Kan läkemedelsbolag hållas ansvariga för den förödande epidemi av opioidberoende som de senaste åren härjat USA?
Frågan prövas i en historisk rättegång som dragit i gång i delstaten Oklahoma.
Det är Mike Hunter, chef för delstatens juridiska myndighet, som stämt läkemedelsjätten Johnson & Johnson. Tillsammans med sina medarbetare hävdar han att bolaget agerat som en drogboss, vållat besvär för allmänheten, kostat delstaten miljarder dollar samt förstört tusentals människors liv.
– Vi är övertygade om att det blir en framgångsrik process, säger Hunter enligt nyhetskanalen CNN.
Under rättegångens första dag uppgav han att 4 653 personer i Oklahoma avlidit av oavsiktliga överdoser med receptbelagda opioider mellan 2007 och 2017.
Rättegången är den första i sitt slag – men tusentals liknande stämningar är på gång i de flesta av USA:s delstater och ursprungsbefolkningsområden.
Tonade ner risk?
Åtalet i Oklahoma innefattade ursprungligen även läkemedelsbolagen Teva och Purdue Pharma, men båda har gjort miljardförlikningar med delstaten. Purdue Pharma tillverkar Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som innehåller opioider och som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin.
Företagen anklagas för att ha tonat ned risken att bli beroende av deras läkemedel, medan fördelarna ska ha överdrivits i marknadsföring gentemot receptförskrivande läkare, rapporterar public servicekanalen NPR. Alla nekar till brott.
I ett USA där människor vant sig vid rapporter om att offer för överdoser hittats blåa och livlösa på toaletter och i gränder får den tv-sända rättegången enorm uppmärksamhet.
– Det här fallet är prejudicerande, konstaterar Rickard Ausness, professor i juridik vid University of Kentucky, för NPR.
Det smärtstillande läkemedlet Oxycontin innehåller opiater och anses ha spelat en central roll i beroendeepidemin i USA. Foto: Toby Talbot/AP/TT
Katastroftillstånd
Men det är också komplext och fullt av utmaningar, inte minst när det gäller bevisbördan. En tungt vägande faktor är att opiater, till skillnad från exempelvis tobak, har ett "riktigt" medicinskt syfte. Ausness, understryker att produktionen och försäljningen är myndighetsreglerad och att det i grunden inte är fel att framställa opioider.
– Det här fallet handlar inte om ett läge där produkten är defekt på något sätt.
USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opiatkrisen. Samma år beräknas 47 600 människor ha dött till följd av opioidöverdoser i USA, enligt statistik från sjukvårdsmyndigheten US Centers for disease control and prevention (CDC).
Tiotusentals döda
Experter har för TT beskrivit den pågående beroendeepidemin som den största och mest omfattande någonsin i landet. Den anses ha sina rötter på 1980-talet, då starka värktabletter började spridas. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opioider – ofta i form av morfin – använts mer selektivt.
Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Och om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor så dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.
(Tina Magnergård Bjers/TT)
