Vad är det som orsakar sjukdom i levern? Om du ställer denna fråga till någon du möter på gatan kan de exempelvis svara: ”Att dricka för mycket Cabernet Sauvignon eller andra alkoholdrycker”. Men i dag kan levern skadas av andra mindre kända, men lika skadliga vanor.

Levern är ett häpnadsväckande organ. Varje dag utför den hundratals uppgifter. Men i dag, liksom aldrig tidigare i historien, är dess största utmaning att förändra de toxiska substanser vi intar till ämnen som utan fara kan avlägsnas från kroppen. Fastän levern har en god förmåga att förnyas, ska man inte tro att den är oförstörbar.

Mediciner

Vad är då problemet? Tänk på skadan som TV gör på levern varje dag, med annonser som invaggar konsumenterna i en tro på att det inte finns någon anledning att uthärda ens den minsta smärta. Tiotusentals människor intar dessa piller som om de vore godis. Men att ta smärtstillande tabletter, även till exempel paracetamol som finns i Alvedon – särskilt i större doser än vad som är rekommenderat tillsammans med alkohol – kan orsaka skador på levern.

Många som lider av förkylningssymtom får recept på antibiotika som inte har någon som helst effekt på virusinfektioner. Andra skaffar sig olika slags mediciner mot förkylning, mediciner vars effekt kan ifrågasättas. I dessa fall får levern bära en onödig börda.

Varje år ser jag ett ökande antal patienter som använder örtmediciner. Men en rapport från Mayo Clinic i USA varnar att örttillskott såsom kavapeppar, vallört, kombucha-té, stenek och frossört kan vara toxiska för levern. Det var faktiskt naturmedicin, odört, som dödade Sokrates för 2000 år sedan.

Virusinfektioner

Var försiktig med vad som får komma på huden. När man använder sprayrengöringsmedel bör man se till att rummet är välvädrat eller använda munskydd. Använd gärna skydd när du sprayar mot insekter eller på mögel. Var också noga med att använda mask när du målar med spraymålning.

Undvik att falla offer för levervirusinfektioner som enkelt kan förebyggas. Hepatit A (gulsot) smittar som de flesta känner till genom mat och dryck som är förorenat. Denna sjukdom kan vara livshotande för äldre människor.

I dag är många nordamerikaner smittade med hepatit B, (gulsot som smittas via blod). Det är en allvarlig sjukdom som sprids genom sexuell kontakt, saliv och smittade nålar och som kan orsaka levercirrhos (skrumplever) och cancer.

En tredjedel av patienterna som har smittats med hepatitvirus har inga symptom. Andra lider av feber, muskel- och ledvärk och får en gulaktig hudfärg.

Fetma

Vad som kan vara överraskande är att överkonsumtion av alkohol och hepatit B inte är de enda sätten man kan utveckla skrumplever på. En rapport från John Hopkins sjukhus hävdar att 25 procent av nordamerikanerna lider av leversjukdomen Non Alcoholic Fatty Liverdisease (NAFLD) som inte orsakats av alkohol utan av fetma.

Patienter med NAFLD utvecklar fetmadepåer i levern och visar på förhöjda leverenzymer utan att ha överkonsumerat alkohol. Forskare på Hopkins sjukhus hävdar att 15 procent av patienterna med NAFLD utvecklar ”ej alkoholutlöst steatotisk hepatit” (NASH), en sjukdom som orsakar ärrbildningar i levern. Patologer säger att dessa förändringar inte kan särskiljas från leverskada som orsakats av för mycket alkohol. Vad som är än mer alarmerande är att NAFLD nuförtiden förekommer även hos överviktiga barn. Om detta inte får alarmklockorna att ringa så vet jag inte vad.

Jag har precis läst ut den fascinerande boken “Mayflower”, en historia om pilgrimerna som anlände till Plymouth år 1620. Hälften av dem dog inom ett år av hunger, köld eller infektion. Men ingen dog av brist på motion. I dag dör vi av fetma och förstör vår lever genom att äta mediciner som vi ofta inte behöver och för att vi är för lata för att använda våra ben.

Det var också intressant att få veta att under resan med “Mayflower” blev det nödvändigt att ransonera öldrickandet. Detta medförde sjukdomar hos pilgrimer och sjömän och några dog. På 1600-talet var öl säkrare att dricka än vatten. Jag är övertygad om att alkohol nu för tiden, i måttliga mängder, fortfarande är mer säkert att inta än de flesta mediciner.

Gifford-Jones är medicinsk journalist och läkare med privatpraktik i Toronto.