Lagsport minskar risken för depression hos barn och unga


Tiden under tonåren och strax innan kan vara tuffa år för många barn. Kroppen börjar förändras, hormonerna rasar, och ångest och depression är en verklighet för många.

"Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år i Sverige", skriver Socialstyrelsen med hänvisning till en rapport från 2017, och framför allt är det diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som är orsaken till ökningen av den psykiska ohälsan. 

Och det här är ett fenomen som inte bara finns i Sverige, utan även i många länder världen över.

En studie i USA från 2016 i tidskriften Pediatrics fann att antalet tonåringar som upplevt djupa depressiva perioder hade ökat med 37 procent under de senaste tio åren.

Det här är ruggiga siffror för föräldrar att ta in – men tänk om det fanns ett sätt att förhindra att ditt barn en dag kanske måste leva med depression?

Det har faktiskt visat sig att det kanske finns.

Minskad depression hos pojkar

Ny forskning visar att delaktighet i lagsporter är kopplat till en större volym av hippocampus (det område i hjärnan som ansvarar för att processa långsiktigt minne och emotionella svar) hos både pojkar och flickor.

Det här är viktigt eftersom depression hos vuxna har kopplats till en krympande hippocampus i andra studier.

Faktum är att man i den senaste studien upptäckte en minskning av depression bland pojkar i åldern 9 till 11 år som var aktiva i lagsporter.

De här upptäckterna är logiska enligt Cynthia LaBella, ordförande i American Academy of Pediatrics Council on Sports Medicine and Fitness, och medicinsk chef vid Institute for Sports Medicine på Ann & Robert H. Lurie Children's Hospital i Chicago.

 – Att vara med i en lagsport ger regelbunden fysisk träning, vilket man vet har positiva effekter på minne, kognition och humör, säger hon.

Det här engagemanget kan också ge barnen ett socialt nätverk med kamrater, samtidigt som det skapar en känsla av syfte, tillhörighet och prestation, vilka alla är skyddande faktorer mot depression, förklarar LaBella.

Lagsport verkar vara nyckeln

Studien omfattade 4 191 barn mellan åldrarna 9 och 11 år, och baserades på föräldrars svar på frågor om sina barns deltagande i olika aktiviteter samt eventuella symptom på depression.

De positiva resultaten sågs inte i de aktiviteter som inte handlade om sport.

Författarna till studien tror att det här antingen kan bero på att deltagande i sport ökar hippocampus och minskar depression, eller att barn som har anlag för depression kanske inte är lika intresserade av att delta i idrottsaktiviteter.

De anser att det här är ett område där mer forskning behövs.

Men Monica Jackman, arbetsterapeut på Little Lotus Therapy i Port St. Lucie, Florida i USA, kan förstå varför lagsporter visade en tydligare positiv inverkan.

– Lagsporter främjar i sig utvecklingen av social-emotionell hämmande kontroll och självregleringsfärdigheter eftersom spelarna måste följa och komma ihåg spelreglerna, turas om, samarbeta med lagkamrater, bygga upp förtroende för lagkamrater och känna empati för andra under vinster och förluster, säger hon.

Men gäller de här positiva effekterna även för barn som naturligt kanske inte är så atletiska?

Jackman berättar att barn med motoriska utvecklingsproblem har rapporterat högre ensamhet och lägre självuppfattning än normalt utvecklade barn. Men studier har visat att samma barn upplevde mindre av den ensamheten när de deltog i lagsporter, även om deras koordineringssvårigheter i andra sammanhang kunde få dem att dra sig undan.

Gruppen viktig

Upptäckterna i dessa studier kanske motiverar många föräldrar till att uppmuntra sina barn att engagera sig i fler aktiviteter.

Men forskarna poängterar att de här specifika positiva effekterna de såg inte gäller andra aktiviteter såsom konst och musik.

Icke-sportaktiviteter visade inga kopplingar med ökad volym av hippocampus eller minskade depressionsnivåer.

Inte heller individuella sportaktiviteter medförde någon skillnad i något av dessa områden.

LaBella har en teori om varför det är på det viset.

– Jag misstänker att anledningen till att studien inte såg samma resultat för deltagande i andra aktiviteter är att de inte kombinerar fysisk träning med att arbeta tillsammans som ett lag för att uppnå ett gemensamt mål, och vinna över en motståndare, säger hon.

Så det räcker inte att bara delta i ett lag (som till exempel en schackklubb), eller att bara utföra fysisk träning (såsom styrketräning).

För att uppleva fördelarna som presenteras i studien måste man göra båda delarna – delta i en lagsport där samarbete och fysisk aktivitet kombineras.

– Med individuell idrott, såsom simning, golf, och andra icke-sportaktiviteter, som konst, musik, hantverk eller schack, tränar, utför och tävlar  deltagarna ensamma, så kamratgemenskapens fördelar är betydligt mindre, förklarar LaBella.

Hon uppmuntrar dock föräldrar att inte avfärda fördelarna som de här andra aktiviteterna kan medföra.

– Det är viktigt att veta att utövande av musik och konst också har visat sig positivt för hjärnhälsan, men på andra sätt, säger hon.

Hjälp till alla barn

Ett annat intressant resultat av studien var att samtidigt som hippocampusvolymen ökade hos både pojkar och flickor som spelade lagsporter, så visade endast pojkarna en märkbar minskning av depressionsnivåerna.

Författarna av studien funderar på om det kan bero på att pojkar och flickor har olika former av press i samhället som bidrar till depression, eller om orsaken kan vara att minskningen av depressionsnivåerna bara blir tydligare hos flickor i senare åldrar.

Oavsett vilket så råder Jackman föräldrar som vill hjälpa sina barn att slippa depression, att uppmuntra dem till ett aktivt engagemang i aktiviteter som ger en organisk möjlighet till socialt och känslomässigt lärande och gemenskap.

I vår digitala tidsålder, där de flesta barn och ungdomar använder sociala media och dataspel för att interagera med varandra, går många miste om möjligheterna att lära sig konfliktlösning och samverkande problemlösning, menar Jackman.

Hon är också bekymrad över att de inte lär sig att känna igen verkliga sociala signaler, såsom kroppsspråk, ansiktsuttryck och känslomässiga tonfall så mycket som de borde.

– Lagsporter och andra målinriktade eller strukturerade gruppaktiviteter är till sin natur främjande för social kommunikation, aktivitet, samarbete och integritet, och skapar respekt för gruppens regler och mål, förklarar hon.

LaBella säger att hon är glad att lagsport fått lite mer positiv uppmärksamhet och hoppas att fler föräldrar kommer att uppmärksamma de positiva fördelar som de kan ge barnen.

– Det som ofta skapar rubriker är skador personer råkar ut för i sporten. Men det är viktigt att föräldrar förstår att för de allra flesta barn väger sportens fördelar betydligt tyngre än riskerna, säger hon.

Så om man inte har gjort det förr kan det kanske vara dags nu för många föräldrar att börja engagera sina barn i någon form av lagsport.

Leah Campbell är frilansjournalist inom hälsa och välmående. Artikeln publicerades ursprungligen på Healthline.com

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.