Vildsvinsskador kostar årligen lantbruket över en miljard kronor och regeringen vill nu stävja bökandet genom att reglera utfodringen till djuren. Förslaget är klent, anser Lantbrukarnas riksförbund.

– Det kommer nog få väldigt liten effekt tyvärr, säger Anders Wetterin, expert på LRF.

Vildsvinsstammen i Sverige har vuxit från bara några hundra individer under 1980-talet till uppskattningsvis 300 000–400 000 i dag. Den snabba tillväxten fortsätter trots en omfattande jakt.

Under 2020 sköts fler vildsvin än någonsin (över 146 000), men nettotillväxten uppskattas trots det till omkring 30 procent årligen, motsvarande en fördubbling av antalet djur på tre år.

Förklaringen till den unikt höga tillväxten är att vildsvin har en mycket hög reproduktiv förmåga med många ungar per år. Även utfodringen av vilt pekas ut som en förklaring till tillväxten, men hur stor effekt det faktiskt har är omtvistat.

Oavsett vill regeringen nu reglera utfodringen som ett led i att minska skadorna på jordbruket.

Förbjuda utfodring

I förslaget som är på remiss till den 1 februari föreslås att myndigheter ska kunna förbjuda eller införa särskilda villkor för utfodring av vilt om det finns risk för trafikolyckor med vilt eller risk för att viltet orsakar "allvarliga skador" på egendom.

Beslutet ska avse ett visst begränsat område och gälla för en begränsad tid.

Enligt LRF är förslaget allt för smalt och kommer inte få tydlig effekt på de omfattande skador som orsakas av vildsvinen. Bland annat är formuleringen om risk för "allvarliga skador" på egendom allt för snäv, enligt Anders Wetterin, expert på LRF.

– Vi vill sänka den ribban, säger han.

LRF: För snävt

LRF vill även att besluten ska kunna omfatta hela eller delar av kommuner, inte ett "begränsat område", samt gälla under minst ett års tid.

– Likt de flesta vilda arter är vildsvinen anpassningsbara. Om man ska få effekt av lokala förbud måste det göras över tid. Det tar tid att förändra naturen, eftersom det handlar om att gynna vilt eller upphöra med gynnandet, säger Anders Wetterin.

En reglerad utfodring är inte lösningen på alla skador som vildsvinen orsakar, understryker han, men det är en pusselbit.

– Vi tycker att det är orimligt att det ska vara lagligt att gynna arter som kostar miljarder varje år i jord- och skogsbruk. Vi har exempelvis en livsmedelsstrategi som syftar till att producera mer livsmedel, och i vissa delar av Småland får man lägga ned jordbruket eftersom det inte går, med tanke på framför allt vildsvin. Det går inte ihop.

Utfodringen minskar

Jägarnas Riksförbund anser å sin sida att frågan om utfodring i grunden är något som bäst relegeras mellan markägare och jägare.

– Och det finns ingen svensk forskning som klarlägger sambandet mellan utfodring och population. I remissen skriver man att utfodringen de facto har minskat, och det är en syn vi delar från erfarenheter på förbundet, säger Mikael Hultnäs, Riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund.

Trenden är dessutom att markägare och jägare blivit mer medvetna om de negativa konsekvenserna av utfodring, och att man nu tar betydligt större ansvar i frågan, säger Hultnäs.

– Sedan är det inte helt oproblematiskt med utfodringen, det kan ställa till bekymmer. Det är därför vi med största sannolikhet kommer skriva (i remissvaret) att det vid vissa tillfällen kan finnas ett behov av ett utfodringsförbud.

(Marc Skogelin/TT)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.