Ledare: Det svenska politiska ordmärkandet saknar ärligt uppsåt
Illustration: Jens Almroth


I svensk samhällsdebatt läggs numera anmärkningsvärt mycket fokus vid ton och språkbruk. Det mesta – stort som smått – tycks kunna landa i en metadebatt om dessa frågor. När Annie Lööf gjorde sitt berömda utfall i debatten med Jimmie Åkesson sade hon typiskt nog inte "men vad är det du säger?" utan "men hur uttrycker du dig?" 

Den senaste språkstormen av rang gäller Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshofs bruk av ordet "avskyvärd" för att beskriva islam. Dessförinnan var försvarsminister Peter Hultqvists sminkade gris något av en följetong. Smärre offentliga ordbråk sker dock var och varannan dag på sociala medier, och något har säkert hunnit passera revy innan den här texten är publicerad.

Man kan ha olika teorier om varför vi är så ordkänsliga i Sverige just nu, men om man granskar vilka som rör sig mest självsäkert i de språkliga skyttegravarna, så är det utan tvekan vänstern. 

Bara ett exempel: S-föreningen Reformisterna presenterar sig på sin faceboooksida med en kort video, där Daniel Suhonen avslutar med orden "nu krossar vi högern och trycker tillbaka fascismen". Detta kommer alltså från det parti som kanske mer än något annat klagar på motståndares våldsamma retorik.

Vad menar Suhonen med att "krossa högern", kan man fråga sig? Vilka är ens "högern"? I samma video, några sekunder tidigare talar han om att "alla gamla i vårt land ska få en bra ålderdom". Statistiskt sett röstar väl ungefär hälften av dessa gamla på "högern", som Suhonen uppmanar oss att gå samman med honom och "krossa". Till och med om han med "högern" bara menar själva högerpolitikerna, så blir ju även dessa politiker gamla. De ska alltså ha en bra ålderdom. Samt krossas.

Givetvis kan "krossa" användas i överförd, fredlig och demokratiskt legitim bemärkelse. Suhonens kross kanske bara ska ske i väljaropinionen. Gott så. Men detsamma gäller då exempelvis ordet "krig", som bland annat profilerade S-företrädare nyligen förfärades över att Jimmie Åkesson använde. Åkessons belackare i det fallet kopplade samman hans ordval med händelserna vid Kapitolium i januari. Åkessons demokratiska stamtavla är tveksam, och därför är det legitimt att anta att han med "krig" menar något som ligger utanför den liberala demokratins ramar, resonerar man. 

Den här sortens tänkande går så klart även att tillämpa på Suhonens ordval: Att en så politiskt slipad vänstersosse talar om att "krossa högern" i en kort, officiell video, är knappast en slump. Han anspelar på slagord från första maj-tåg och knyter an till en radikalare socialism än dagens socialdemokrati. Kanske vill han inte bara "krossa" sina motståndare vid valurnorna?

Mer kan så klart sägas om detta, och då har vi inte ens börjat gräva i vad Suhonen kan tänkas mena med "fascismen" som ska "tryckas tillbaka".

Den här sortens analyser kan man ägna sig åt. Våra ordval – vare sig de kommer i stundens hetta eller med stor beräkning – kan mycket väl säga något om vilka vi är och kanske även något om vad vi vill. Men om det gäller för en bör det rimligen också gälla för en annan. Den svenska politiska ordmärkarkulturen 2021 präglas dock inte direkt av generositet eller självdistans.

Det är en bra sak att vara noggrann med sina ord, särskilt ju fler som lyssnar på en. Det kanske rentav är ett drag i svensk kultur, ett slags känslighet inför språket. Många av oss blir lätt lite obekväma av stora ord, svallande retorik och heta ordväxlingar. Kanske har vi blivit ännu känsligare för ord som utmanar vår känsla för lagom, nu när åsiktsklyftorna tycks djupna, och konsensus blir allt svårare att finna. Även om den språkliga politiska korrekthet som löper amok i den anglosaxiska kultursfären inte drabbat Sverige på samma sätt, så finns även dessa tendenser med i bakgrunden.

Dock förefaller Sveriges problem som så pass stora och akuta att språkliga metadebatter knappast är vad vi behöver mest. Inte minst som de sällan tycks föras med särskilt ärligt uppsåt.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: