loadingStatsminister Stefan Löfven (S). Foto: Susanne W Lamm
Statsminister Stefan Löfven (S). Foto: Susanne W Lamm
Ledare

Vill S importera polarisering?

Daniel Sundqvist

Socialdemokraterna ser ett tillfälle i den politiska situationen i USA att ytterligare gå till angrepp mot Sverigedemokraterna och framställa dem som odemokratiska.

Vi har de senaste veckorna sett prov på detta när ledande politiker inom S starkt markerat mot SD. En artikel i Aftonbladet rapporterade att detta är en del av en medveten strategi då man anser att denna typ av offensiva strategi var en framgång i valet 2018.

En källa till Aftonbladet hävdar att efter händelsen vid parlamentet i USA inleddes interna diskussioner inom S om att koppla samman händelsen med det politiska läget i Sverige: ”..nu finns det en möjlighet att visa att Sverigedemokraterna inte är som alla andra”.

Det finns flera paralleller att dra mellan den politiska situationen i USA och den i Sverige. Tidigare president Donald Trump skrällde i valet 2016 med ett budskap om att stå upp för folkets intressen istället för en korrupt politikerklass i Washington DC. SD:s framfart har grundats på liknande tankegångar om att sätta svenska folkets intressen framför ett korrupt politiskt etablissemang med fjärran lojaliteter. Bevisligen kan en betydande andel människor känna igen sig i och ge sitt stöd till populistiska budskap som dessa. Detta till trots de många kontroverser som kantat dessa rörelser.

Trumps rörelse fick ett till synes abrupt slut när han förlorade presidentvalet och senare blev ställd inför riksrätt med anklagelsen om att ha mobiliserat ett väpnat uppror den sjätte januari. Det är detta som S vill framhålla som en bekräftelse av att populism och nationalism är farligt och behöver motarbetas med olika medel.

Ytterligare omständigheter

Det finns dock omständigheter som gör att S borde tänka över denna strategi. Trump blev som bekant friad i riksrätten. Vissa rationalisera detta med att Trump egentligen var skyldig men på grund av republikanernas feghet röstade de med partiet och friade Trump. Man nås dock av en annan uppfattning om man väl tar sig tid att titta på riksrättsprocessen.

Åklagarnas bevisning bestod till stor del av hemska bilder från tumultet vid parlamentet och argumenterade att händelsen var en direkt konsekvens av Trumps polariserande språkbruk.

Försvaret kunde dock visa på att den retorik som Trump använt sig av har i än större och allvarligare utsträckning använts av demokraterna själva.

Man kunde också visa att åklagarnas videoinslag var kraftigt selektivt redigerade. Som exempel visades ett klipp där Trump i sitt tal säger ”Låt oss gå till parlamentet” och sedan klipptes bilder på upploppet in. Vad som klipptes bort var dock: ”..och vi ska heja på våra modiga senatorer och kongressledamöter”.

Man visade även på hur demokraterna manipulerat bevis i form av twitterinlägg för att få igenom sina poänger.

Demokraternas 16 timmar långa anförande tycks bli avfärdat av försvaret på endast 3 timmar.

Det hela framstod som en utomrättslig skenrättegång. Främst då det inte verkar finnas stöd i lagen att avsätta en redan avsatt president samt att fallet vilade i stort på manipulerade bevis. Syftet uppfattades snarare vara att påverka opinionen med retorik och välregisserat videomaterial.

Det framkom även att här finns andra omständigheter som kan behöva vidare utredning. Det är vida rapporterat nu att intrånget vid parlamentet planerades i förväg. Men vem planerade detta och i vilket syfte?

Varför fanns ingen säkerhetsberedskap vid parlamentet och varför tackade man nej till Trumps erbjudande om att sätta in nationalgardet?

Dessa omständigheter gör att S borde tänka över sin strategi vad gäller att använda sig av denna situation politiskt då det lätt kan slå tillbaka mot dem själva.

S försvarar strategin

Under en frågestund i riksdagen fick Stefan Löfvén frågan om angreppen på SD är ett sätt att undvika att prata om större samhällsproblem. Han svarade: ”...man inte kan ge sig in i ett samarbete med ett sådant här parti och tro att det partiet bara kommer säga okej till det man själv vill.”

Ännu ett exempel på ett rättsligt främmande politiskt spel då statsministern tycks ge uttryck för uppfattningen att vissa partier har rätt att begära genomslag av sin politik, oavsett den givna mandatfördelningen.

Att använda sig av dessa politiska angrepp, istället för att låta de egna sakpolitiska meriterna tala för sig själva, tyder på att man har problem med just dessa.

Det allvarligaste är dock den polarisering som uppstår. Det är möjligt att både Löfvén och Åkesson tjänar på dessa konflikter kortsiktigt. Men när samhället långsiktigt polariseras mellan två till synes oförenliga synsätt och rättsuppfattningar, framstår händelserna vid Kapitolium som en ofrånkomlig konsekvens. Men borde inte detta då motivera S att minska polariseringen istället för att öka den?

