Upprustningen av Sveriges armé går långsammare än planerat och det påverkar förbandens möjligheter att agera i händelse av krig, enligt en granskning.
Rysslands invasion av Krim och ökade militära närvaro i Östersjön pekades ut som huvudanledningen till omställningen från internationella insatser till ett nationellt försvar. En signal till omvärlden, konstaterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) när riksdagen i försvarsbeslutet 2015 slog fast ökade anslag för perioden 2016–2020.
Den enskilt viktigaste uppgiften ansågs vara att förbättra krigsförbandens operativa förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Men upprustningen har gått långsammare än planerat, enligt Riksrevisionen som målar upp en bild av en helomvändning för försvaret som har varit svårare än väntat att genomföra.
Stora besparingar
Beslutet att rusta upp försvaret föregicks av en lång period av besparingar, bland annat när det gäller personal och materiel. I och med den tidigare försvarsinriktningen gick mycket kompetens förlorad och Försvarsmakten har därmed haft begränsade förutsättningar att ställa om, enligt granskningen.
Försvarsmakten och regeringen missbedömde arméns utgångsläge och det tog därför flera år innan Försvarsmakten ens hade skaffat sig en god bild av arméns skick och förmåga. Den bristande effektiviteten har enligt Riksrevisionen lett till att "arméförbanden inte utvecklats på ett ändamålsenligt sätt" och "att deras möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats". Dessutom har pengar som gått till nya flygplan och ubåtar trängt undan andra inköp till armén.
Riksrevisionen anser att det inte är helt klart hur förbanden ska utformas med personal och materiel om det blir krig. Deras bedömning är också att försvarsinriktningsbeslutet 2015 var underfinansierat i förhållande till vad Försvarsmakten skulle åstadkomma.
– Det stämmer, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Men det tog vi konsekvenserna av under försvarsperioden och tog flera beslut om anslag som kompletterade det grundläggande beslutet.
Otillräcklig styrning
Regeringens styrning har inte heller varit tillräcklig, enligt Riksrevisionen som bland annat rekommenderar tydliga och uppföljningsbara mål för Försvarsmaktens verksamhet.
Styrning och ledning är något som man har jobbat med, enligt Hultqvist som konstaterar att mycket av synpunkterna i granskningen ryms inom det arbete som redan pågår.
– Det tar tid att vända utvecklingen från en insatsorganisation som är svårt nedskalad när det gäller förmågebredd och numerär till ett nationellt inriktat försvar, säger han.
TT: Hur påverkar den långsamma upprustningen Sveriges försvarsförmåga?
– Vi gör stora satsningar. Vi har en betydligt bättre försvarsförmåga i dag än 2015, säger Hultqvist.
– Vi har mer personal nu. Och när det gäller materielsidan har vi gjort en förstärkning, men det finns mycket kvar att göra och fram till 2025 kommer vi att öka materielproduktionen mycket påtagligt.
"Stor omställning"
Återinförandet av värnplikten, att brigaderna numera är med över listan på krigsförband och en mer omfattande övningsverksamhet är enligt Hultqvist några exempel på beslut som har genomförts för att bygga en starkare arméförmåga.
TT: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta efter Riksrevisionens granskning?
– Det får vi ta ställning till och återkomma om. Vi har inte gjort så stora satsningar på försvaret sedan 1950-talet och det finns hela tiden saker att hantera i en så pass stor omställning, säger Hultqvist.
(Sofia Eriksson/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
