poesi och litteratur; dikt och visa; sömnadskonst och hantverk; fester och högtider, dessutom finns samernas rika kultur. Det är likt en Harry Potter-väska utan slut.

Statens fastighetsverk skriver om sin verksamhet: ”Det är på ditt uppdrag tillsammans med tio miljoner andra i Sverige som vi på Statens fastighetsverk vårdar dagens och skapar framtidens natur- och kulturarv. Vi förvaltar cirka 2 300 fastigheter med cirka 4 000 byggnader och 6,5 miljoner hektar mark – en sjundedel av Sveriges yta.” Fantastiskt vad som finns och som står till vårt förfogande. Det är en skattkista som väntar runt hörnet.

Hur vi upplever och kan ta del av vårt kulturarv beror inte bara på hur det tillgängliggörs, utan även vilken ställning och vilket utrymme det tillåts få. Svenskt kulturarv är så mycket mer är svenska flaggan, midsommar och sill; det är något som vuxit fram genom generationer. Enkelt uttryckt står samtidens generation på tidigare släktens axlar. Vi får skörda allt det arbete som lagts ner inom alla livets områden. Hur vi värdesätter och förvaltar allt som tidigare uppfunnits, skapats och byggts är upp till oss.

Trenden av politisk korrekthet och kortsynthet får inte förstöra vårt kulturarv. Det är våra rötter och vårt ankare i en värld som raserar tradition och arv allt snabbare. Vi får inte låta mångfaldsfrågan urvattnas av globaliseringens monopol till en enda grå massa av likriktad och likartad kultur. Det är det unika, färgrika och säregna i varje kultur som bör vara kärnan i mångfaldsfrågan. Det svenska kulturarvet är rikt, precis som andra kulturers, och det är tid att skapa möjligheter för fler att få en förståelse för och en upplevelse av kulturarvet, och inte låta politisk styrning och beslut förstöra det som tillhör oss alla.

Nordiska museets grundare Artur Hazelius valde mottot Känn dig själv för museet. Mottot återfinns i Apollons tempel i Delfi och härstammar från de så kallade sju vise männen i antikens Grekland. Idag har Nordiska museet utvecklat mottot för den nutida människan: ”Lär känna din historia, lär känna dina rötter och du kommer att förstå din samtid bättre och möta framtiden med större beredskap.”

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024