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingStatsminister Stefan Löfven (S). Foto: Susanne W Lamm
Statsminister Stefan Löfven (S). Foto: Susanne W Lamm
Ledare

Vill S importera polarisering?

Daniel Sundqvist

Socialdemokraterna ser ett tillfälle i den politiska situationen i USA att ytterligare gå till angrepp mot Sverigedemokraterna och framställa dem som odemokratiska.

Vi har de senaste veckorna sett prov på detta när ledande politiker inom S starkt markerat mot SD. En artikel i Aftonbladet rapporterade att detta är en del av en medveten strategi då man anser att denna typ av offensiva strategi var en framgång i valet 2018.

En källa till Aftonbladet hävdar att efter händelsen vid parlamentet i USA inleddes interna diskussioner inom S om att koppla samman händelsen med det politiska läget i Sverige: ”..nu finns det en möjlighet att visa att Sverigedemokraterna inte är som alla andra”.

Det finns flera paralleller att dra mellan den politiska situationen i USA och den i Sverige. Tidigare president Donald Trump skrällde i valet 2016 med ett budskap om att stå upp för folkets intressen istället för en korrupt politikerklass i Washington DC. SD:s framfart har grundats på liknande tankegångar om att sätta svenska folkets intressen framför ett korrupt politiskt etablissemang med fjärran lojaliteter. Bevisligen kan en betydande andel människor känna igen sig i och ge sitt stöd till populistiska budskap som dessa. Detta till trots de många kontroverser som kantat dessa rörelser.

Trumps rörelse fick ett till synes abrupt slut när han förlorade presidentvalet och senare blev ställd inför riksrätt med anklagelsen om att ha mobiliserat ett väpnat uppror den sjätte januari. Det är detta som S vill framhålla som en bekräftelse av att populism och nationalism är farligt och behöver motarbetas med olika medel.

Ytterligare omständigheter

Det finns dock omständigheter som gör att S borde tänka över denna strategi. Trump blev som bekant friad i riksrätten. Vissa rationalisera detta med att Trump egentligen var skyldig men på grund av republikanernas feghet röstade de med partiet och friade Trump. Man nås dock av en annan uppfattning om man väl tar sig tid att titta på riksrättsprocessen.

Åklagarnas bevisning bestod till stor del av hemska bilder från tumultet vid parlamentet och argumenterade att händelsen var en direkt konsekvens av Trumps polariserande språkbruk.

Försvaret kunde dock visa på att den retorik som Trump använt sig av har i än större och allvarligare utsträckning använts av demokraterna själva.

Man kunde också visa att åklagarnas videoinslag var kraftigt selektivt redigerade. Som exempel visades ett klipp där Trump i sitt tal säger ”Låt oss gå till parlamentet” och sedan klipptes bilder på upploppet in. Vad som klipptes bort var dock: ”..och vi ska heja på våra modiga senatorer och kongressledamöter”.

Man visade även på hur demokraterna manipulerat bevis i form av twitterinlägg för att få igenom sina poänger.

Demokraternas 16 timmar långa anförande tycks bli avfärdat av försvaret på endast 3 timmar.

Det hela framstod som en utomrättslig skenrättegång. Främst då det inte verkar finnas stöd i lagen att avsätta en redan avsatt president samt att fallet vilade i stort på manipulerade bevis. Syftet uppfattades snarare vara att påverka opinionen med retorik och välregisserat videomaterial.

Det framkom även att här finns andra omständigheter som kan behöva vidare utredning. Det är vida rapporterat nu att intrånget vid parlamentet planerades i förväg. Men vem planerade detta och i vilket syfte?

Varför fanns ingen säkerhetsberedskap vid parlamentet och varför tackade man nej till Trumps erbjudande om att sätta in nationalgardet?

Dessa omständigheter gör att S borde tänka över sin strategi vad gäller att använda sig av denna situation politiskt då det lätt kan slå tillbaka mot dem själva.

S försvarar strategin

Under en frågestund i riksdagen fick Stefan Löfvén frågan om angreppen på SD är ett sätt att undvika att prata om större samhällsproblem. Han svarade: ”...man inte kan ge sig in i ett samarbete med ett sådant här parti och tro att det partiet bara kommer säga okej till det man själv vill.”

Ännu ett exempel på ett rättsligt främmande politiskt spel då statsministern tycks ge uttryck för uppfattningen att vissa partier har rätt att begära genomslag av sin politik, oavsett den givna mandatfördelningen.

Att använda sig av dessa politiska angrepp, istället för att låta de egna sakpolitiska meriterna tala för sig själva, tyder på att man har problem med just dessa.

Det allvarligaste är dock den polarisering som uppstår. Det är möjligt att både Löfvén och Åkesson tjänar på dessa konflikter kortsiktigt. Men när samhället långsiktigt polariseras mellan två till synes oförenliga synsätt och rättsuppfattningar, framstår händelserna vid Kapitolium som en ofrånkomlig konsekvens. Men borde inte detta då motivera S att minska polariseringen istället för att öka den?

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024